Syftet med denna uppsats var att genomföra fallstudier av besvär som inkommit från yrkesverksamma lärare till domkapitlet gällande tillsättning av lärartjänster inom folkskolan. Huvudsakligen ur ett mikrohistoriskt perspektiv där enskilda lärares åsikter får representera lärarkårens åsikter inom riket.Källmaterialet som har använts är uteslutande förstahandskällor i form av brev och dokument från och till lärare, folkskoleinspektörer, skolråd och andra som haft någonting att tillföra i det specifika fallet. Frågorna som ställdes till undersökningen var vad de yrkesverksamma lärarna ansåg som väsentliga krav eller kriterier vid en tillsättning av lärartjänster inom folkskolan, vad huvudmannen eller tillsynsansvarig ansåg var viktiga kriterier eller krav vid tillsättning av lärartjänster inom folkskolan samt hur processen för en sådan anställning såg ut. Undersökningen har visat att stort fokus under folkskolläraryrkets professionaliseringsprocess har varit att höja yrket och yrkesgruppens sociala status inom samhället. Från att ha varit ett fysiskt krävande, dåligt betalt yrke förknippat med fattigdom och bönder, till en etablerad, väl respekterad yrkesprofession. Det var de yrkesverksamma själva som tidigt tog taktpinnen genom att organisera möten och ge ut tidningar. Allt i syfte att själva styra processen. Än idag är yrkeskåren drivande i professionens utveckling. Jag minns läraruppropet, hur yrkeskåren i modern tid tog till tidningar och internet för att lyfta budskapet att lärare var det viktigaste yrket som fanns, men den monetära ersättningen speglade inte detta. Trots en utbildning av liknande längd som en veterinär eller civilingenjör tjänade de mindre än outbildad vårdpersonal inom den kommunala omsorgen. Jag vill tro att viljan att driva fram förbättring inom och för yrket kommer från den resa professionen har gjort från folkskolestadgans införande i mitten av 1800-talet.

<p>Syftet med detta arbete är att undersöka en eventuell professionaliseringsprocess inom informatörsnätverket i Värmland. Nätverket som består av 117 yrkesverksamma informatörer i Värmland fungerar som ett forum för kompetensutveckling för länets informatörer, och har för avsikt att sätta fokus på yrkesrollen informatör.</p><p>För att kunna besvara våra frågeställningar valde vi att göra en kvantitativ undersökning genom elektroniska enkäter. Populationen bestod av informatörsnätverket i Värmlands samtliga medlemmar.</p><p>Utifrån resultatet drog vi slutsatsen att: nätverket är en social värld, där en professionalisering av yrket informatör sker på både ett medvetet och ett omedvetet plan. Svaren från enkäterna visar på att det sker en social utestängning genom språkbruk och genom en gemensam uppfattning kring yrket informatör som profession.</p> / <p>The purpose of this paper is to examine a possible process of professionalization within the network for Informatutors in Värmland. The network, which consists of 117 active Informatutors in Värmland, functions as a forum for competence-development in the region, and its object is to focus on the occupation Informatutor as a profession.</p><p>To address our research questions we chose to use a quantitative method in the form of an electronic inquiry. The population selected comprised all the members of the network for Informatutors in Värmland.</p><p>Based on the research, we came to the conclusion that the network is in fact a social world where a professionalization process of the profession Informatutor does occur; both on a conscious and a subconscious plane. The results from the inquiry show that social closure takes place through a common use of language and a common apprehension of the occupation Informatutor as a profession.</p>

Syftet med detta arbete är att undersöka en eventuell professionaliseringsprocess inom informatörsnätverket i Värmland. Nätverket som består av 117 yrkesverksamma informatörer i Värmland fungerar som ett forum för kompetensutveckling för länets informatörer, och har för avsikt att sätta fokus på yrkesrollen informatör. För att kunna besvara våra frågeställningar valde vi att göra en kvantitativ undersökning genom elektroniska enkäter. Populationen bestod av informatörsnätverket i Värmlands samtliga medlemmar. Utifrån resultatet drog vi slutsatsen att: nätverket är en social värld, där en professionalisering av yrket informatör sker på både ett medvetet och ett omedvetet plan. Svaren från enkäterna visar på att det sker en social utestängning genom språkbruk och genom en gemensam uppfattning kring yrket informatör som profession. / The purpose of this paper is to examine a possible process of professionalization within the network for Informatutors in Värmland. The network, which consists of 117 active Informatutors in Värmland, functions as a forum for competence-development in the region, and its object is to focus on the occupation Informatutor as a profession. To address our research questions we chose to use a quantitative method in the form of an electronic inquiry. The population selected comprised all the members of the network for Informatutors in Värmland. Based on the research, we came to the conclusion that the network is in fact a social world where a professionalization process of the profession Informatutor does occur; both on a conscious and a subconscious plane. The results from the inquiry show that social closure takes place through a common use of language and a common apprehension of the occupation Informatutor as a profession.

Syftet med denna studie är att med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys analysera den svenska läroplanens och den nya zeeländska läroplanens innehåll för att synliggöra hur förskolläraryrkets professionalism framträder samt diskutera vilka möjligheter och hinder läroplanerna skapar i relation till förskolläraryrkets professionaliseringsprocess. Dessa länders läroplaner valdes då initiativet till läroplanerna tillkommit på olika sätt samt att innehållet och utformningen av innehållet skiljer sig åt. Den svenska läroplanen har tillkommit på initiativ av staten och den nya zeeländska har tillkommit internt på initiativ av verksamma förskollärare. Först analyserades respektive lands läroplan utifrån hur den professionella förskolläraren konstrueras utifrån studiens fyra kriterier för professionalism som grundar sig i den funktionalistiska professionsteorin. Sedan jämfördes likheter och skillnader utifrån vilka möjligheter och hinder läroplanerna skapar i relation till förskolläraryrkets professionaliseringsprocess. Båda läroplanerna beskriver att den professionella förskolläraren ska med sin förvärvade kompetens dokumentera och analysera för att kunna tillämpa lämpliga metoder utifrån alla barns intresse och behov samt utifrån föräldrars inflytande. Den svenska läroplanens mål är kort beskrivna utan förslag på metoder och den nya zeeländska läroplanens mål är utförligt beskrivna men utan förslag på metoder. Det är professionaliserande att förskollärarna i den svenska läroplanen har förtydligade arbetsuppgifter och ansvar medan det är deprofessionaliserande att förskollärarna inte är utskrivna i den nya zeeländska läroplanen. Båda läroplanerna innehåller omsorg och lärande men de beskrivs på olika sätt och läroplanerna kan ses som dokument som beskriver förskollärarnas yrkesetiska regler.