Syftet med denna studie är att med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys analysera den svenska läroplanens och den nya zeeländska läroplanens innehåll för att synliggöra hur förskolläraryrkets professionalism framträder samt diskutera vilka möjligheter och hinder läroplanerna skapar i relation till förskolläraryrkets professionaliseringsprocess. Dessa länders läroplaner valdes då initiativet till läroplanerna tillkommit på olika sätt samt att innehållet och utformningen av innehållet skiljer sig åt. Den svenska läroplanen har tillkommit på initiativ av staten och den nya zeeländska har tillkommit internt på initiativ av verksamma förskollärare. Först analyserades respektive lands läroplan utifrån hur den professionella förskolläraren konstrueras utifrån studiens fyra kriterier för professionalism som grundar sig i den funktionalistiska professionsteorin. Sedan jämfördes likheter och skillnader utifrån vilka möjligheter och hinder läroplanerna skapar i relation till förskolläraryrkets professionaliseringsprocess. Båda läroplanerna beskriver att den professionella förskolläraren ska med sin förvärvade kompetens dokumentera och analysera för att kunna tillämpa lämpliga metoder utifrån alla barns intresse och behov samt utifrån föräldrars inflytande. Den svenska läroplanens mål är kort beskrivna utan förslag på metoder och den nya zeeländska läroplanens mål är utförligt beskrivna men utan förslag på metoder. Det är professionaliserande att förskollärarna i den svenska läroplanen har förtydligade arbetsuppgifter och ansvar medan det är deprofessionaliserande att förskollärarna inte är utskrivna i den nya zeeländska läroplanen. Båda läroplanerna innehåller omsorg och lärande men de beskrivs på olika sätt och läroplanerna kan ses som dokument som beskriver förskollärarnas yrkesetiska regler.