No description available.

No description available.

<p>Questions about discipline have always been current within the Swedish school system, from the sixteenth century until today. The purpose of this study is to compare the discipline in two old-time elementary schools, located on Gotland, with each other.</p><p>This study will compare an old-time elementary school from the countryside with an old-time elementary school from a town to show the differences in discipline between the coun-tryside and a town. This study will also focus on how questions about discipline changes from 1847 to 1937/1941. In order to do so I have studied the regulations from the two schools and compared them with each other. When I discuss discipline I will use Michel Foucault’s theory concerning the development of power and discipline in modern society.</p><p>My study shows that it did not differ much in questions of discipline between the two ex-amined old-time elementary schools. However, changes in discipline between the two ex-amined periods are evident. Changes in society that follows in the footprints of liberalism and democratic progress are prominent in the latter period that I have studied. These changes in society have obviously effected questions about discipline as they appear in the regulations. The early form of discipline, often in the shape of a salient teacher using force to discipline the pupils, has transformed into a more subtle form of discipline. A new way to carry out dis-cipline, that uses other indirect forms of discipline such as grades and examinations, are tak-ing form during the nineteenth century and are probably still doing so.</p>

Från 1200-talet och framåt bodde de som vi i modern tid kallar estlandssvenskarna längs Estlands kuster och på öarna utanför Estland. När det estlandssvenska samhällets existens upphörde på 1940-talet då andra världskriget medförde att de flesta estlandssvenskar lämnade sina byar och flyttade till Sverige uppgick estlandssvenskarnas antal till cirka 8 000 personer. Från 1710 lydde Estland under Ryssland och mot slutet av 1800-talet växte nationalismen och Ryssland med alla sina minoriteter skulle russifieras. Kyrkliga kretsar i Sverige skickade två missionärer till svenskbygderna för att väcka svenskheten och nationalkänslan hos de svenska bönderna, vilket skapade identiteten svensk och estlandssvenskarna började orientera sig mot Sverige. Fram till 1918 hade estlandssvenskarna att hantera fyra språk – tyska som var överhetens språk, ryska som var officiellt språk, estniska som var majoritetsspråk och rikssvenska som var undervisningsspråk. Till detta ska läggas böndernas språk – rickulsvenskan, en dialektal variant av svenskan. 1919 bildades den nya staten Estland och de unga bönder som födde sina barn under mellankrigstiden var själva födda i ett feodalt Ryssland. Byarna och odlingsmetoderna var omoderna, arbetet hårt och gårdarna små och fattiga. I detta sammanhang ligger undersökningens syfte. Hur kunde det komma bildade personer ur miljöer som de estlandssvenska, och vilken roll spelade skolan, pedagogiken, bildningstraditionen och lärarna i sammanhanget? Undersökningens metod är intervjuer gjorda med tio informanter som gått folkskola i svenska Estland på 1930-talet. Intervjuresultatet bearbetas sedan med hjälp av uppställda teorier om den pedagogik som fanns i skolan tidigare där eleverna lärde sig att lära, där inte bara kunskapen i sig var av betydelse utan också kunskapens form och där utgångspunkten för pedagogiken var att eleven inte dög utan måste transformera sig till något annat, något bättre. Dessutom har teorier om klassresan använts som menar att klassresans uppåtgående riktning speglar samhällets ojämlikhet där språket är det tydligaste uttrycket för klass. Det var ett ojämlikt samhälle de fattiga estlandssvenskarna bodde i. Teorierna om klassresan säger att det är vår förmåga att reflektera och tänka på oss själva i relation till andra i socialisationen som skapar vår uppfattning om oss själva i förhållande till omgivningen, vilket ger drivkrafter som till exempel revanschlystnad, vilket är en vanlig motivation hos klassresenären. Teorierna om klassresan sammanfaller med teorierna om pedagogik på flera punkter. Båda talar om uppbrottet, båda talar om rörelsen och båda talar om vikten av bekräftelse från omgivningen. Studien har delats in i fyra huvudfrågor som granskats var för sig; skolsituationen, bildningstraditionen, klassamhället och språket. Studiens tidsram är 1920- 1944. 1920 öppnade estlandssvenskarna sin folkhögskola i Birkas och Estland konstituerades som stat. 1944 är det år då det estlandssvenska samhället i och med folkomflyttningarna under kriget för alltid gick mot sin upplösning.

Questions about discipline have always been current within the Swedish school system, from the sixteenth century until today. The purpose of this study is to compare the discipline in two old-time elementary schools, located on Gotland, with each other. This study will compare an old-time elementary school from the countryside with an old-time elementary school from a town to show the differences in discipline between the coun-tryside and a town. This study will also focus on how questions about discipline changes from 1847 to 1937/1941. In order to do so I have studied the regulations from the two schools and compared them with each other. When I discuss discipline I will use Michel Foucault’s theory concerning the development of power and discipline in modern society. My study shows that it did not differ much in questions of discipline between the two ex-amined old-time elementary schools. However, changes in discipline between the two ex-amined periods are evident. Changes in society that follows in the footprints of liberalism and democratic progress are prominent in the latter period that I have studied. These changes in society have obviously effected questions about discipline as they appear in the regulations. The early form of discipline, often in the shape of a salient teacher using force to discipline the pupils, has transformed into a more subtle form of discipline. A new way to carry out dis-cipline, that uses other indirect forms of discipline such as grades and examinations, are tak-ing form during the nineteenth century and are probably still doing so.

In​ ​the​ ​late​ ​19th​ ​century,​ ​Sweden​ ​went​ ​through​ ​many​ ​social​ ​and​ ​political​ ​changes​ ​which resulted​ ​in​ ​the​ ​establishment​ ​of​ ​an​ ​educational​ ​system​ ​for​ ​the​ ​broader​ ​masses.​ ​The educational​ ​system​ ​was​ ​designed​ ​to​ ​put​ ​Christianity​ ​at​ ​centre,​ ​or​ ​more​ ​specifically​ ​the Lutheran​ ​faith,​ ​which​ ​was​ ​the​ ​state​ ​religion​ ​of​ ​19th​ ​century​ ​Sweden.​ ​This​ ​paper​ ​focuses​ ​on the​ ​other​ ​religions​ ​that​ ​made​ ​its​ ​way​ ​into​ ​the​ ​school​ ​books​ ​during​ ​that​ ​time,​ ​that​ ​were​ ​not typically​ ​a​ ​part​ ​of​ ​the​ ​religious​ ​education.​ ​Was​ ​any​ ​other​ ​religions​ ​mentioned​ ​at​ ​all,​ ​and​ ​if they​ ​were,​ ​then​ ​how​ ​and​ ​if​ ​possible​ ​why? During​ ​this​ ​study​ ​it​ ​was​ ​clear​ ​that​ ​the​ ​best​ ​place​ ​in​ ​the​ ​books​ ​to​ ​find​ ​informations​ ​about other​ ​religions​ ​was​ ​in​ ​the​ ​history​ ​sections,​ ​and​ ​it​ ​was​ ​clear​ ​that​ ​the​ ​ways​ ​they​ ​were mentioned​ ​was​ ​very​ ​different​ ​from​ ​how​ ​they​ ​mentioned​ ​Lutheran​ ​Christianity.​ ​The “heathen”​ ​religion,​ ​as​ ​it​ ​was​ ​called,​ ​was​ ​portrayed​ ​in​ ​a​ ​national​ ​romantic​ ​light,​ ​but​ ​the Catholic​ ​faith​ ​was​ ​seen​ ​as​ ​an​ ​outdated​ ​version​ ​of​ ​Christianity.​ ​The​ ​way​ ​that​ ​it​ ​was​ ​explained in​ ​the​ ​books​ ​makes​ ​it​ ​clear​ ​that​ ​the​ ​ruling​ ​class​ ​wanted​ ​the​ ​ruled​ ​class​ ​to​ ​know​ ​that Lutheranism​ ​was​ ​the​ ​true​ ​and​ ​real​ ​Christian​ ​faith.

<p>Denna uppsats behandlar historieskrivningen rörande Gustav III i skolans läroböcker i historia. Studiens syfte är att undersöka och redogöra för hur framställningen av Gustav III i svenska läroböcker riktade till mellanstadiet har sett ut och förändrats under åren 1902-2005. Vidare är syftet att studera huruvida denna framställning är redovisad som en beskrivande, berättande eller som en argumenterande historia efter Tom Wikmans teori om historieskrivning i läroböcker. Uppsatsens slutliga syfte är att undersöka hur Gustav III har framställts som person och som regent, samt hur hans politik och politiska beslut har blivit presenterade. Det källmaterial som studien bygger på är sju läroböcker tryckta mellan åren 1902-2005. Dessa har detaljstuderats för att ta reda på hur historieskrivningen rörande kungen har sett ut och förändrats. Resultatet av uppsatsen visar att framställningen av kungen har varierat genom den dryga hundraårsperioden med olika sorters texttyper där både beskrivande och berättande texter har förekommit. Vidare har även resultatet visat att det förekommit texter som varken har kunnat karakteriseras som beskrivande, berättande eller argumenterande, och som därför har blivit tilldelade en egen kategori. Inga argumenterade texter har funnits i de undersökta läroböckerna. Gustav III har i huvudsak framställts som en intelligent och upplyst regent som var influerad av den franska kulturen.</p>

<p>During the 19th century the Elementary school and its teachers emerge in the city of Halmstad and in the parish of Veinge as well as in Sweden overall. The aim of the essay is to enthrone these teachers’ conditions and a comparison is done between the teachers in these two places. The mate-rial that is used is for example minutes from the board of education in Veinge and the city council of Halmstad, collected works about the elementary school of Halmstad as well as litera-ture regarding the subject. The essay starts with a short background history about the Elementary school and its teachers. Then it continues to discuss whether it was important to have a teacher’s education or not, how the teachers were treated in the community, the teachers’ work and its biggest problem, and finally, salary, dismissal and pension. The essay shows that differences as well as similarities exist, which proves the complexity of the teachers’ conditions.</p>

Denna uppsats behandlar historieskrivningen rörande Gustav III i skolans läroböcker i historia. Studiens syfte är att undersöka och redogöra för hur framställningen av Gustav III i svenska läroböcker riktade till mellanstadiet har sett ut och förändrats under åren 1902-2005. Vidare är syftet att studera huruvida denna framställning är redovisad som en beskrivande, berättande eller som en argumenterande historia efter Tom Wikmans teori om historieskrivning i läroböcker. Uppsatsens slutliga syfte är att undersöka hur Gustav III har framställts som person och som regent, samt hur hans politik och politiska beslut har blivit presenterade. Det källmaterial som studien bygger på är sju läroböcker tryckta mellan åren 1902-2005. Dessa har detaljstuderats för att ta reda på hur historieskrivningen rörande kungen har sett ut och förändrats. Resultatet av uppsatsen visar att framställningen av kungen har varierat genom den dryga hundraårsperioden med olika sorters texttyper där både beskrivande och berättande texter har förekommit. Vidare har även resultatet visat att det förekommit texter som varken har kunnat karakteriseras som beskrivande, berättande eller argumenterande, och som därför har blivit tilldelade en egen kategori. Inga argumenterade texter har funnits i de undersökta läroböckerna. Gustav III har i huvudsak framställts som en intelligent och upplyst regent som var influerad av den franska kulturen.

During the 19th century the Elementary school and its teachers emerge in the city of Halmstad and in the parish of Veinge as well as in Sweden overall. The aim of the essay is to enthrone these teachers’ conditions and a comparison is done between the teachers in these two places. The mate-rial that is used is for example minutes from the board of education in Veinge and the city council of Halmstad, collected works about the elementary school of Halmstad as well as litera-ture regarding the subject. The essay starts with a short background history about the Elementary school and its teachers. Then it continues to discuss whether it was important to have a teacher’s education or not, how the teachers were treated in the community, the teachers’ work and its biggest problem, and finally, salary, dismissal and pension. The essay shows that differences as well as similarities exist, which proves the complexity of the teachers’ conditions.