• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 16
  • Tagged with
  • 16
  • 6
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

FULT

Bonde, Cecilia January 2014 (has links)
Efter att ha gått tre år på Konstfack har jag blivit medveten om klasskillnader på ett sätt som jag inte varit förut. Eftersom jag själv kommer från en lägre stående klass än majoriteten av personerna på Konstfack har detta varit påtagligt under dessa år. Jag har fått lov att göra en klassresa för att kunna passa in i detta sammanhang och underkastat mig de idéer, regler och hierarkier som tillhör denna klass. Men jag har kommit till ett stadie där jag börjar ifrågasätta varför jag måste underkasta mig dessa och varför jag måste osynliggöra min bakgrund på det sättet som jag upplevt nödvändigt för att kunna bli en del av denna nya klasstillhörighet.  I mitt praktiska arbete har jag jobbat med att gå emot de regler som jag upplevt finns i konstvärlden. Nämligen att konst ska vara sparsmakat, avskalat och lite lagom personligt. Jag har provat på att tillåta mig själv att skita i dessa regler och gå helt efter mitt egna tycke, smak och magkänsla. Jag har försökt att hitta vem jag vill vara och vem jag kan vara som konstnär. Arbetet består av en gestaltande del och en skriftlig del. / <p>Vissa delar är överstrykna på grund utav privata skäl</p>
2

Klassresans drivkrafter och upplevelser : En intervjustudie med sex läkare med arbetarbakgrund

Albertsson, Berit, Marklund, Ingela January 2015 (has links)
Ett tydligt exempel på att Sverige fortfarande är ett klassamhälle är den sociala snedre- kryteringen till högre studier. Störst är den till läkarutbildningen där endast tre av tio som började på läkarutbildningen 2012 kom från en arbetarbakgrund. Syftet med studien var att beskriva och analysera orsaker till varför vissa individer med arbetarbakgrund blir läkare samt upplevelsen av att göra en klassresa. Vi ville titta på vilka faktorer som på- verkar individernas val av vidare studier, vilka hinder de upplevde, varför dessa individer gjorde en klassresa samt vilka upplevelser de hade av att ha gjort denna resa. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med sex läkare vars föräldrar hade mindre än tre år eftergymnasial utbildning. Resultatet visade på ett antal viktiga sociala relationer som hade betydelse för respondenternas karriärutveckling, bland annat vänner och speci- ella lärare. Viktiga personliga egenskaper under studietiden var att vara målinriktad och strukturerad. Upplevelserna av klasskillnader var tydliga, allt från känslan av att vara mindre värd vilket väckte revanschlystnad till upplevelsen att inte riktigt passa in i den akademiska världen och dess språkbruk. Bristen på överföring av kulturellt kapital från- respondenternas föräldrar var tydlig, lika tydligt var betydelsen av tillförseln av kulturellt kapital från annat håll. Känslan av att inte riktigt höra hemma någonstans var stark, att man inte riktigt hörde hemma i den nya sociala miljön men heller inte längre kunde iden- tifiera sig helt med sitt ursprung.
3

Estlandssvenskarna och bildningstraditionen

Thomsson, Lukas January 2015 (has links)
Från 1200-talet och framåt bodde de som vi i modern tid kallar estlandssvenskarna längs Estlands kuster och på öarna utanför Estland. När det estlandssvenska samhällets existens upphörde på 1940-talet då andra världskriget medförde att de flesta estlandssvenskar lämnade sina byar och flyttade till Sverige uppgick estlandssvenskarnas antal till cirka 8 000 personer. Från 1710 lydde Estland under Ryssland och mot slutet av 1800-talet växte nationalismen och Ryssland med alla sina minoriteter skulle russifieras. Kyrkliga kretsar i Sverige skickade två missionärer till svenskbygderna för att väcka svenskheten och nationalkänslan hos de svenska bönderna, vilket skapade identiteten svensk och estlandssvenskarna började orientera sig mot Sverige. Fram till 1918 hade estlandssvenskarna att hantera fyra språk – tyska som var överhetens språk, ryska som var officiellt språk, estniska som var majoritetsspråk och rikssvenska som var undervisningsspråk. Till detta ska läggas böndernas språk – rickulsvenskan, en dialektal variant av svenskan. 1919 bildades den nya staten Estland och de unga bönder som födde sina barn under mellankrigstiden var själva födda i ett feodalt Ryssland. Byarna och odlingsmetoderna var omoderna, arbetet hårt och gårdarna små och fattiga. I detta sammanhang ligger undersökningens syfte. Hur kunde det komma bildade personer ur miljöer som de estlandssvenska, och vilken roll spelade skolan, pedagogiken, bildningstraditionen och lärarna i sammanhanget? Undersökningens metod är intervjuer gjorda med tio informanter som gått folkskola i svenska Estland på 1930-talet. Intervjuresultatet bearbetas sedan med hjälp av uppställda teorier om den pedagogik som fanns i skolan tidigare där eleverna lärde sig att lära, där inte bara kunskapen i sig var av betydelse utan också kunskapens form och där utgångspunkten för pedagogiken var att eleven inte dög utan måste transformera sig till något annat, något bättre. Dessutom har teorier om klassresan använts som menar att klassresans uppåtgående riktning speglar samhällets ojämlikhet där språket är det tydligaste uttrycket för klass. Det var ett ojämlikt samhälle de fattiga estlandssvenskarna bodde i. Teorierna om klassresan säger att det är vår förmåga att reflektera och tänka på oss själva i relation till andra i socialisationen som skapar vår uppfattning om oss själva i förhållande till omgivningen, vilket ger drivkrafter som till exempel revanschlystnad, vilket är en vanlig motivation hos klassresenären. Teorierna om klassresan sammanfaller med teorierna om pedagogik på flera punkter. Båda talar om uppbrottet, båda talar om rörelsen och båda talar om vikten av bekräftelse från omgivningen. Studien har delats in i fyra huvudfrågor som granskats var för sig; skolsituationen, bildningstraditionen, klassamhället och språket. Studiens tidsram är 1920- 1944. 1920 öppnade estlandssvenskarna sin folkhögskola i Birkas och Estland konstituerades som stat. 1944 är det år då det estlandssvenska samhället i och med folkomflyttningarna under kriget för alltid gick mot sin upplösning.
4

EN SOCIALPSYKOLOGISK STUDIE OM UPPLEVELSEN AV TVÅ VÄRLDAR / A Social Psychological Study About The Experience Of Two Lifeworlds

Jusufovic, Armin, Husein, Roda January 2017 (has links)
Before deciding on what subject we would choose for our essay, we discussed the importance of education and the value of being a part of a society and the difference between immigrants and the natives in the academic world and context. We understood that there were so much more to it, and we got curious and eager to find out more. The purpose with our essay is with help of literature and theories examine five different strangers that have or is doing their journey through classes. What is a class-traveller? A class traveller is someone that experience going from a certain class and moves on to a “higher, lower or different” class. To make this essay more interesting for ourselves and you readers, we decided to go back to or discussion on the importance of immigrants taking a part of the changing society and therefore we decided to put focus on immigrants that chooses to study at a university or higher studies. The interesting part is that these individuals we are going to meet have been/are a part of two worlds or cultures. Our focus will therefor be the experience of living or being a part of two cultures. The questions we asked ourselves and our informants are, how has the students lives changed since the start of their higher education? Have their relationships with friends, family changed?
5

"Fan, Mehmet, vad gör du här?" : Levda erfarenheter av nedåtgående klassresor genom migration

Tosser, Wilhelm January 2016 (has links)
Nedåtgående klassresor är ofta frånvarande inom klassforskning, trots att detta är en realitet för många högutbildade invandrade i Sverige. Denna studie syftar därför till att lyfta fram högutbildade utrikes födda svenskar och deras levda erfarenheter av att genomgå nedåtgående klassresor i Sverige, och vidare undersöka dels hur de hanterar sin nya klassposition, dels hur deras erfarenheter kan förstås i förhållande till olika maktordningar och o(jäm)likhetsskapande strukturer i samhället. Empirin är insamlad genom kvalitativa intervjuer med 14 personer, i åldrarna 35 till 65 år, som genom migration till Sverige genomgått nedåtgående klassresor. Teorin tar avstamp i fenomenologi, intersektionalitet och klassteori. Empirin analyseras med hjälp av den fenomenologiska analysmetoden Interpretative phenomenological analysis. Resultatet visar att deltagarna inte bara upplever att de från tidiga år blev uppmuntrade av sina föräldrar att vidareutbilda sig efter gymnasiet, utan att de också fått lära sig att ta för sig i livet. Medelklasstillvaron i ursprungslandet präglades av handlingsutrymme, såväl socialt som på arbetet. Som nya i Sverige upplevde dock många deltagare att de, till skillnad från i ursprungslandet, var tvungna att förlita sig på omgivningen för vägledning, och att värdet på deras utbildningar diskvalificerades till följd av strukturer av rasism och sexism. Inte bara statliga myndigheter utan också företrädare för högskolor uppmanade deltagare att söka andra arbeten än vilka de är utbildade för. I brist på alternativ på arbetsmarknaden upplever många deltagare att de tvingats ”nöja sig” med en lägre klassposition i Sverige, vilket för vissa inneburit att de tvingats ta arbeten präglade av exploatering och slitsamma arbetsförhållanden. Trots att den nya klasspositionen inneburit svårigheter för deltagarna använder vissa deltagare svårigheterna som en strategi för att omdefiniera sin position. Genom att göra motstånd mot arbetsplatsers exploatering av invandrad arbetskraft, eller genom att betona värdet och vikten av arbetet de utför, använder deltagarna sina handlingar och nya arbeten för att omdefiniera värdet på sina nya klasspositioner i Sverige.
6

Att resa är att behöva kapital : En kvalitativ studie om att göra en klassresa

Cederlöf, Jonna January 2016 (has links)
By using Bourdieu's theory on capitals, the essay examines whether, and if so, in what ways, upward class mobility can affect one’s lifestyle. To examine this, I work with qualitative semi-structured interviews. Five upwardly mobile men and women were interviewed about their experience of being upwardly mobile. The interviews covered themes such as being born into a working-class family and being upwardly mobile, the perception of the middle class and the working class, and how they live today in the new class belonging. Previous researches used are three dissertation studies by the sociologists Mats Trondman, Lena Sohl and Ulla-Britt Wennerström. My result shows that life in a small extent has been affected by the class mobility and that the upwardly class mobile often became limit to be who they are.
7

Klassresande mammor : En kvalitativ studie om klassitentitet och klassarv hos mödrar med bakgrund i arbetarklassen.

Molander, Fredrike January 2023 (has links)
Tidigare forskning och teorier om klass gör gällande att klassmobilitet är en förhållandevis trögrörlig process, där uppväxtklassen fortsatt har en prägel på såväl klassidentiteten som de kapitaltillgångar individen kan förvärva och reproducera till nästkommande generation. Syftet med denna studie har varit att undersöka huruvida det finns gemensamma mönster gällande reflektioner och förhållningssätt kring klassidentitet och klassarv hos mödrar som genomgått en klassresa. Studien har utgått från tidigare forskning inom området, samt Pierre Bourdieus teorier om kapital, habitus och fält för att analysera mödrarnas förhållningssätt och reflektioner kring den egna klassen och klassarvet till barnen. Studiens resultat går till viss del i linje med tidigare forskning och teorier. Merparten av mödrarna identifierar sig med medelklassen och ingen av mödrarna identifierar sig längre som arbetarklass. Däremot visar resultatet att samtliga mödrar fortsatt präglas eller känner en förankring till arbetarklassbakgrunden. Vidare visar resultatet att kvinnorna reproducerar såväl ett arbetarklassarv som ett medelklassarv till sina barn. Genom klassresan har de främst förvärvat ett kulturellt kapital som de kunnat reproducera vidare till nästa generation. Studien kan bidra med ett nyanserat komplement kring hur arbetarklassbakgrunden fortsatt har en inverkan på klassresenärers liv, trots social mobilitet.
8

Invandrarkvinnors situation i det svenska arbetslivet

Homovic, Dzenana January 2008 (has links)
<p>I Sverige diskrimineras invandrarkvinnor inte bara för att de är invandrare utan även kvinna. Det finns även en stereotyp bild av invandrarkvinnan som beskriver henne som outbildad, underordnad hemmafru. Forskning visar att denna felaktiga stereotypa bild av henne inverkar negativt på hennes chanser till arbete och på hennes situation i arbetslivet. Denna bild måste ändras eftersom det finns forskning som visar att det finns grupper av invandrarkvinnor som har lika utbildning som infödda kvinnor eller högre utbildning än dessa. Fokus för denna C-uppsats är ett antal invandrarkvinnors positiva och negativa erfarenheter av det svenska arbetslivet. Uppsatsens syfte är att belysa och förmedla vilka hinder men också chanser ett antal invandrarkvinnor möter på väg till arbete men även på sin arbetsplats, utifrån det faktumet att de är invandrarkvinnor. Genom semistrukturerade intervjuer har jag fått ta del av deras upplevelser från arbetslivet. Mina informanter anser att språket ses som den faktorn som har mest betydelse för invandrarkvinnans möjligheter att komma in i arbetslivet. Informanterna tycker dock att arbetsgivare överdriver språkets betydelse när en invandrarkvinna inte får jobb. Även andra faktorer inverkar på hennes jobbmöjligheter och på hennes situation i arbetslivet. Gruppen invandrarkvinnor är heterogen och det är fel att de ses som en homogen grupp. De har olika bakgrunder och därmed olika förutsättningar att lyckas i det svenska arbetslivet.</p>
9

Invandrarkvinnors situation i det svenska arbetslivet

Homovic, Dzenana January 2008 (has links)
I Sverige diskrimineras invandrarkvinnor inte bara för att de är invandrare utan även kvinna. Det finns även en stereotyp bild av invandrarkvinnan som beskriver henne som outbildad, underordnad hemmafru. Forskning visar att denna felaktiga stereotypa bild av henne inverkar negativt på hennes chanser till arbete och på hennes situation i arbetslivet. Denna bild måste ändras eftersom det finns forskning som visar att det finns grupper av invandrarkvinnor som har lika utbildning som infödda kvinnor eller högre utbildning än dessa. Fokus för denna C-uppsats är ett antal invandrarkvinnors positiva och negativa erfarenheter av det svenska arbetslivet. Uppsatsens syfte är att belysa och förmedla vilka hinder men också chanser ett antal invandrarkvinnor möter på väg till arbete men även på sin arbetsplats, utifrån det faktumet att de är invandrarkvinnor. Genom semistrukturerade intervjuer har jag fått ta del av deras upplevelser från arbetslivet. Mina informanter anser att språket ses som den faktorn som har mest betydelse för invandrarkvinnans möjligheter att komma in i arbetslivet. Informanterna tycker dock att arbetsgivare överdriver språkets betydelse när en invandrarkvinna inte får jobb. Även andra faktorer inverkar på hennes jobbmöjligheter och på hennes situation i arbetslivet. Gruppen invandrarkvinnor är heterogen och det är fel att de ses som en homogen grupp. De har olika bakgrunder och därmed olika förutsättningar att lyckas i det svenska arbetslivet.
10

Tror du att du är bättre änalla andra? : – En studie om hur social status och klass skildrar sig i detsvenska samhället

Gozic, Adna January 2017 (has links)
Vad arbetar du med?Detta är bland de absolut första frågorna som ställs av de människorna som vi möter påkrogen, i affären eller på stan. Vid alla möten, vid alla våra iakttagelser som vi gör avmänniskan som kanske går förbi eller som vi får möjligheten att hälsa på, sker enidentifikation. Vi försöker placera alla vi möter i olika fack för att återskapa en känsla avtrygghet och kontroll. Det finns två olika fack som vi alla placeras i: social status och klass.Dessa fack placeras vi i baserat på hur vi klär oss, hur vi rör oss, på våra fritidsintressen, påhur mycket pengar vi spenderar på krogen eller på vilka varor som vi handlar i affären.Denna studie handlar om företeelserna social status och klass. Finns dessa företeelser idagens Sverige och i så fall i vilken utsträckning blir vi påverkade av dessa? Resultatet istudien visar på att vi alla blir påverkade och har möjligheten att både skaffa oss en högrestatus och göra en klassresa, åt båda hållen, både åka upp eller åka ner i de olikahierarkierna. Status och klass är två begrepp som påverkar oss och går att spåra i alla våralivsutrymmen.

Page generated in 0.0722 seconds