Tidigare forskning och teorier om klass gör gällande att klassmobilitet är en förhållandevis trögrörlig process, där uppväxtklassen fortsatt har en prägel på såväl klassidentiteten som de kapitaltillgångar individen kan förvärva och reproducera till nästkommande generation. Syftet med denna studie har varit att undersöka huruvida det finns gemensamma mönster gällande reflektioner och förhållningssätt kring klassidentitet och klassarv hos mödrar som genomgått en klassresa. Studien har utgått från tidigare forskning inom området, samt Pierre Bourdieus teorier om kapital, habitus och fält för att analysera mödrarnas förhållningssätt och reflektioner kring den egna klassen och klassarvet till barnen. Studiens resultat går till viss del i linje med tidigare forskning och teorier. Merparten av mödrarna identifierar sig med medelklassen och ingen av mödrarna identifierar sig längre som arbetarklass. Däremot visar resultatet att samtliga mödrar fortsatt präglas eller känner en förankring till arbetarklassbakgrunden. Vidare visar resultatet att kvinnorna reproducerar såväl ett arbetarklassarv som ett medelklassarv till sina barn. Genom klassresan har de främst förvärvat ett kulturellt kapital som de kunnat reproducera vidare till nästa generation. Studien kan bidra med ett nyanserat komplement kring hur arbetarklassbakgrunden fortsatt har en inverkan på klassresenärers liv, trots social mobilitet.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare ser på sin klassidentitet samt vilka föreställningar som finns om klass, arbetarklass och elever från arbetarklass. Enligt Bourdieu är vi alla aktörer inom olika fält i samhället och placerar oss i olika klasspositioner inom fälten beroende på hur vårt habitus och kapital värderas. Studien har genomförts med både kvantitativ och kvalitativ metod som har viktats ungefär lika. En enkät skickades ut till 104 lärare på 7 skolor i en kommun i södra Sverige. 38 lärare svarade och tre st lärare medverkade i en uppföljande intervju. Resultatet visar att nära hälften av dessa lärare anser sig ha vuxit upp i ett hem präglat av arbetarklass. Föreställningarna om arbetarklass skiljer sig åt beroende på hur respondenterna bedömer sin klassidentitet i barndomshemmet. De från medelklass beskriver arbetarklass med fler neutrala ord och ytterst få positiva medan de från arbetarklass beskriver den med fler värdeladdade ord, både positiva och negativa. De ord somframkommer som gemensamma oberoende klassidentitet är; låg utbildning, låg inkomst, arbetare, industri, hantverk och praktiskt. Resultatet från intervjuerna visar att informanterna gör skillnad på arbetarklass och arbetarklasskultur, där arbetarklass värderas negativt och arbetarklasskultur positivt. Enligt Bourdieu är det ekonomiska och det kulturella de kapital som väger tyngst i ett fält och det som en person främst värderas efter.