Arbetet behandlar frågeställningen: Kan man genom att studera klassresenärens värderingar till heminredning få syn på den kulturella resa som klassresenärens livshistoria präglas av, och vad kan tänkas påverkar deras estetiska preferenser? Syftet med undersökningen är främst att synliggöra klassresenärens unika situation, ett slags mellanrum mellan klasserna, mellan kulturer. Detta görs genom att undersöka hur mening skapas i förhållandet mellan inredningsobjekt, individen och dess kontext. De centrala begreppen i undersökningen är klassresenär, smak och kulturellt kapital. Undersökningens didaktiska syfte är att framhäva den demokratiska vikten av att låta människors röster göra sig hörda i så många olika situationer som möjligt, oavsett klass, kön eller etnicitet. Undersökningen visar också på den pedagogiska möjlighet som finns i att låta varje enskild individ få utgå ifrån sin egen komplexa livsberättelse i syfte att nå kunskaper. Genom kvalitativa intervjuer, med bilder av inredningsobjekt som stöd, undersöks två informanters livshistoria som har det gemensamt att de präglas av en klassresa via akademiska studier. Genom kopplingar till litteratur och den egna erfarenheten framkommer faktorer som kan tänkas påverka klassresenärens estetiska preferenser. I gestaltningen undersöks resans karaktär, både geografiskt, tidsmässigt och i social nivå. Gestaltningen undersöker och påvisar även vilken roll tingen eller artefakter spelar i konstruktionen och förståelsen av identitet. Detta genom att en resa skildras, då jag åker tillbaka till Fittja där jag delvis växte upp, samt genom användandet av autentiskt historiskt filmmaterial som visar användandet av ting som idag genom arv är i min ägo. I rörliga bilder söker gestaltningen fånga upplevelsen av den personliga klassresan, en positionering samt en fond att utgå ifrån i uppsatsens resonemang. Metoden att via de estetiska preferenserna synliggöra klassresan fungerar effektivt. Särskilda samband går att se mellan individen och dess förhållande till barndomshemmet, medier, samt begagnad möbler. / BI/Media

By using Bourdieu's theory on capitals, the essay examines whether, and if so, in what ways, upward class mobility can affect one’s lifestyle. To examine this, I work with qualitative semi-structured interviews. Five upwardly mobile men and women were interviewed about their experience of being upwardly mobile. The interviews covered themes such as being born into a working-class family and being upwardly mobile, the perception of the middle class and the working class, and how they live today in the new class belonging. Previous researches used are three dissertation studies by the sociologists Mats Trondman, Lena Sohl and Ulla-Britt Wennerström. My result shows that life in a small extent has been affected by the class mobility and that the upwardly class mobile often became limit to be who they are.