Vi lever idag i en allt mer globaliserad värld där människor reser mer än någonsin. Svenska flygresenärer släpper ut fem gånger mer koldioxid jämfört med andra världsmedborgare. Trots en bra kännedom om miljöproblem bland individer och ett ökat intresse för grönare produkter reflekteras det inte från konsumenternas livsstil. Syftet med denna undersökning är att ta reda på orsakerna till gapet mellan människors attityder och beteenden. För att undersöka ämnet genomfördes sex stycken små fokusgruppsintervjuer för att samla information om orsakerna till gapet på ett djupgående sätt. Studien påvisade att individer väljer att bortse från ett miljövänligt beteende på grund olika faktorer som bland annat pris, tid, lathet, brist på personligt ansvarstagande och rättfärdigande av resor. Tiden var en avgörande faktor för de flesta deltagarna som meddelade att de ville snabbt komma fram till sina destinationer. De rättfärdigade sina flygresor genom att de förövrigt i deras vardag tycke att de beter sig på ett miljövänligt sätt eller att Sverige som land redan gör mycket för miljön och att de på så sätt kan rättfärdiga sitt flygande. Det framgick även av fokusgrupperna att trots deltagarnas miljötänkt var det inget som prioriterades i vardagen. För att människor ska engagera sig i miljöfrämjande åtgärder är det viktigt att gröna produkter uppfyller samma egenskaper som vanliga produkter i form av exempelvis pris och kvalitet. Detta eftersom människor inte är villiga att ändra sin livsstil på grund av bekvämlighet och eftersom beteenden är svåra att forma om det inte finns rätt förutsättningar för det.

<p>Flygets utsläpp skall reduceras med 50 % till år 2050, – flygbranschen måste därför möjligöra för alternativa lösningar. Taxfreevarornas hanter-ing är en av flera behjälpliga lösningar som kan innebära miljö- och eko-nomiska vinster för flygbolagen Ett annat kontribut av en förändring är säkrare flygningar, både för kabinpersonalen och resenärerna. Uppsatsen forskningsfrågor är följande:</p><p><em>Vilka orsaker bidrar till att taxfreehantering-en inte har förändrats? Hur kan innehållet och utvecklingen av tilläggs-tjänsten beskrivas och förstås? Hur ser konsumtionsbeteendet ut hos svenska flygresenärerna beträffande taxfreevaror? <strong><p>Syfte</p>Uppsatsens syfte är att bidra med kunskap om varför taxfreehanteringen inte har förändrats. Mer preciserat är syftet att presentera en genomgång av nya forskningsresultat om taxfrees roll inom flygets framtid. Detta pa-ras med en enkätundersökning, där huvudfrågeställningarna avser mäta re-senärernas attityder till förändringar i nuvarande taxfreehantering. Under-sökningen kommer även mer ingående undersöka resenärernas attityder till förändringar i systemet, konsumentbeteende och taxfrees klimatpåver-kan. <strong><p>Metod</p>: Metoden är uppdela i två faser. Första fasen är en förstudie som bygger på kvalitativa intervjuer med experter verksamma inom flygbranschen. Fas två behandlar en enkätstudie med syfte att undersöka flygresenärernas atti-tyder till taxfreehanteringen och dess miljöpåverkan. <strong><p>Resultat:</p>Resultatet påvisar att majoriteten av respondenterna har en positiv inställ-ning till förändringar av taxfreehanteringen som bidrar till enklare hanter-ing för dem själva och som bidrar till minskade utsläpp. Mest uppseende-väckande är att respondenterna inte är medvetna om att taxfreevarorna på-verkar flygets utsläpp. Experterna är inte förvånade över resultat men un-derstryker att branschens förslag på förändringar inte är tillräckligt bra för att förändra den lag som reglerar taxfreehandeln. En möjlig omstrukture-ring av dagens taxfreehantering kan bli möjlig utan negativa effekter på resenärernas konsumtionsbeteende eller miljön. Öka generaliserbarheten ytterligare. En större och mer omfattande studie angående privata bran-schers beslutsfattande arbete vid situationer där lagar måste anpassas till utvecklingen. </strong></strong></strong></em></p>

Flygets utsläpp skall reduceras med 50 % till år 2050, – flygbranschen måste därför möjligöra för alternativa lösningar. Taxfreevarornas hanter-ing är en av flera behjälpliga lösningar som kan innebära miljö- och eko-nomiska vinster för flygbolagen Ett annat kontribut av en förändring är säkrare flygningar, både för kabinpersonalen och resenärerna. Uppsatsen forskningsfrågor är följande: Vilka orsaker bidrar till att taxfreehantering-en inte har förändrats? Hur kan innehållet och utvecklingen av tilläggs-tjänsten beskrivas och förstås? Hur ser konsumtionsbeteendet ut hos svenska flygresenärerna beträffande taxfreevaror? Syfte Uppsatsens syfte är att bidra med kunskap om varför taxfreehanteringen inte har förändrats. Mer preciserat är syftet att presentera en genomgång av nya forskningsresultat om taxfrees roll inom flygets framtid. Detta pa-ras med en enkätundersökning, där huvudfrågeställningarna avser mäta re-senärernas attityder till förändringar i nuvarande taxfreehantering. Under-sökningen kommer även mer ingående undersöka resenärernas attityder till förändringar i systemet, konsumentbeteende och taxfrees klimatpåver-kan. Metod : Metoden är uppdela i två faser. Första fasen är en förstudie som bygger på kvalitativa intervjuer med experter verksamma inom flygbranschen. Fas två behandlar en enkätstudie med syfte att undersöka flygresenärernas atti-tyder till taxfreehanteringen och dess miljöpåverkan. Resultat: Resultatet påvisar att majoriteten av respondenterna har en positiv inställ-ning till förändringar av taxfreehanteringen som bidrar till enklare hanter-ing för dem själva och som bidrar till minskade utsläpp. Mest uppseende-väckande är att respondenterna inte är medvetna om att taxfreevarorna på-verkar flygets utsläpp. Experterna är inte förvånade över resultat men un-derstryker att branschens förslag på förändringar inte är tillräckligt bra för att förändra den lag som reglerar taxfreehandeln. En möjlig omstrukture-ring av dagens taxfreehantering kan bli möjlig utan negativa effekter på resenärernas konsumtionsbeteende eller miljön. Öka generaliserbarheten ytterligare. En större och mer omfattande studie angående privata bran-schers beslutsfattande arbete vid situationer där lagar måste anpassas till utvecklingen.

Det råder hård konkurrens i flygbranschen på dagens marknad och det har blivit svårare att rekrytera nya kunder och således blivit allt viktigare för flygbolag att behålla existerande kunder. En effektiv relationshantering syftar till att skapa långsiktiga kundrelationer samt stimulera återköp och relationsmarknadsföring bör enligt majoriteten av marknadsföringsforskningen eftersträvas av företag. Uppsatsförfattarna har dock noterat att flygbranschen har aktörer som använder relationsmarknadsföring till hög grad medan andra aktörer använder relationsmarknadsföringen till låg grad. På grund av relationsmarknadsföringens holistiska synssätt och filosofiska grund finns lite forskning om konkreta relationsbyggande aktiviteter för att uppnå en gedigen relationsmarknadsföringsstrategi. Vidare saknas forskning för hur önskvärda relationer bör se ut från kundens sida och vad kunder värderar och finner relevant rörande marknadsföringsaktiviteter som företagen bedriver i syfte att stärka kundrelationer. Grundat på ovanstående forskningssituation är studiens övergripande syfte att empiriskt testa relationsbyggande aktiviteter och beskriva hur relevanta dessa relationsbyggande aktiviteter är för flygresenärer. Studiens delsyfte är att förklara om flygresenärer tenderar att vara benägna att ingå i relationer eller om de är mer benägna att fokusera på transaktioner med flygbolag. För att besvara studiens problemformulering och syfte har en kvantitativ enkätundersökning genomförts för att beskriva och förklara flygresenärers attityder till relationsmarknadsföring. Det empiriska materialet testas sedan mot den teoretiska referensramen och analyseras med befintliga teorier som utgångspunkt.  De slutsatser som studien genererade var att lojalitetsprogram och andra kunder i tjänstemötet inte var relevanta relationsbyggande aktiviteter. Vidare var relationskommunikation, mervärdeskapande utöver kärntjänsten och flexibilitet i tjänsten delvis relevanta relationsbyggande aktiviteter, medan studien visade att self-service-technology (SST), interaktion med frontpersonal, klagomålshantering och servicelandskapet var relevanta relationsbyggande aktiviteter. Studiens resultat tros hjälpa flygbolagen att bättre allokera sina resurser mot relationsbyggande aktiviteter som funnits relevanta. Studiens respondenter tenderade dock att vara transaktionsinriktade mot flygbolag snarare än relationsinriktade, vilket betyder att pris som relationsbyggande aktivitet trumfar resterande relationsbyggande aktiviteter som tidigare fastslagits. Pris är den viktigaste aspekten för väldigt många av studiens respondenter och de tenderade att kontinuerligt söka lägsta möjliga pris oavsett flygbolag. Slutligen efterfrågar uppsatsförfattarna fortsatt forskning som ämnar skapa förståelse för studiens resultat genom kvalitativa forskningsmetoder.