Syftet med uppsatsen var är analysera historieskrivningen i Läsebokför folkskolan och problematisera dess innehåll med utgångspunkt från dess medborgarbildande ambitioner och nationalistiska idéinnehåll under tidsperioden 1876-1935. Genom att använda en kvalitativ text analys så har jag besvaratfrågeställningarna i studien och intensivt analyserat mitt material för att ta fram de centrala budskapen i texterna. Med textanalys analyserar man hur texter är uppbyggda och granskar hur de är uppbyggda och vilka budskap de har. Jag har använt mig av en ideologikritisk vinkling för att uppmärksamma vilka budskap som förmedlas via texterna. Mitt studieobjekt är Läsebok för folkskolan, som var den första statligt utgivna läroboken i Sverige. I denna har jag analyserat historieskrivningen och jag har jämfört utvecklingen av denna med två upplagor som hade 59 års mellanrum. Jag har granskat hur texterna framställer Sverige, svenska kungar, ideala svenskar, motpoler till det svenska, skandinavism och nationalism. Jag konstaterar att nationalismen har ett väsentligt genomslag i båda upplagorna och att historieskrivningen är påverkad av nationalismen. Vidare konstaterar jag att det är mång anationalistiska budskap som valet av material och formuleringar i historieskrivningen fört vidare till eleverna och att nationalromantisk diktning användes för att få fram budskap om landets storhet. Upplagan från 1935 har dock utvecklats på många sätt och har ett mer vetenskapligt och nyanserad historieskrivning men författarna är alltjämt själva påverkade av nationalism.

Uppsatsens syfte är att undersöka den mediala debatten i början av 1900-talet gällande sekula-riseringen, i detta fall folkskolans skiljande från kyrkan, utifrån två folkskollärartidningar. Källmaterialet utgörs av Sveriges allmänna folkskollärareförenings tidning Svensk läraretid-ning, samt Svenska folkskolans vänners tidning Folkskolans vän. Det tidningsmaterial som studerats är årgång 1903 och 1909. För att besvara syftet har sekulariseringsbegreppet delats in i två avdelningar, dels med fokus på debatten om folkskolans administrativa skiljande från kyrkan, samt dels synen på kristendomsundervisningens innehåll och utformning. Resultatet visar att båda folkskollärartidningarna hävdade att lärarkåren borde få mer administrativt in-flytande över folkskolan, även om Svensk läraretidning är något mer aggressiv i sin kritik mot svenska kyrkans administrativa folkskoleauktoritet. Tidningarnas syn på kristendomsämnet skiljer sig, då Folkskolans vän önskar att behålla den konfessionella undervisningen med fokus på katekesen, till skillnad från Svensk läraretidning som kräver en mer allmän kristen-domsundervisning. Detta får även betydelse för tidningarnas syn på vad som var folkskolans huvudsakliga uppgift.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka klagomål som medlemmarna i Sveriges folkskollärarinneförbund förde fram mellan 1957 – 1962 och om dessa ändrade karaktär i relation till olika reformer och förändringar på skolområdet under perioden.Åren efter 1945 har kallats för samhällsreformernas tid och förändringen fick återverkningar på folkskolan. Skolutredningar och skolkommissioner påbörjades och utmynnade exempelvis i införandet av en obligatorisk nioårig grundskola. Grundskolereformen påverkade skolväsendet i allmänhet och folkskollärarinnorna i synnerhet.Undersökningen visar inte bara de tre vanligaste klagomålen. Vidare pekar den ut vad folkskollärarinnorna klagade på och dessutom belyses klagomålens ändrade karaktär i ljuset av olika reformer.

Syftet med denna uppsats var att genomföra fallstudier av besvär som inkommit från yrkesverksamma lärare till domkapitlet gällande tillsättning av lärartjänster inom folkskolan. Huvudsakligen ur ett mikrohistoriskt perspektiv där enskilda lärares åsikter får representera lärarkårens åsikter inom riket.Källmaterialet som har använts är uteslutande förstahandskällor i form av brev och dokument från och till lärare, folkskoleinspektörer, skolråd och andra som haft någonting att tillföra i det specifika fallet. Frågorna som ställdes till undersökningen var vad de yrkesverksamma lärarna ansåg som väsentliga krav eller kriterier vid en tillsättning av lärartjänster inom folkskolan, vad huvudmannen eller tillsynsansvarig ansåg var viktiga kriterier eller krav vid tillsättning av lärartjänster inom folkskolan samt hur processen för en sådan anställning såg ut. Undersökningen har visat att stort fokus under folkskolläraryrkets professionaliseringsprocess har varit att höja yrket och yrkesgruppens sociala status inom samhället. Från att ha varit ett fysiskt krävande, dåligt betalt yrke förknippat med fattigdom och bönder, till en etablerad, väl respekterad yrkesprofession. Det var de yrkesverksamma själva som tidigt tog taktpinnen genom att organisera möten och ge ut tidningar. Allt i syfte att själva styra processen. Än idag är yrkeskåren drivande i professionens utveckling. Jag minns läraruppropet, hur yrkeskåren i modern tid tog till tidningar och internet för att lyfta budskapet att lärare var det viktigaste yrket som fanns, men den monetära ersättningen speglade inte detta. Trots en utbildning av liknande längd som en veterinär eller civilingenjör tjänade de mindre än outbildad vårdpersonal inom den kommunala omsorgen. Jag vill tro att viljan att driva fram förbättring inom och för yrket kommer från den resa professionen har gjort från folkskolestadgans införande i mitten av 1800-talet.

Detta är en uppsats med syfte att undersöka Bofors folkskolas undervisning för den högre avdelningen. Uppsatsen tittar på undervisningen utifrån ett kvantitativt synsätt på Bofors folkskolas läsordning och materiel för perioden 1883 till 1896. Undersökningen sträcker sig mellan år 1883 och år 1896. Skolan var färdigställd 1882, därför har jag valt år 1883 som startpunkt då skolan haft lite tid på sig att få ordning på lokaler och sin organisation. Året 1896 valde jag därför att ett ägarbyte inom AB Bofors skett 1894 samt en ny normalplan infördes 1889. Alfred Nobel var under åren 1894–1896 huvudägare för Bofors. För att uppnå arbetets syfte har studien infattat arkivstudier. Källmaterialet som ligger till grund för resultats delen kommer i huvudsak ifrån Karlskoga Kommun- och folkrörelsearkiv. Källmaterialet bestod utav bland annat läsordningar och inventarielistor för Bofors folkskola. I urvalet av material fokuserade jag på att leta efter handlingar som det stod Bofors Folkskola på men tog även hänsyn till studiens avgränsning till Bofors Folkskolas senare avdelning klass fyra. Studien är en kvantitativ studie som använder tabeller och siffror för att illustrera resultaten. Resultaten i studien tolkas som att ämnena som kristendomskunskap, slöjd, räkning och geometri var av betydelse för Bofors Folkskola och Karlskoga. Genom att jämföra läsordningen med normalplanerna 1878 och 1889 framgår att Bofors Folkskola ägnade mer undervisningstid åt dessa ämnen. 1896 var antalet materiel större än år 1883 vilket visar på en utveckling. Studien visar också hur Bofors folkskola utvecklades ekonomisk, organisatoriskt och materiellt under åren 1883 till 1896.

Syftet med denna uppsats är att identifiera, kartlägga och jämföra de argument som fördesfram för och emot enhetsskolans (och så småningom grundskolans) införande under perioden1940-1962. De aktörer vars argument är av intresse är folkskollärare och läroverkslärare.Dessa båda lärargrupper antas ha haft olika attityder till den enhetsskola som föreslogs somett alternativ till det då rådande skolsystemet, där en allmän, kommunal folkskola avsedd förden breda allmänheten och en rad statliga läroverk och realskolor, främst avsedda förstudiebegåvade elever med höga ambitioner, existerade parallellt. Detta jämförelsevisförlegade system ledde enligt många till orättvisor som inte hade någon plats i ett samhälledär välfärden stadigt ökade.Studien är en kvalitativ testanalys och analysen har gjorts med hjälp av Ludvig Beckmansmodell för argumentationsanalys. Dessutom har materialet granskats utifrån GunnarRichardsons analysmodell ”Idéernas kraft eller realiteternas tryck?” Argumenten har jag främst sökt bland ett antal tidningar skrivna av och för lärare från de ovannämna lärargrupperna. Främst har jag använt mig av Tidning för Sveriges läroverk och Svenskskoltidning. Utöver detta har Statens offentliga utredningar (SOU) använts i stor utsträckning.Av undersökningen framgår att lärargruppernas argument skiljde sig åt främst gällande hurden nya skolan borde differentieras och vad målen med skolan borde vara.

Denna undersökning granskar det som är den tidiga folkskolans motsvarighet till dagens lågstadielärare; småskollärarinnan. Syftet är att betrakta denna som ett agerande subjekt och granska hur småskollärarinnan genom en utbredd kårtidning beskrev sig själv. Vidare vill undersökningen se vilket aktörskap småskollärarinnan upplevde sig ha till sina förändringsmöjligheter. Utgångspunkten är att det skett en marginalisering av denna yrkesutövare på grund av aspekter som klass och genus. I det granskade materialet begränsas dock inte småskollärarinnan av kön eller klassuppfattning, utan uppmanar till hög yrkesstolthet. Porträtteringen i tidningen visar på en betoning av utövarnas höga moral och hängivenhet. Som aktör är småskollärarinnan aktiv i att uppmuntra till förändring, även om detta skedde inom ett begränsat utrymme.

This study examines the fight for equal rights by the female school teachers during the 1930s. The purpose of the study has been to analyze the strategy and arguments that the female teachers used and how they argued for the objective of equal rights. Their arguments were published in the female union newspaper, Lärarinneförbundet, and through the critical discourse analysis the questions, considering equal rights, have been selected and catego-rized. Prior research has been used to discuss and analyze the arguments. The female teacher’s counterpart were the male teachers, which had a higher position in the society through a higher pay and positions in the workforce. The arguments and strategies between the two unions will be analyzed through Hirdman’s theory about the gender contract and gender system. The main arguments in the conflict between the unions where about equal pay, married teachers right to work, upbringing and the capability of the genders. Both female and male teachers used different arguments which were established in their strategies. By analyzing the arguments with Hirdman’s gender system the strategies would appear. The male teacher’s strategy was to protect and maintain their superior status and position in the soci-ety. This was carried out by not allowing the female teachers the same rights and argue that they were less capable to work as teachers, because they were not as physical and mentally capable as the male teachers. The female teacher’s strategy was to achieve equal rights in society through minimizing the gender differences and reduce the male dominance. The female teachers emphasized the equality between the genders, instead of the differences, which the male teachers focused on. Though the strategies the female teachers tried to over-throw and break the gender contract and by that create a more equal society.

Detta arbete har som syfte att analysera framställningen av drottning Kristina i svenska läromedel inom historieämnet under perioden 1899–2017. Undersökningen av det valda källmaterialet har genomförts med en kvalitativ värdeanalys för att identifiera positiva och negativa värderingar i stoffet. Resultatet av undersökningen visar på en minskning av värderingar i källmaterialet desto yngre det är. Slutsatserna för denna undersökning är att utvecklingen i källmaterialet är beroende av exogena och endogena faktorer så som omvärldspåverkan och samhälleliga förändringar. Då undervisningsteorier utvecklas och implementeras introduceras nya historieperspektiv vilka är bidragandes till förändringen i källmaterialet.

No description available.