Bygglov handlar om att väga enskilda intressen mot allmänna intressen i hur vår omvärld ska se ut. Tolkningen av hur lagen ska efter levas faller på bygglovshandläggaren, dennes chef och däröver nämnden. Att handlägga ett bygglov kräver kunskaper i både PBL (plan- och bygglagen) och BBR (boverkets byggregler), rätt instanser ska kontaktas samt remisser och grannhöranden skickas i de fall de behövs. En handläggare måste kunna läsa och tolka lagtexter, kartor och detaljplaner som ibland är av äldre datum och svårtydda. Det här arbetet tar upp hur kommunerna arbetar med bygglovshandläggningen och hur kunderna upplever kommunernas arbete. Vilka uppgifter en bygglovshandläggare utför under en dag undersöks. Det visar sig att arbetet varierar väldigt mycket från dag till dag. Handläggaren måste bemöta frågor och ge relevanta svar som frågeställaren kan förstå och acceptera. Till sin hjälp har handläggaren flera verktyg som underlättar arbetet så som digitala kartor, ritningar och lagtexter. Det framkom under mina studier att Örebro kommun och Karlskoga kommun använder sig av lean-modeller i sitt arbete för att korta ner handläggningstiderna och få nöjdare kunder. Kommunerna genomför undersökningar för att få en uppfattning om vad som behöver förbättras och vad som redan fungerar tillfredställande. / Building permit is about to weigh individual interests against the public interest in decisionmaking about how our surroundings should look like. The interpretation of how the law should be observed undertaken by the building permit officer, his or her manager and the board. Dealing with a building permit requires knowledge of both PBL (Planning and Building Act) and BBR (Building Regulations), the relevant instances should be contacted, and referrals and neighborhood hearings should be sent when they are required. An administrator must be able to read and interpret legal texts, maps and detailed plans that are sometimes old and difficult to interpret. This work addresses how the county works with building permit processing and how customers perceive the county’s work. What tasks a building permit officer performs in one day is studied. It becomes apparent that the work varies greatly from day to day. The officer must respond to questions and provide relevant answers that are easy to understand and accept. There are several helpful tools available to assist the officer, such as digital maps, drawings and law texts. During my studies I learned that both Örebro county and Karlskoga county make use of lean models in their efforts to reduce delays and improve customer satisfaction. The counties carry out surveys to get an idea of what needs improvement and what already works satisfactorily.

The Swedish mental health care system underwent a reconstruction during the 17th century. Mentally sick people who were enclosed and hidden from the society were now moved to newly built hospitals, with a specialization in mental rehabilitation, due to the number of mentally sick people in Sweden rising during the 17thcentury. In 1923, a new way of treating and rehabilitating patients was enforced, called occupational therapy. Occupational therapy meant that the patients would be assigned jobs or other occupations, instead of being bedridden, which was often the way patients were previously treated at the beginning of the 18th century. Occupational therapy became highly popular in Sweden, due to the new hospitals that were built being very expensive for the Swedish tax-payers. The new way of treating patients with occupational therapy became an economic priority for the hospitals. Mariebergs Hospital in Kristinehamn was also, at the time, using other new was of treating patients like lobotomy and electroshock therapy. In this essay, we will get in contact with the patients that underwent lobotomy treatment and were sterilized without their consent. The purpose of this essay is to focus on what kind of people were hospitalized in the mental hospitals during the 18thcentury and how they were cared for in various ways. This essay will be based on two thesis statements that were crafted by sociologist Bengt Sjöström in order to interpret the material that appears in this enquiry.

Barnkonventionen blev lag i Sverige den första januari år 2020. Ett sätt att integrera barnkonvention i fysisk planering är säkerställa alla barns rätt till en god utomhusmiljö. Tidigare forskning visar att tillgång till naturen har flera positiva fördelar, såsom fysisk och psykisk hälsa. Barns möjlighet till detta kan variera beroende på olika bakgrundsförhållanden och ett sätt att jämna ut ojämlikheten är att arbeta med skolgårdens utformning och planering.  Utifrån ovanstående resonemang är syftet för den här kandidatuppsatsen att belysa skolgårdens nutida utformning och utvecklingsmöjligheter baserat på visioner och teorier om barns utemiljöer. För att uppfylla syftet har ett inventeringsprojekt av skolgårdar i samarbete med Karlskoga kommun genomförts våren 2021. Projektet ska utmynna i en nulägesbeskrivning och analys för stödja kommunens planering och prioritering av skolgårdar. Följande frågeställningar har formulerats för att uppfylla uppsatsens syfte: Vilka målsättningar och visioner för skolgården och barns utomhusmiljöer har Karlskoga kommun?  Hur är skolgårdarna i Karlskoga kommun rumsligt utformade i förhållande till visionen?  Studiens resultat har analyserats med hjälp av en teori som utgår från Grahns och Berggren-Bärrings (1995) åtta karaktärer hos parken som är betydelsefulla för människor. Teorin har anpassats och kompletterats med hjälp av andra studier om kvalitéer i barns utemiljöer. Karlskoga har en policy gällande för- och grundskolans skolgårdsmiljöer samt en översiktsplan från år 2011, som med hjälp av en dokumentanalys undersökts utifrån teorin. Teorin har med stöd av dokumentanalysen utvecklats till ett observationsschema för att möjliggöra för en inventering och analys av skolgårdarna i Karlskoga kommun. Resultatet har även analyserats med hjälp av kulturgeografiska och rumsliga perspektiv samt barns geografier för att få en djupare förståelse om skolgården som plats. Slutsatsen baserad på resultatsanalysen visar att de undersökta skolgårdarna till stor del lever upp till Karlskogas vision om barns utemiljöer. Den naturrika miljön är en genomgående utgångspunkt i analysen av empirin och förespråkas både av tidigare studier samt kommunens styrdokument. Den naturrika miljön har en så kallad polymorf egenskap som innebär att den kan ha olika användningsområden och egenskaper. Exempel på dessa egenskaper är återhämtning, kultur och artrikhet, lekvärde samt möjlighet för barn att forma sin egen plats. Däremot finns det en paradox när det gäller tillgänglighet och trygghet. Den naturrika miljön kan ge upphov till tillgänglighet då den har flera användningsområden, men kan också  hindra elever med fysisk funktionsnedsättning samt undanskymma konflikter. Därför är utformningen av den naturrika miljön betydande för att skapa en tillgänglig utomhusmiljö. De skolgårdar som bedömdes uppfylla flest kriterier enligt observationsschemat var de som hade god tillgång till vegetation och skogsliknande miljöer. / The UN Convention on the Rights of the Child became law in Sweden on the first of January in 2020. One way to integrate the Convention on the Rights of the Child into physical planning is to ensure that all children have the right to a good outdoor environment. Previous research shows that access to nature has several positive benefits, such as physical and mental health. Children's possibility to this can vary depending on different background conditions and a way to approach and even out the inequality is to work with the schoolyard's design and planning. Based on the above reasoning, the purpose of this bachelor thesis is to shed light on the schoolyard's current design and development opportunities based on visions and theories about children's outdoor environments. To fulfill the purpose, an inventory project of schoolyards in collaboration with Karlskoga municipality took place in the spring of 2021. The project will result in a current situation description and analysis to support the municipality's planning and prioritization of schoolyards. The following questions have been formulated to fulfill the purpose of the essay: What goals and visions for the schoolyard and children's outdoor environments does Karlskoga municipality have? How are the schoolyards in Karlskoga municipality spatially designed in relation to the vision? The results of the study have been analyzed with the help of a theory based on Grahn's and Berggren-Bärring's (1995) eight characteristics of the park that are important to humans. The theory has been adapted and supplemented with the help of other studies regarding qualities in children's outdoor environments. Karlskoga municipality has a policy regarding schoolyards environments as well as their long-term planning document regarding guidance on how water, land and built environment is going to be used, developed and preserved from 2011, which with the help of a document analysis was examined based on the thesis theory. With the support of the document analysis, the theory has been developed into an observation scheme to enable an inventory and analysis of the schoolyards in Karlskoga municipality. The results have also been analyzed with the help of spatial perspectives as well as children's geographies to gain a deeper understanding of the schoolyard as a place. The conclusion based on the results analysis shows that the surveyed schoolyards overall live up to Karlskoga's vision of children's outdoor environments. The natural environment is a consistent starting point in the analysis of the empirical data and is advocated both by previous studies and the municipality's governing documents. The natural environment has a so-called polymorphic quality, which means that it can have different uses and properties. Examples of these characteristics are recovery, culture, species richness, play value and the opportunity for children to shape their own place. However, there is a paradox when it comes to accessibility and safety. The natural environment can give rise to accessibility as it has several uses, but can also prevent students with physical disabilities and obscure conflicts. Therefore, the design of the natural environment is significant for creating an accessible outdoor environment. The schoolyards that were considered to meet the most criteria according to the observation schedule, were those that had good access to vegetation and forest-like environments.

Detta är en uppsats med syfte att undersöka Bofors folkskolas undervisning för den högre avdelningen. Uppsatsen tittar på undervisningen utifrån ett kvantitativt synsätt på Bofors folkskolas läsordning och materiel för perioden 1883 till 1896. Undersökningen sträcker sig mellan år 1883 och år 1896. Skolan var färdigställd 1882, därför har jag valt år 1883 som startpunkt då skolan haft lite tid på sig att få ordning på lokaler och sin organisation. Året 1896 valde jag därför att ett ägarbyte inom AB Bofors skett 1894 samt en ny normalplan infördes 1889. Alfred Nobel var under åren 1894–1896 huvudägare för Bofors. För att uppnå arbetets syfte har studien infattat arkivstudier. Källmaterialet som ligger till grund för resultats delen kommer i huvudsak ifrån Karlskoga Kommun- och folkrörelsearkiv. Källmaterialet bestod utav bland annat läsordningar och inventarielistor för Bofors folkskola. I urvalet av material fokuserade jag på att leta efter handlingar som det stod Bofors Folkskola på men tog även hänsyn till studiens avgränsning till Bofors Folkskolas senare avdelning klass fyra. Studien är en kvantitativ studie som använder tabeller och siffror för att illustrera resultaten. Resultaten i studien tolkas som att ämnena som kristendomskunskap, slöjd, räkning och geometri var av betydelse för Bofors Folkskola och Karlskoga. Genom att jämföra läsordningen med normalplanerna 1878 och 1889 framgår att Bofors Folkskola ägnade mer undervisningstid åt dessa ämnen. 1896 var antalet materiel större än år 1883 vilket visar på en utveckling. Studien visar också hur Bofors folkskola utvecklades ekonomisk, organisatoriskt och materiellt under åren 1883 till 1896.

<p>På Alfred Nobelmuseet i Karlskoga finns en avdelning som kallas Fiffiga huset. Där finns många experiment som besökare kan prova på, samt montrar som visar hur olika tekniska och maskinella apparater fungerar. Till utställningen och öppnandet sommaren 2009 ville de ha två nya demonstratorer. I rapporten kallas dem för reaktionstidsväggen och baklängesprataren. Reaktionstidsväggen skulle mäta besökarens reaktionstid genom att tryckknappar, med inbyggda dioder som slumpvis tänds, trycks ned i rätt ordning. Baklängesprataren skulle spela in besökarens tal och sedan spela upp det baklänges. Tanken var att besökaren skulle försöka prata baklänges och få det att låta rätt vid uppspelning. Arbetet gick ut på att bygga dessa demonstratorer och montera dem i Fiffiga huset. Reaktionstidsväggen styrdes med hjälp av en mikroprocessor ATMega16 från Atmel. Dess jobb var att läsa av knapptryckningar samt skicka information till dioder och display. Även baklängesprataren skulle styras med hjälp av mikroprocessorn ATMega16. En enkel mikrofonförstärkare samt filter till högtalarna skulle anslutas till processorn. Det inbyggda minnet skulle inte räcka till så ett extern minne behövde anslutas.Endast reaktionstidsväggen hann bli färdig inom projektets ramar eftersom all gammal elektronik som medföljde från Nobelmuseet var komplex, samt att många kortslutningar och avbrott gjorde felsökning till en tidskrävande procedur.</p>

Denna uppsats undersöker hur framtida etableringar av SMR, små modulära kärnkraftsreaktorer, påverkas av attityder och åsikter och hur detta hanteras av kommunala politiker. Detta är undersökt med fokus på kommunerna Karlskoga och Säffle, både belägna i Värmland. Undersökningen genomfördes genom en kvalitativ intervjustudie där fem identifierade nyckelpersoner intervjuades. Studiens empiri är grundad på information och kunskap från intervjuerna. Empirin diskuteras genom ett teoretiskt ramverk som består av sociotekniskt system, planerings- och etableringsprocess och energisäkerhet. Resultatet indikerar att etablering av SMR bör ses som ett sociotekniskt system. Det innebär att tekniken inte kan stå för sig själv, utan måste ses i en social kontext där faktorerna attityder och åsikterär extra viktiga. Dessa faktorer påverkas i sin tur av deltagande, lyhördhet, information och acceptans. Detta är fyra förhållningssätt som kommunala politiker måste förhålla sig till vid planerings- och etableringsprocesser. Slutligen konstateras att etableringprocesser av SMR i Sverige är lång och tidskrävande. De tekniska osäkerheterna måste lösas, de ekonomiska villkoren måste finnas, det organisatoriska måste få en form och de rättsliga förutsättningarna måste klubbas igenom. Viktigast är dock ett kontinuerligt arbete med attityder och åsikter.

Enemies of the People is a book that examines whistle-blowing—i.e., the unauthorized conveyance of sensitive information to mass media and authorities—and the social responses this performance provokes. The book develops a fresh view of this phenomenon by framing the trend of events according to a couple of fundamental elements found in tragedy. The book also includes a critical appraisal of the perspectives that set the tone in the existent whistle-blowing research. The prevalent one-sidedness found in this field of research is reviewed and contrasted with the contributions delivered in the present study. The analysis is based on three famous whistle-blowing cases that received a lot of attention in mass media: Ingvar Bratt and the Bofors affair; Odd F. Lindberg and the Norwegian seal hunting affair; and finally, Paul van Buitenen and the Leonardo-affair in the European Commission. The author claims that by studying the sociology of tragedy, it is possible to develop a new way of examining social processes where the final outcome is the excommunication of the appointed culprits through, for example, expulsion or avoidance. This purgatorial process is treated as a social status degradation, where the offender experiences a thorough social identity transformation that turns his or her social position to a lower social rank than initially held. The title of this book alludes to a stage play written by the Norwegian playwright Henrik Ibsen. His dramatic piece An Enemy of the People, written in 1882, plays a prominent part in this study.

På Alfred Nobelmuseet i Karlskoga finns en avdelning som kallas Fiffiga huset. Där finns många experiment som besökare kan prova på, samt montrar som visar hur olika tekniska och maskinella apparater fungerar. Till utställningen och öppnandet sommaren 2009 ville de ha två nya demonstratorer. I rapporten kallas dem för reaktionstidsväggen och baklängesprataren. Reaktionstidsväggen skulle mäta besökarens reaktionstid genom att tryckknappar, med inbyggda dioder som slumpvis tänds, trycks ned i rätt ordning. Baklängesprataren skulle spela in besökarens tal och sedan spela upp det baklänges. Tanken var att besökaren skulle försöka prata baklänges och få det att låta rätt vid uppspelning. Arbetet gick ut på att bygga dessa demonstratorer och montera dem i Fiffiga huset. Reaktionstidsväggen styrdes med hjälp av en mikroprocessor ATMega16 från Atmel. Dess jobb var att läsa av knapptryckningar samt skicka information till dioder och display. Även baklängesprataren skulle styras med hjälp av mikroprocessorn ATMega16. En enkel mikrofonförstärkare samt filter till högtalarna skulle anslutas till processorn. Det inbyggda minnet skulle inte räcka till så ett extern minne behövde anslutas.Endast reaktionstidsväggen hann bli färdig inom projektets ramar eftersom all gammal elektronik som medföljde från Nobelmuseet var komplex, samt att många kortslutningar och avbrott gjorde felsökning till en tidskrävande procedur.