Bygglov handlar om att väga enskilda intressen mot allmänna intressen i hur vår omvärld ska se ut. Tolkningen av hur lagen ska efter levas faller på bygglovshandläggaren, dennes chef och däröver nämnden. Att handlägga ett bygglov kräver kunskaper i både PBL (plan- och bygglagen) och BBR (boverkets byggregler), rätt instanser ska kontaktas samt remisser och grannhöranden skickas i de fall de behövs. En handläggare måste kunna läsa och tolka lagtexter, kartor och detaljplaner som ibland är av äldre datum och svårtydda. Det här arbetet tar upp hur kommunerna arbetar med bygglovshandläggningen och hur kunderna upplever kommunernas arbete. Vilka uppgifter en bygglovshandläggare utför under en dag undersöks. Det visar sig att arbetet varierar väldigt mycket från dag till dag. Handläggaren måste bemöta frågor och ge relevanta svar som frågeställaren kan förstå och acceptera. Till sin hjälp har handläggaren flera verktyg som underlättar arbetet så som digitala kartor, ritningar och lagtexter. Det framkom under mina studier att Örebro kommun och Karlskoga kommun använder sig av lean-modeller i sitt arbete för att korta ner handläggningstiderna och få nöjdare kunder. Kommunerna genomför undersökningar för att få en uppfattning om vad som behöver förbättras och vad som redan fungerar tillfredställande. / Building permit is about to weigh individual interests against the public interest in decisionmaking about how our surroundings should look like. The interpretation of how the law should be observed undertaken by the building permit officer, his or her manager and the board. Dealing with a building permit requires knowledge of both PBL (Planning and Building Act) and BBR (Building Regulations), the relevant instances should be contacted, and referrals and neighborhood hearings should be sent when they are required. An administrator must be able to read and interpret legal texts, maps and detailed plans that are sometimes old and difficult to interpret. This work addresses how the county works with building permit processing and how customers perceive the county’s work. What tasks a building permit officer performs in one day is studied. It becomes apparent that the work varies greatly from day to day. The officer must respond to questions and provide relevant answers that are easy to understand and accept. There are several helpful tools available to assist the officer, such as digital maps, drawings and law texts. During my studies I learned that both Örebro county and Karlskoga county make use of lean models in their efforts to reduce delays and improve customer satisfaction. The counties carry out surveys to get an idea of what needs improvement and what already works satisfactorily.

In the light of the Convention on the Rights of the Child gaining legal status in Sweden this thesis examines the implementation of the convention on a municipal level, specifically the implementation of Article 12 and children’s right to participate in all matters affecting them. With this purpose objectives and means are examined and compared between two municipalities: the municipality of Uppsala and the municipality of Örebro. By creating a frame of analysis based on previous research and theory on children’s participation, a text analysis has been conducted on key municipal policy documents and a case study has been conducted of municipal channels for participation. In conclusion the implementation of Article 12 differs between the municipalities where the responsibility to realize children’s right to participate is a shared responsibility in Örebro municipality in comparison to Uppsala municipality where the responsibility lies with some departments. In Örebro municipality children’s participation is often defined as a right while it in Uppsala municipality often is defined as an instrument to reach other goals. The case study emphasizes the importance of critically examining who actually participates in initiatives for children’s participation, who has power over the agenda and with what effects. For the realization of children’s right to participate initiatives must be inclusive, important and with clear intentions and effects.

Local authorities increased interest in climate mitigation policy has in recent years attracted interest from researchers. Compared to local authorities in most other countries, Swedish municipalities enjoy a larger portion of autonomy. This makes them particularly interesting to study from a policy mobility perspective. The aim of this study is to explore how local authorities develop climate policy, the case chosen for this inquiry is Örebro municipality and its climate strategy approved in 2016. By applying the theoretical framework of policy transfer, to some extent, but especially policy mobility the thesis discovers how local authorities develop their climate policy. It also uncovers from where they gather knowledge and inspiration, faced with the global scope of climate issues. The result show that policy mobility provides great explanatory value in understanding the assemblage that is Örebro municipality’s climate strategy. The result, however, also challenges the notion forwarded within the field of policy mobility that the national scale is not very important for local policy development. The study also show that some policy areas are more easily influenced by the global scale, while other areas are more depended on similarities in context between the ‘sending’ and the ‘receiving’ actor, that is Örebro municipality. / Lokala myndigheter har tagit allt större plats i klimatpolitken och även tilldragit sig allt mer uppmärksamhet från forskare. Tidigare har bekämpning av klimatförändringar endast funnits på den globala och nationella nivåns agendor. När fler aktörer kliver in öppnas nya områden upp för studier av olika slag. Inom policymobilitetsfältet har forskare intresserat sig för hur lokala myndigheter formar sin politik, hur policyer färdas från en kontext till en annan och vad den processen gör med policyerna. Jämfört med motsvarande myndighetsnivå i de flesta andra länder har svenska kommuner ett betydligt större mått av självbestämmande. Denna långtgående rådighet gör dem särskilt intress- anta att studera ur ett policymobilitetsperspektiv. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lokala myndigheter utformar sin klimatpolitik, som fall används Örebro kommuns klimatarbete och då särskilt den klimatstrategi som kommunfullmäktige antog 2016. Genom användningen av teoribildningen kring dels policytransferering men främst policymobilitet studerar uppsatsen hur dessa lokala myndigheter agerar och var de hämtar kunskap och inspiration ifrån när de ställs inför den globalt omfattande frågan om klimat- förändringar. Policymobilitetslitteraturen visar sig bidra med viktiga förklaringsvärden för att förstå den assemblage som Örebro kommuns klimatstrategi utgör. I resultatet fram- går dock att den nationella skalnivån inte förlorat sin betydelse för lokala myndigheters policyutveckling till den grad som tidigare studier inom policymobilitetslitteraturen pekat ut. Den visar också på att policyer inom vissa områden lättare hämtas hem från en global kontext medan det i andra sammanhang ligger närmare till hands att inspireras av andra lokala myndigheter i samma situation och med en liknande kontext som den egna.