Bebyggda områden och byggnader har genom historien behövt anpassas för klimatet och vädret. Ibland är vädret mer extremt med stora mänder vatten eller vind. Med ett föränderligt klimat ändras förutsättningar för bebyggelse i städer som i Uppsala stad. Denna skrift behandlar dels kravbilden på kommuner avseende klimatförändringar och detaljplanering. Vidare studeras hur kommunen arbetar med frågan. Klimatförändringar kan gestaltas på flera sätt men denna studie studerar främst aspekter som berör översvämning. Det finns mycket kunskap och metoder att använda vid anpassning till ändrat väderklimat. Lagstiftning som berör detaljplanering och klimatförändring har analyserats. Vidare har intervjuer med tjänstemän verksamma inom Uppsala utförts för att får en bättre uppfattning om klimatanpassningsarbetet inom kommunen. Texten innehåller även en studie av valda detaljplaner, inom Uppsala kommun, som bedömts vara inom riskzon för översvmämning och erosion i urban miljö. Vid all urban planering är det en fråga om priotiteringar inom olika områden. Ibland uppnås synergieffekter, vilket framgår i några av valda detaljplaner. Men för att göra mer än vad lagstiftning kräver behöver fördelarna med klimatanpassning lyftas fram tydligare i organisationen och klimatanpassning måste oftare ses utifrån ett mer övergripande planeringsperspektiv än detaljplanenivå. / Climate change will affect local urban areas differently and society’s ability to handle changes depend in some part on what is considered in the planning process. This paper examines what the municipality is required to do regarding planning for and climate change. It then presents the results of a case study conducted in Uppsala municipality, which contains a study of approved planes in Uppsala town and interviews with employees at Uppsala municipality and region office. The results are that some aspects of climate change are more considered than other in this case study of urban planning. One can build houses in areas at risk but with the right precautions. There is potential to make society more adapted to climate change but it needs to be prioritized and located starting with planning for it.

Att maximera sjukhusens och räddningstjänstens täckning av befolkningen är en viktig säkerhetsfråga som diskuteras inom bland annat hälsovårdsplaneringen. Geografiska informationssystem (GIS) kan användas som ett hjälpmedel för att analysera och presentera andelen befolkning som är utanför sjukvårdens täckningsområden och även visa variationer på täckningsområdena när anläggningar slås ihop eller läggs ned. Syftet med arbetet är att presentera en ny, vektorbaserad nätverksanalys i GIS-miljö för att undersöka hur täckningsområdena för räddningstjänsten i Uppsala kommun påverkas. För att utföra nätverksanalysen användes data från Nationella Vägdatabasen (NVDB) över Uppsala kommun. Attributen som användes från NVDB innehöll information om framförallt hastighetsbegränsningar, väghierarki, tid, restriktioner och gatunamn. Täckningsområdena beräknades med ArcGIS och tilläggsprogrammet Network Analyst och resulterade i en översiktlig karta med räddningstjänstens insatstider och även enskilda insatskartor. Jämfört med tidigare resultat av insatskartor för samma områden, gav nätverksanalysen mer noggranna resultat med utökade täckningsområden för varje räddningstjänststation. Antalet täckta tätorter ökades och även andelen tätortsbefolkning. Metoden som beskrivs är användbar för att beräkna geografiska täckningsområden och andelen population som tjänas inom en specifik tid. Det är ett särskilt viktigt verktyg som kan nyttjas av politiker vid till exempel beslutsfattande. / Maximizing the catchment areas of emergency services is an important safety question that is discussed in health planning. Geographic Information Systems (GIS) can be used as a support to analyse and present the percentage of the population that is outside the hospital catchment area and also show catchment area variations by restructuring the organization. The aim of this thesis is to present a new, vector-based network analysis and to investigate how the catchment areas for the emergency service in Uppsala municipality will be affected. To perform the network analysis, data over Uppsala municipality was used from Nationella Vägdatabasen (NVDB). The attributes that were used contained information about speed limits, road hierarchy, restrictions, time and road names. ArcGIS and the extension Network Analyst were used to calculate the catchment areas. The results obtained from the analysis were shown in a regional chart and individual maps with the emergency service drive time for each station. In comparison with previous results, the network analysis presents more accurate catchment areas. The method described is very useful when calculating geographic catchment areas and the percentage of the population that is served within a certain time. It is an important tool that can be used by politicians within decision making.

In the light of the Convention on the Rights of the Child gaining legal status in Sweden this thesis examines the implementation of the convention on a municipal level, specifically the implementation of Article 12 and children’s right to participate in all matters affecting them. With this purpose objectives and means are examined and compared between two municipalities: the municipality of Uppsala and the municipality of Örebro. By creating a frame of analysis based on previous research and theory on children’s participation, a text analysis has been conducted on key municipal policy documents and a case study has been conducted of municipal channels for participation. In conclusion the implementation of Article 12 differs between the municipalities where the responsibility to realize children’s right to participate is a shared responsibility in Örebro municipality in comparison to Uppsala municipality where the responsibility lies with some departments. In Örebro municipality children’s participation is often defined as a right while it in Uppsala municipality often is defined as an instrument to reach other goals. The case study emphasizes the importance of critically examining who actually participates in initiatives for children’s participation, who has power over the agenda and with what effects. For the realization of children’s right to participate initiatives must be inclusive, important and with clear intentions and effects.