Befolkningstillväxten medför att fler och större skolverksamheter blir aktuellt i Sverige. Byggnationer medför att den befintliga källsorteringen kan förhindras vilket skapar ett behov av ett tillfälligt miljöhus under byggnationen. Rapporten presenterar ritningar, beräkningar samt en enkätundersökning om miljöhus i Växjö stad. Innehållet byggs på teori kring bygglov, sopsorteringens historia, renhållningens råd och rekommendationer, egenskaper hos material samt beräkningsmetoder. För miljöhusets konstruktionselement används trä som takstolsmaterial och stål för resterande bärande element. Miljöhuset ska med enkla hjälpmedel kunna förflyttas inom Växjö stad. Utformningen och de förutsättningar som krävs för ett tillfälligt bygglov för miljöhuset presenteras.

Nybyggnadskartan är en del i bygglovsansökan och visar hur en fastighet är bebyggd, får bebyggas och visar detaljplanens bestämmelser för den berörda fastigheten. I Gävle kommun har nybyggnadskartans process varit en "het potatis" under en tid då många har varit missnöjda med processen. Cheferna på lantmäteri- och bygglovsavdelningarna ville då förnya processen kring nybyggnadskartan. Syftet med examensarbetet var att hos Gävle kommun belysa problem med nybyggnadskartan och processen kring den. Medarbetare på berörda avdelningar intervjuades och Uppsala och Västerås kommuner besöktes för att få se hur de arbetade med nybyggnadskartan. Från en lokal arkitektfirma inhämtades idéer och förslag till en bättre process för nybyggnadskartan. Under examensarbetet upptäcktes bland annat att felaktig information till byggherren på Gävle kommuns hemsida och nybyggnadskartan bidrar till att nybyggnadskartan framställs senare i processen än vad den ursprungliga betydelsen/idén är. Undersökningen visar även att Gävle kommun inte höjdmäter fastigheten inför en nybyggnadskarta som enligt berörda är viktigt. Efter intervjuer i Uppsala och Västerås kommuner sammanställdes informationen och den visar bl.a. att de båda kommunerna inventerar och höjdmäter fastigheten inför framställningen av nybyggnadskartan. Höjdinformationen för en fastighet är viktig vid projektering. I Uppsala kommun ansöks det alltid om en nybyggnadskarta innan bygglov söks, vilket inte sker i Gävle kommun då bygglov och nybyggnadskarta söks samtidigt. Slutsatsen blir att Gävle kommun måste ändra sin process till att nybyggnadskartan beställs före bygglovsansökan och att situationsplanen som skickas in av byggherren grundas på nybyggnadskarta. Fastigheterna måste även inventeras och höjdmätas inför varje nybyggnadskarta.

I denna uppsats undersöks resan från ord till handling inom arbetet för en hållbar utveckling i kommunal samhällsplanering. Uppsatsens syfte är att undersöka hur planeringsmål och strategier kopplat till en hållbar utveckling praktiskt kan tillämpas och genomföras i en kommuns planarbete. I studiens syfte ingår även att belysa eventuella skillnader och svårigheter med att arbeta mot hållbar utveckling på olika nivåer och stadier i planeringen. Detta görs genom en fallstudie av Sundsvalls kommun och dess hållbarhetsarbete inom samhällsplaneringen med utgångspunkt i kommunens strategi för hållbar tillväxt från år 2012. Fallstudien har bestått av kvalitativ textanalys av nio dokument, från strategisk nivå ner genom de olika planeringsnivåerna till bygglovshandlingar, samt intervjuer med tjänstemän verksamma inom översiktsplanering, detaljplanering och bygglovshandläggning. Resultatet visar att kommunen på en strategisk nivå har en god vilja att konkretisera hållbarhetsbegreppet, men att det finns brister i hur detta arbete kommuniceras vidare och tillämpas i planeringskedjan, framför allt till bygglovsnivån. Strategin för hållbar tillväxt i Sundsvalls kommun placeras även i uppsatsen inom en neoliberal diskurs då hållbarhetsfrågan motiveras genom att den är nödvändig för att kunna uppnå ekonomisk tillväxt.

With the digital transformation the importance of well-adapted systems and casemanagement tools in the building permit process has increased. This study aims toexamine how Swedish municipalities’ work processes differ regarding handlingbuilding permit applications and work process development. Further, the studyinvolves the user's perspective of interacting with the case management tool,ByggR, and how the tool affects their work processes with building permits. Lastly,the study aims to differentiate how municipalities’ work with internal processes andprocess management. The underlying theoretical framework for the study consistsof socio-technical systems theories, theories on focal relationships, processmanagement and finally theories about usability in IT-systems. A qualitativeapproach has been used with two selected municipalities and the major datacollection is based on interviews with respondents in each municipality. The resultof the analysis shows that to succeed with the digital development within thebuilding permit process the supplier and the municipality need to define the jointexternal actors that influence the focal relationship. Furthermore, it appears that itwould be beneficial for municipalities work with process management in order todevelop the internal processes. Municipalities should also take advantage ofexperience and share information and knowledge between themselves. Therefore, atighter relationship and communication between municipalities is needed. Sokigoshould also focus on how to make the usage easier by developing automaticfeatures and making it easier for users to get an overview of applications in the casemanagement tool. Finally, in order to effectively develop ByggR and to streamlinethe development process, Sokigo should to try to converge requirements fromseveral municipalities simultaneously.

<p>När ett bygglov beviljas, d v s när en byggnad förändras, rivs alternativt nybyggs, kan det i sin tur innebära att kommunens kartmaterial inte längre stämmer överens med verkligheten. Syftet med detta examensarbete är därför att framställa en beskrivning för hur Gävle kommun arbetar med uppdateringen av sin kartdatabas. Det är när ett bygglov beviljas som Gävle kommun får vetskap om att en byggnad eventuellt kommer att förändras och därför kontrolleras de beviljade byggloven ute i fält en gång per år. Då kontrolleras om byggarbetet är påbörjat, klart eller inte alls påbörjat. Då en förändring av en byggnad har skett och beroende på vad det är för någonting som skall mätas in sker mätningsarbetet normalt på tre olika sätt, alternativt någon kombination av dessa. Då det endast är enklare tillbyggnationer på redan befintliga byggnader utförs mätningen med hjälp av ett digitalt längdmätningsinstrument. Vid nybyggnationer används ibland metoden inbindning vilket innebär att positionen för t ex ett byggnadshörn bestäms med hjälp av endast längder från två punkter med känd position. För att direkt bestämma positionen för en punkt används GNSS. Dessa punkter används sedan för att rita in byggnaden i ArcMap. För att mäta in en enklare byggnad med hjälp av GNSS räcker det i regel att mäta in ett hörn och en riktning på en vägg, övriga mått kan då mätas med längdmätningsinstrumentet för att sedan ritas in med det GNSS-inmätta hörnet som utgångspunkt. Jag har under mitt examensarbete märkt att den kunskap jag har med mig från skolan ger en riktigt bra grund att stå på och sedan bygga vidare på ute i arbetslivet. Vidare kan jag konstatera att jag under detta examensarbete har lärt mig enormt mycket. Jag har fått erfarenheter och kunskap om vad som krävs för att en kommun skall kunna tillhandahålla aktuell och pålitlig kartinformation.</p>

När ett bygglov beviljas, d v s när en byggnad förändras, rivs alternativt nybyggs, kan det i sin tur innebära att kommunens kartmaterial inte längre stämmer överens med verkligheten. Syftet med detta examensarbete är därför att framställa en beskrivning för hur Gävle kommun arbetar med uppdateringen av sin kartdatabas. Det är när ett bygglov beviljas som Gävle kommun får vetskap om att en byggnad eventuellt kommer att förändras och därför kontrolleras de beviljade byggloven ute i fält en gång per år. Då kontrolleras om byggarbetet är påbörjat, klart eller inte alls påbörjat. Då en förändring av en byggnad har skett och beroende på vad det är för någonting som skall mätas in sker mätningsarbetet normalt på tre olika sätt, alternativt någon kombination av dessa. Då det endast är enklare tillbyggnationer på redan befintliga byggnader utförs mätningen med hjälp av ett digitalt längdmätningsinstrument. Vid nybyggnationer används ibland metoden inbindning vilket innebär att positionen för t ex ett byggnadshörn bestäms med hjälp av endast längder från två punkter med känd position. För att direkt bestämma positionen för en punkt används GNSS. Dessa punkter används sedan för att rita in byggnaden i ArcMap. För att mäta in en enklare byggnad med hjälp av GNSS räcker det i regel att mäta in ett hörn och en riktning på en vägg, övriga mått kan då mätas med längdmätningsinstrumentet för att sedan ritas in med det GNSS-inmätta hörnet som utgångspunkt. Jag har under mitt examensarbete märkt att den kunskap jag har med mig från skolan ger en riktigt bra grund att stå på och sedan bygga vidare på ute i arbetslivet. Vidare kan jag konstatera att jag under detta examensarbete har lärt mig enormt mycket. Jag har fått erfarenheter och kunskap om vad som krävs för att en kommun skall kunna tillhandahålla aktuell och pålitlig kartinformation.

No description available.

Denna rapport behandlar resultaten och erfarenheterna från det arbete som sju studenter utförde under vårterminen 2022 som en del av kursen TDDD96 – Kandidatprojekt i programvaruutveckling vid Linköpings universitet. Syftet med projektet var att vidareutveckla programmet Arch, som är en webbapplikation vars mål är att privatpersoner på ett enkelt sätt ska kunna skapa underlag för bygglovsansökningar. Projektgruppen utvecklade funktioner för att skapa väggar, fönster, dörrar, och tak i programmets 3D-vy. Dessutom skapades grunden för en ångrafunktion, och sidan för PDF-generering utökades till att automatiskt generera sidovyer av byggnaden samt stödja textrutor. Rapporten innehåller också sju individuella bidrag från projektgruppens medlemmar som undersöker olika områden relaterade till huvudprojektet.

Denna rapport beskriver bygglovsprocessen i en stor och en mindre kommun, samt bygglovsavgifter, sanktionsavgifter och respektive kommuns organisation.

Sammanfattning De senaste åren har tidsbegränsade bygglov blivit allt mer förekommande inom byggbranschen. Bostadsbyggnation är ett nationellt aktuellt ämne då bostadsbyggande inte förväntas avta i och med den bostadsbrist som råder i delar av Sverige. Därför ämnar denna studie undersöka hur företagare ser affärsmöjligheter i tidsbegränsade bygglov. Affärsmöjligheter är ett brett begrepp som är väl studerat och kan tolkas på olika sätt. I denna studie har vi valt att avgränsa affärsmöjligheter till tidigare erfarenheter och hur dessa kan vara avgörande för en företagare i dess beslutsfattande. På bostadsmarknaden är i många kommuner efterfrågan på bostäder högre än utbudet. Det skapar ett rådande problem som företagare ser affärsmöjligheter i att kunna avhjälpa med hjälp av att snabbt kunna påbörja byggnation med hjälp av tidsbegränsade bygglov. Regeringen arbetar ständigt med att underlätta lagar och regleringar för att underlätta användandet av tidsbegränsade bygglov. Några väl etablerade skribenter när det kommer till affärsmöjligheter är bland andra Baron &amp; Ensley (2006), Saravathy (2001) samt Gudonavicius &amp; Fayomi (2014). Dessa påpekar att erfarenheter spelar stor roll i beslutsprocessen, samt hur innovativitet och imitativitet hos företagare påverkar beslutsfattandet. Den teoretiska referensramen grundas på sekundär data publicerad av väl etablerade forskare inom affärsmöjligheter och bygglov vilka utgör studiens huvudrubriker. För att finna dessa publikationer har följande sökord används: Bygglov, tidsbegränsat bygglov, detaljplan, affärsmöjlighet, business opportunity, opportunity recognition, causation and effectuation, innovativ, imitativ. Studien är skriven utefter en kvalitativ metod där fem företagare aktiva inom tidsbegränsade bygglov blivit intervjuade på telefon. Intervjupersonerna är funna efter register insamlade från Kungsbacka kommun, Halmstad kommun, Göteborgs kommun samt Gävle kommun. Även via tips och rekommendationer från funna kontakter i samband med sökandet efter intervjupersoner till empirin. Författarna har i intervjuerna utgått från en intervjuguide och intervjuerna har därmed blivit öppna och varit möjliga att anpassa efter varje företagare och situation. Intervjuerna har skett kvalitativt för att ge en bred förståelse kring användandet av tidsbegränsade bygglov. Studiens analys framför att det i fångandet av affärsmöjligheter krävs att en företagare är aktiv, har förmågan att se trender och mönster på en marknad, samt hur den framtagna teorin stämmer överens med studiens intervjupersoner och hur de verkar i respektive företag. I analysen lyfts även skillnaden mellan en prövande och rationell beslutsprocess fram, och att det i praktiken kan vara svårt att dela in företagare i den ena eller den andra kategorin. Det viktigaste är att ha ett tydligt definierat mål, samt att hålla flexibilitet under projektets gång för att kunna bemöta problem som kan uppstå så effektivt som möjligt. Något som även lyfts fram i analysen är hur regleringar runt omkring bygglovsansökningar även påverkar ansökningsprocessen, exempel på dessa är planmonopol och detaljplaneprocessen. Tidsbegränsade bygglov innebär en kortare ansökningsprocess än den vid permanent bygglov. Studiens utfall visar att det skiljer sig i hur affärsmöjligheter uppstått vilket påverkat hur företagarna beslutat sig för att ta sig an projekt med tidsbegränsade bygglov. Hos alla respondenter finns en tydlig vinstfokusering, därmed inte sagt att denna endast är av ekonomisk karaktär. Vinst för företagarna kan även vara till exempel en möjlighet att etablera sig på marknaden.