Befolkningstillväxten medför att fler och större skolverksamheter blir aktuellt i Sverige. Byggnationer medför att den befintliga källsorteringen kan förhindras vilket skapar ett behov av ett tillfälligt miljöhus under byggnationen. Rapporten presenterar ritningar, beräkningar samt en enkätundersökning om miljöhus i Växjö stad. Innehållet byggs på teori kring bygglov, sopsorteringens historia, renhållningens råd och rekommendationer, egenskaper hos material samt beräkningsmetoder. För miljöhusets konstruktionselement används trä som takstolsmaterial och stål för resterande bärande element. Miljöhuset ska med enkla hjälpmedel kunna förflyttas inom Växjö stad. Utformningen och de förutsättningar som krävs för ett tillfälligt bygglov för miljöhuset presenteras.

Sammanfattning De senaste åren har tidsbegränsade bygglov blivit allt mer förekommande inom byggbranschen. Bostadsbyggnation är ett nationellt aktuellt ämne då bostadsbyggande inte förväntas avta i och med den bostadsbrist som råder i delar av Sverige. Därför ämnar denna studie undersöka hur företagare ser affärsmöjligheter i tidsbegränsade bygglov. Affärsmöjligheter är ett brett begrepp som är väl studerat och kan tolkas på olika sätt. I denna studie har vi valt att avgränsa affärsmöjligheter till tidigare erfarenheter och hur dessa kan vara avgörande för en företagare i dess beslutsfattande. På bostadsmarknaden är i många kommuner efterfrågan på bostäder högre än utbudet. Det skapar ett rådande problem som företagare ser affärsmöjligheter i att kunna avhjälpa med hjälp av att snabbt kunna påbörja byggnation med hjälp av tidsbegränsade bygglov. Regeringen arbetar ständigt med att underlätta lagar och regleringar för att underlätta användandet av tidsbegränsade bygglov. Några väl etablerade skribenter när det kommer till affärsmöjligheter är bland andra Baron & Ensley (2006), Saravathy (2001) samt Gudonavicius & Fayomi (2014). Dessa påpekar att erfarenheter spelar stor roll i beslutsprocessen, samt hur innovativitet och imitativitet hos företagare påverkar beslutsfattandet. Den teoretiska referensramen grundas på sekundär data publicerad av väl etablerade forskare inom affärsmöjligheter och bygglov vilka utgör studiens huvudrubriker. För att finna dessa publikationer har följande sökord används: Bygglov, tidsbegränsat bygglov, detaljplan, affärsmöjlighet, business opportunity, opportunity recognition, causation and effectuation, innovativ, imitativ. Studien är skriven utefter en kvalitativ metod där fem företagare aktiva inom tidsbegränsade bygglov blivit intervjuade på telefon. Intervjupersonerna är funna efter register insamlade från Kungsbacka kommun, Halmstad kommun, Göteborgs kommun samt Gävle kommun. Även via tips och rekommendationer från funna kontakter i samband med sökandet efter intervjupersoner till empirin. Författarna har i intervjuerna utgått från en intervjuguide och intervjuerna har därmed blivit öppna och varit möjliga att anpassa efter varje företagare och situation. Intervjuerna har skett kvalitativt för att ge en bred förståelse kring användandet av tidsbegränsade bygglov. Studiens analys framför att det i fångandet av affärsmöjligheter krävs att en företagare är aktiv, har förmågan att se trender och mönster på en marknad, samt hur den framtagna teorin stämmer överens med studiens intervjupersoner och hur de verkar i respektive företag. I analysen lyfts även skillnaden mellan en prövande och rationell beslutsprocess fram, och att det i praktiken kan vara svårt att dela in företagare i den ena eller den andra kategorin. Det viktigaste är att ha ett tydligt definierat mål, samt att hålla flexibilitet under projektets gång för att kunna bemöta problem som kan uppstå så effektivt som möjligt. Något som även lyfts fram i analysen är hur regleringar runt omkring bygglovsansökningar även påverkar ansökningsprocessen, exempel på dessa är planmonopol och detaljplaneprocessen. Tidsbegränsade bygglov innebär en kortare ansökningsprocess än den vid permanent bygglov. Studiens utfall visar att det skiljer sig i hur affärsmöjligheter uppstått vilket påverkat hur företagarna beslutat sig för att ta sig an projekt med tidsbegränsade bygglov. Hos alla respondenter finns en tydlig vinstfokusering, därmed inte sagt att denna endast är av ekonomisk karaktär. Vinst för företagarna kan även vara till exempel en möjlighet att etablera sig på marknaden.

Purpose: There is a severe housing shortage in Sweden, with a deficiency of schools and preschools. At the same time, carbon dioxide emission is measuring higher than ever and the realization of environmental crisis is clear. The building sector is responsible a high percentage of carbon dioxide emissions. Calculation for the climate impact can be implemented through life cycle assessment (LCA), directives are requested on how to build through an LCA perspective. The study investigates modular buildings that constitute an efficient and flexible way of managing the building shortage. The aim of this research was to get answers from an ecologically sustainable perspective to what provides more advantageous to process modules when the time- limited building permit expires and a module is needed somewhere else, with or without extra isolation. Method: A quantitative methodology was used to accomplish the aim. The climate impact of four different types of lifecycles simulates by using the software Anavitor. Other methods used for data acquisition was document analysis, calculation of specific energy use and transmission loss.   Findings: The results present advantageous choices for stakeholders to pick after the time-limited building permits expire and a new module is demanded at another place. The study shows that less carbon dioxide emission is produced when reusing the module rather than demolish and produce a new module. Energy savings can be made which reduces the total climate impact of the module that are additionally insulated.  Implications: The conclusion the group could deduct was that the production and manufacturing stage has a significant impact on the total climate impact that a renovation and non-manufacturing scenario is always more advantageous. By adding additionell isolation savings on total carbon dioxide emission can be made despite increased material use.   Limitations: The results are limited to a life cycle assessment based on a module’s envelope as the interior and technical equipment is the same for all scenarios. The study was based on a standard module in which the equipment has no effect on the results. The result was initially specific, but with the help of calculation of the breakpoint for independent transport distances, a general validity could be given. / Syfte: I Sverige råder det brist på bostäder, skolor och förskolor, samtidigt uppmäter koldioxidutsläppen högre än någonsin och insikten om ett miljöhot är påtaglig. Byggnadssektorn ansvarar för en stor del av Sveriges koldioxidutsläpp. Beräkning av klimatpåverkan kan utföras genom livscykelanalyser (LCA), däremot efterfrågas direktiv på vad som bör göras vid byggnation kring ett LCA-perspektiv. Undersökningen har genomförts på en modulbyggnad som utgör ett effektivt och flexibelt sätt att hantera byggnadsbristen på. Målet med arbetet var att ur ett ekologiskt hållbart perspektiv få svar på vad som är mer fördelaktigt att behandla moduler på när det tidsbegränsade bygglovet löpt ut och en modul behövs på en annan plats, med eller utan en tilläggsisolering. Metod: För att uppnå målet med studien användes en kvantitativ undersökningsstrategi. Klimatpåverkan för fyra olika typer av livscykler simulerades i mjukvaruprogrammet Anavitor. Andra metoder som används för datainsamling var dokumentanalys, beräkningar av specifik energianvändning och transmissionsförluster genom vägg vid tilläggsisolering. Resultat: Det genererade resultatet presenterar vad som är fördelaktigt att välja efter att det tidsbegränsade bygglovet löpt ut och en ny modul behövs på en annan plats. Studien visar att det genererar mycket mindre koldioxidutsläpp att återanvända modulen än att kassera och bygga ny modul. En energibesparing kan ges som sänker den totala klimatpåverkan för modulerna som tilläggsisoleras. Konsekvenser: Slutsatsen av arbetet är att produktions och tillverkningsstadiet har så pass stor inverkan på den totala klimatpåverkan då utfallet att renovera och spara in på en tillverkningsfas är att föredra. För att göra valet av att tilläggsisolera eller inte krävs en LCA. Den koldioxidökningen som tillkommer på grund av volymökning av en tilläggsisolering får inte överskrida den minskning som genereras av energibesparing. Begränsningar: Studien är avgränsat till livscykelanalys gjord på modulens klimatskal då den invändiga och tekniska utrustningen är densamma för alla utfall, därför kan modulen även tillhöra en annan slags funktion. Resultatet blev till en början specifikt men med hjälp av beräkning av brytpunkt för oberoende transportsträckor kunde en generell giltighet ges.