Syftet med den här studien är att få en större förståelse av hur verkligheten ser ut gentemot förskolans uppdrag som står skrivet i läroplanen vad gäller   Studien bygger på en enkätundersökning där förskollärare, barnskötare och pedagoger med annan utbildning har deltagit. Dock har jag valt att utgå från förskollärarnas svar på enkäten.   Studien visar att majoriteten av förskollärare besöker naturen ibland oavsett pedagogens ålder. De aktiviteter som vanligtvis sker i naturmiljö är fri lek och motoriska aktiviteter. Det finns även inslag av exempelvis trädgårdsarbete samt berättande av sagor. Förskollärarnas uppfattning om det egna arbetslagets kompetens inom naturkunskap är att, majoriteten av förskollärare anser att deras medarbetare har tillräckligt med kunskap för att bedriva en meningsfull verksamhet i naturen. Att ta vara på barns intressen när man planerar verksamheten som sker i naturen utifrån antal arbetade år i förskolan kan man se att de som arbetat mindre än 20 år tar mer tillvara på barns intressen än de som arbetat 21 år eller längre. / The aim of this study is to get a greater understanding of the realities of how preschool assignments are written in the curriculum.   The study is based on a survey where preschool teachers, childcare workers and other personnel have participated. However, I have chosen to use preschool teachers' responses to the survey.   The study shows that the majority of preschool teachers visiting nature sometimes regardless of the preschool teachers age. The activities that typically occur in the natural environment are "free play" and motor activities. There are also elements of example gardening and storytelling of fairy tales. Preschool teachers perception of one's own team's expertise in science is that, the majority of preschool teachers believe their employees have enough knowledge to conduct a meaningful area in nature. To take advantage of children's interests when planning activities that occur in nature based on number of years worked in preschool, one can see that those who worked less than 20 years taking more advantage of children's interests than those who worked 21 years or more. / Emilie Fröman

Den här studien utgår från syftet att studera pedagogernas syn på mobbning i förskolan samt hur förskolorna arbetar med att förebygga mobbning. Resultatet har visat att samtliga förskolor som deltagit i undersökningen arbetar med att förebygga mobbning. Arbetssättet på förskolorna i studien har visat sig vara lika, då samtliga förskolor i studien utgår från likabehandlingsplanen i arbetet med att förebygga mobbning. Att arbeta med att tidigt förebygga mobbning är något samtliga pedagoger i studien ansett är viktigt. Resultatet har även visat hur en del att pedagogerna tycker sig se svårigheter med att låta det förebyggande arbetet vara synligt och medvetet för barnen. Hur förskolor arbetar med att förebygga mobbning i förskolan besvaras samt hur pedagogerna ser på mobbning i förskolan.

Studiens syfte är att undersöka och analysera några föräldrars uppfattningar om barnsmusikaliska utveckling. Genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med föräldrar i enkommun i Södra Sverige har vi undersökt uppfattningar om barns musikaliska utveckling. De forskningsbaserade frågor som studien bygger på är:• Hur ser föräldrarna på begreppet musikalitet?• Vilken betydelse har musik för barns utveckling i förskolan, enligt föräldrarnasuppfattningar?• Hur används musiken i förskolan, enligt föräldrarnas uppfattningar?Intervjuer analyseras utifrån ett fenomenografiskt synsätt. Metoden utgår från att beskrivamänniskors sätt att förstå fenomen i sin omvärld.Resultatet av studien visar att föräldrarnas uppfattningar om barns musikaliska utvecklinggrundar sig mycket i vad föräldrarna själva varit med om under sin uppväxt och att de har en stark önskan över att kunna föra över denna känslan till sina barn. Musikalitet samt språk- och motorisk utveckling har alla varit betydande delar för vår undersökning. Dessa föräldrar som har valt att delta i vår undersökning är alla väldigt intresserade av musik och det har i sin tur påverkat deras beskrivningar kring musiken i en positiv riktning. Deras egna erfarenheter av musik positiva och därmed blir musik en naturlig del av livet för dem.Nyckelord: fenomenografi, musik, förskola och föräldrar, men även engelska nyckelord som phenomenographic, preschool, music, parents and children.

Detta examensarbete ämnar att få ta del av pedagogers egna tankar och förhållningsätt kring barn som har svårt att delta i den fria leken. Syftet med detta examensarbete är att genom intervjustudier återge pedagogers beskrivningar av lekens betydelse och hur de ser på sin egen roll inför barns oförmåga att leka i den fria leken. I vår studie har vi utfört kvalitativa intervjuer med sju pedagoger i både förskola och försko-leklass. Det är den sociokulturella teorin grundad av Lev Vygotskij och Donald Woods Winnicots begrepp mellanområde samt Corsaros begrepp tolkande reproduktion som vi har förhållit oss till för att kunna tolka vår empiri. Intervjuerna har vi sedan tolkat och analyserat samt delat in i olika kategorier.Studiens resultat visar att pedagoger i förskolan uppfattar den fria leken nödvändig och ger relativt stort utrymme för denna. Det är i förskoleklass som den fria leken är mer begränsad. De intervjuade pedagogerna har en likartad bild om vad det är som gör att barn i olika sam-manhang har svårt att delta in den fria leken. Studien visar också att det kan finnas flera or-saker till leksvårigheter. Det kan handla om mognad, brist på förståelse, miljö eller att barnet inte har knäckt de sociala koderna. I studien framgår att pedagogers viktigaste analytiska redskap är observationer. En intressant aspekt som blev synlig i vår studie är att barn med sociala problem och leksvårigheter kan bli påverkade av svåra situationer i hemmet.

Nästa år kommer Barnkonventionen med största sannolikhet att bli lag i Sverige. I artikel tre och tolv framgår att barnens bästa ska komma i första   rummet i alla åtgärder som rör barnet. Vad som är barnens bästa måste avgöras i varje enskilt fall och hänsyn ska tas till barnets egna erfarenheter och åsikter. I mitt projekt har jag valt att   utgå från detta scenario och ställer mig frågan hur jag som arkitekt kan förhålla mig till barnets eget perspektiv då jag ritar ett arkitekturförslag. Jag har valt att fokusera på förskolan som program av den anledningen att   de flesta barn i Sverige berörs av dessa miljöer. / Next year will United Nations Children Convention with a high probability become established as a law in Sweden. Article three and twelve states that the best of the child will be first priority in all actions regarding the   child. What decides is the best for the child have to be accessed in each case and regards will be taken according to the child's own will and   experiences. In my project I have chosen to act out of this scenario and ask myself the question how I as an architect can produce an architectural proposition with regards from the children's own perspective.

Next year will United Nations Children Convention with a high probability become established as a law in Sweden. Article three and twelve states that the best of the child will be first priority in all actions regarding the child. What decides is the best for the child have to be accessed in each case and regards will be taken according to the child's own will and   experiences. In my project I have chosen to act out of this scenario and ask myself the question how I as an architect can produce an architectural proposition with regards from the children's own perspective. / Nästa år kommer Barnkonventionen med största sannolikhet att bli lag i Sverige. I artikel tre och tolv framgår att barnens bästa ska komma i första rummet i alla åtgärder som rör barnet. Vad som är barnens bästa måste avgöras i varje enskilt fall och hänsyn ska tas till barnets egna erfarenheter och åsikter. I mitt projekt har jag valt att utgå från detta scenario och ställer mig frågan hur jag som arkitekt kan förhålla mig till barnets eget perspektiv då jag ritar ett arkitekturförslag. Jag har valt att fokusera på förskolan som program av den anledningen att de flesta barn i Sverige berörs av dessa miljöer.

Abstract The purpose of this study was to compare how preschool teachers at kindergartens with focus on outdoor learning and without any specific focus work on the young children´s learning in the outdoor environment and in biology. Interviews have been conducted to investigate this. The respondents to the interviews were nine active preschool teachers at three different preschools, one preschool with outdoor learning focus and two preschools with no specific focus. The survey shows that specializations that are important for how educators use the outdoor environment. At preschool A with outdoor learning focus the teachers chose to take out materials that are traditionally inside materials such as beads and Lego while at preschool B without specific focus they chose to take in natural Engelska översättning  materials like chestnuts instead. At preschool C the preschool teachers use outdoor environment exclusively for free play. At preschool A the forest was used as a complement to the preschool yard and they had their own home place where they went once a week. They spent the whole day in the forest and they had both planned activities and free play. Preschool B went to the forest 4 – 5 times per term. They spent to a few hours in the forest and had motor skills for the small children as a focus. Preschool C had gone to the forest only one time. Biology became a major part of the activities of preschool A because they spent a lot of time outdoors and in the forest and that they had cultivation on the preschool yard. At preschool B, the preschool teachers followed the children's interests for small insects and snails and worked on and thus received biology. At preschool C, the preschool teachers had actively chosen to remove biology in favour of the small children’s motor skills and language learning.     Keywords: Preschool, Learning environment, Outdoor, Preschool teachers

My issues were: ·         What does children learn about mathematics in their free play? ·         How do children learn mathematics i their free play? ·         Doeschildren practice gender intheir mathematical play in preschool? And how? This is a qualitative study with observations as a method. I have chosen to use observations as a method because I wanted to see what children were doing and not what the teachers told me that they were doing. I used structured observations where a scheme was used to help me answer my questions.  The observations were made in a Swedish preschool with 23 children in the ages 1-5 years old divided into two groups. Three different theoretical perspective where used in this study. The first one is Alan Bishops six mathematical activities that were used to analyze which mathematics children learn in their free play. The second one is social culture theory which is used to analyze how children learn mathematics in their mathematical play. The third one is gender theory which is used to analyze if children practice gender in their mathematical play. My results show that children learn about most of Bishops mathematical activities in their free play. I saw that the children learned about measuring, counting, design and construction, location and spatial awareness and explaining. I was not able to find one of the mathematical activities and that was playing. The results showed that the children were using cultural tools in their play, the spoken language and social interaction played an important role in their play. The result also showed that the children in this study practice their own gender in their mathematical play but they also practice the opposite gender in their mathematical play.

Enligt forskning har skärmanvändning stor påverkan på små barn. Med små barn menar vi barn mellan 0–6 år. Mer stillasittande, dålig sömn, försämrad syn och negativ inverkan på det sociala samspelet är några av de områden som påverkas negativt. Mammor känner stor osäkerhet kring vilka gränser de ska sätta för barnens skärmanvändning och de är osäkra på hur skärmanvändningen egentligen påverkar deras barn. Många konflikter uppstår i familjen kring skärmanvändandet. Här har distriktssköterskan en viktig roll i att informera och stötta familjerna till en hälsosam livsstil. Vi vill med vår studie förstå mammornas livsvärld, vilka tankar och problem de brottas med. Syftet är att beskriva mammors erfarenheter av små barns skärmanvändning samt vilket stöd de önskar från Barnhälsovården. För att besvara syftet har en kvalitativ forsknings design med induktiv ansats använts. Intervjuer med nio mammor som har barn i åldern 0–6 år genomfördes. Studiens resultat visar att det både finns positiva och negativa sidor med skärmanvändning. Positivt är att skärmanvändningen kan vara avlastande för familjelivet, ge en mysig samvaro och att barnet lär sig mycket. Negativt är att mammorna känner oro för innehållet i skärmen. Skärmanvändningen relaterar till att det uppstår mycket konflikter i familjen och mammorna är osäkra på gränssättning samt att de önskar mer stöd och information av barnhälsovården. Vi hade från början 18 kvinnor som var intresserade av att delta i studien dessa rekryterades via Facebook och utifrån ett strategiskt urval plockades informanterna ut.  Till kommande forskning hade det varit intressant att göra på pappors erfarenheter av småbarns skärmanvändning för att se om resultaten skiljer sig åt. I diskussionen belyser vi att mammorna upplever att papporna är mer tillåtande både när det gäller skärmtid och skärmanvändning. Det är viktigt att föräldrarna är eniga om vilka regler som gäller kring skärmanvändningen i hemmet.  Att distriktsköterskan inom barnhälsovården bör arbeta hälsofrämjande och informera föräldrar och barn om skärmanvändningens skadliga effekter för att leda till en hållbar utveckling hos dessa familjer genom hela livet.

The aim of this study is to investigate how preschool teachers reason about gender stereotypical and gender neutral toys and other material. I would also like to see how the pedagogues reason about gender segregation when it comes to toys. To investigate the issue, I have interviewed three pedagogues from different preschools. The results showed that the work procedures differed a bit from school to school, although they all wanted to achieve the same goal. A goal that our curriculum mention as well: Not to make a difference between boys and girls. It was permeated during the interviews, that the interaction between children as well as between children and adults in the course of play is significant in order to achieve a good preschool environment. One had different approaches to achieve the goal though. I hope that this study will contribute to new ideas and thoughts on what role the pedagogues in preschools play regarding these materials and toys. / Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare resonerar kring könsstereotypiska och könsneutrala leksaker och material. Jag vill också se hur pedagogerna resonerar kring om det finns någon uppdelning mellan pojkar och flickor i förskolan, med fokus på leksakerna. För att undersöka detta har jag intervjuat tre pedagoger på olika förskolor. Utifrån mitt resultat kunde jag se att arbetssättet skiljde sig en del åt mellan de tre förskolorna. Alla ville dock uppnå samma mål. Ett mål som även våra styrdokument nämner att inte göra skillnad mellan pojkar och flickor. Det genomsyrades vid intervjuerna att samspel mellan barn och barn men även mellan barn och vuxna vid leken var betydande för att uppnå en god förskolemiljö. Dock hade man olika tillvägagångssätt för att uppnå detta mål. Jag hoppas att denna studie ska bidra till nya tankar och funderingar hos dig kring vilken roll  pedagogerna i förskolan har gällande dessa material och leksaker.