Syftet med den här studien är att få en större förståelse av hur verkligheten ser ut gentemot förskolans uppdrag som står skrivet i läroplanen vad gäller   Studien bygger på en enkätundersökning där förskollärare, barnskötare och pedagoger med annan utbildning har deltagit. Dock har jag valt att utgå från förskollärarnas svar på enkäten.   Studien visar att majoriteten av förskollärare besöker naturen ibland oavsett pedagogens ålder. De aktiviteter som vanligtvis sker i naturmiljö är fri lek och motoriska aktiviteter. Det finns även inslag av exempelvis trädgårdsarbete samt berättande av sagor. Förskollärarnas uppfattning om det egna arbetslagets kompetens inom naturkunskap är att, majoriteten av förskollärare anser att deras medarbetare har tillräckligt med kunskap för att bedriva en meningsfull verksamhet i naturen. Att ta vara på barns intressen när man planerar verksamheten som sker i naturen utifrån antal arbetade år i förskolan kan man se att de som arbetat mindre än 20 år tar mer tillvara på barns intressen än de som arbetat 21 år eller längre. / The aim of this study is to get a greater understanding of the realities of how preschool assignments are written in the curriculum.   The study is based on a survey where preschool teachers, childcare workers and other personnel have participated. However, I have chosen to use preschool teachers' responses to the survey.   The study shows that the majority of preschool teachers visiting nature sometimes regardless of the preschool teachers age. The activities that typically occur in the natural environment are "free play" and motor activities. There are also elements of example gardening and storytelling of fairy tales. Preschool teachers perception of one's own team's expertise in science is that, the majority of preschool teachers believe their employees have enough knowledge to conduct a meaningful area in nature. To take advantage of children's interests when planning activities that occur in nature based on number of years worked in preschool, one can see that those who worked less than 20 years taking more advantage of children's interests than those who worked 21 years or more. / Emilie Fröman

Syftet med den här studien var att undersöka förskollärares uppfattningar och erfarenheter av att uppmärksamma ämnesområdet kemi i förskolans vardag. En kvalitativ metod användes med intervjuer som genomfördes med sex förskollärare på en förskola. Samtliga förskollärare hade lång erfarenhet av att arbeta i förskola. Den fenomenografiska utgångspunkten bygger på att kategorisera in förskollärarnas svar, där erfarenheter och personliga åsikter spelar stor roll. Resultatet visar att förskollärarna ofta associerade kemi i förskolan till sina egna minnen från skolans kemi och upplevde detta som någonting jobbigt och svårt. Det gavs dock många exempel på där förskollärarna kunde se kemin i vardagen, alltifrån planerade aktiviteter till spontana frågor. Det naturvetenskapliga arbetssättet och förskollärarnas roll i detta synliggjordes. Eget intresse samt att lägga ambitioner på en lämplig nivå lyftes fram som framgångsfaktorer. / The aim of this study was to examine preschool teachers’ perceptions and experiences of acknowledging the field of chemistry in preschools everyday-life. A qualitative approach was used in which interviews were conducted with 6 preschool teachers at one preschool. All of the preschool teachers had a long experience of working in preschool. The phenomenographic approach is based on categorizing the preschool teachers’ answers, where experiences and personal opinions matter. The result show that the preschool teachers most often associated chemistry in preschool with their own memories of chemistry in school and experienced this as something hard and difficult. Although, a lot of examples where mentioned where the preschool teachers could see chemistry in the preschool on a day-to-day basis, from planned activities to spontaneous questions. The scientific approach and the preschool teacher’ role in this was visualized. Personal interest and a suitable level for the ambitions were noted as a factor for success.

This study was conducted to find answers to whether younger children acquire the language easier if it has an older sibling. Does preschool teacher note that the younger children with older siblings generally have lighter or better language development than those who do not have it? The literature reveals the importance of having loved ones around when learning languages and that emotional attachment is crucial for language development. I apply socio-cultural perspective, and the development-ecological perspective that claims that learning is always embedded in and dependent on social relations of mutuality and interdependence. The methodological framework of the study is phenomenological and makes use of an unstructured interview and a questionnaire that calls for elaborated, written answers from preschool teachers. The results in both the interview and the questionnaire indicate that preschool teachers do not concur with scholars on the issue of the importance of siblings for successful language development. Instead, they claim that language learning is individual, and that it is the first-born child that tends to develop language skills with greatest ease.  I conclude that preschool teachers seem to lack knowledge about research done on this subject, but that it is also possible that their experiences and opinions could be the basis of future criticism of current research. / Den här studien genomfördes för att söka svar på om yngre barn tillägnar sig språket lättare om det har ett äldre syskon. Uppmärksammar förskollärare att de yngre barn som har äldre syskon generellt har en lättare eller bättre språkutveckling än de som inte har det? Litteraturen visar att det är viktigt att ha nära och kära runt sig, att känslomässig anknytning är avgörande för språkutvecklingen och att de yngre barnen i en familj har nytta av äldre syskon. Undersökningen tolkas genom det sociokulturella och utvecklingsekologiska perspektiv som har visat att vi lär oss i relation till varandra. Den metodansats som tillämpas är fenomenologisk och en ostrukturerad intervju och en enkät har använts för att söka reda på svaren på undersökningens frågor. Resultaten i både intervjun och enkäten visar att förskollärare inte upplever att yngre barn som har äldre syskon tillägnar sig ett bättre språk. De menar att tillägnandet av språket är individuellt och till och med att det är det första barnet som tycks tillägna sig ett bättre språk än vad yngre syskon gör. Förskollärarna verkar sakna kunskap om dessa forskningsresultat, men det kan också vara så att de intervjuade förskollärarnas erfarenheter och åsikter skulle kunna ligga till grund för en framtida kritik av nu aktuella forskningsrön.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare uppfattar sitt förhållningssätt under dokumentationstillfället samt vad som kan orsaka ett förändrat förhållningssätt hos förskolläraren under tiden han eller hon dokumenterar. Detta kommer att sättas i relation till barns lärande för att få syn på hur förskollärarens förhållningssätt under dokumentationstillfället kan komma att påverka förutsättningarna för barns lärande. Genom en enkätundersökning har vi kommit fram till ett resultat som delats in i fyra kategorier. Kategorierna påvisar tydligt att förskollärarna har delade åsikter vad det gäller vilka förutsättningar de ger för barns lärande under tiden de dokumenterar. Däremot är förskollärarna förhållandevis enade om att läroplanens (Skolverket, 2016) dokumentationskrav skapar stress och att de saknar den utbildning de anser sig behöva för att leva upp till kravet. Till följd av detta upplever förskollärarna att de under dokumentationstillfället upplever en avsaknad av fokus. Förskollärarens bristande fokus under dokumentationstillfället är enligt vårt resultat ett faktum. Slutsatsen visar att en bristande fokus på barnen under dokumentationstillfället kan påverka barns möjligheter till lärande negativt. Genom att förskolläraren är medveten om sitt förhållningssätt och väljer att inkludera barnen i dokumenterandet kan dokumentationstillfället, likt den pedagogiska dokumentationen i sin helhet, gynna barns förutsättningar för lärande.

I följande studie genomfördes en kombinerad kvalitativ och kvantitativ undersökning om förskollärares självförtroende i musikundervisning. Tidigare forskning belyser musikundervisning i förskolan som något väldigt betydelsefullt för barn och deras utveckling men att omfattningen i praktiken visat sig beroende av respektive förskollärares självförtroende i ämnet. Studiens syfte är att undersöka och bidra med kunskap om förskollärares olikartade uppfattningar om faktorer som påverkar deras självförtroende gällande musikundervisning i förskolan. Studien verkställdes genom en enkät med 30 svarande förskollärare där kvantitativa fasta frågor och kvalitativa öppna frågor blandades. Analysen genomfördes med hjälp av kategorisering av förskollärarnas höga respektive låga självförtroende men även i relation till studiens teoretiska ramverk. Resultatet visar att intresset för musik påverkar självförtroendet antingen positivt eller negativt. Det är också avgörande vilken musikalisk erfarenhet förskolläraren besitter och hur väl utbildningen har givit rätt förutsättningar. Förskollärare i enkäten uttrycker att musikinslaget i förskollärarutbildningen med fördel borde utökas och anpassas efter studenternas kunskapsnivå och behov i kommande yrkesutövning. Om inte mer vidareutveckling av förskollärarutbildningen görs riskerar förskollärarnas musikaliska självförtroende att påverkas negativt och därmed även att musiken utesluts i högre grad i förskolan.

No description available.

The purpose of this study is, with help from KASAM, to describe how preschool teachers work with physical activity. The study consists of qualitative interviews made with eight preschool teachers from three different preschools. A qualitative content analysis was made of the collected data that showed that all preschool teachers were in agreement that physical activity is something that should be a high priority and that physical activity supports not just children’s physical growth but also their social growth. Despite this result the study also shows that the knowledge about the importance of physical activity differ between the preeschool teachers. The results of the study also emphasise that there is a higher chance of the children to spontaneously start physical activities on their own than it is that the teachers conduct a pre planned activity. The ongoing pandemic was also stressed as something that has a negative impact on the possibility to carry out different types of physical activity.  The conclusion of this study shows that there must be a balance between material resources and preschool teachers knowledge about physical activity. If physical activities is going to be joyful and creative learning, the preschool teacher need to understand the importance of physical activity but also feel that it is meningful for themselves. / Syftet med studien är att utifrån KASAM beskriva hur förskollärare arbetar med fysisk aktivitet. Studien består av åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer som är genomförda på tre olika förskolor i en och samma kommun. Utifrån en innehållsanalys av den insamlade datan framkom det att alla förskollärare var överens om att fysisk aktivitet är något som bör prioriteras i förskolan då det främjar inte bara den fysiska utvecklingen men även den sociala utvecklingen hos barn. Trots ovannämnda resultat påvisas det även att förskollärarnas kunskap kring varför fysisk aktivitet är viktig skiljer sig åt. Resultaten påvisade även att det sker mer spontan fysisk aktivitet än planerad, samt att den pågående pandemin genom olika restriktioner och rekommendationer har försvårat möjligheterna till att genomföra fysiska aktiviteter.  De slutsatserna som dras utifrån studiens syfte och resultat är att det måste finnas en balans mellan materiella förutsättningar och förskollärarens kunskap kring fysisk aktivitet. Förskolläraren måste även ha en förståelse för varför fysisk aktivitet är viktigt men även känna att det är meningsfullt för att det på ett lustfyllt och lärorikt sätt ska genomföras i verksamheten.

Vårt syfte med studien är att undersöka pedagogers förhållningssätt och metoder kring barn som uppvisar ADHD liknande beteende i förskolan. Barn får oftast sin diagnos i skolåldern och vill med hjälp av denna studie ta reda på pedagogers kunskaper kring dessa barn när de är i förskoleåldern. Vi har utgått ifrån Vygotskij och det sociokulturella perspektivet för att se pedagogernas och vårdnadshavares syn på inkludering. Studien är baserad på två olika metoder där den kvalitativa metoden bestod av intervjuer av förskollärare, barnskötare och rektorer i förskolan och den kvantitativa metoden bestod av en enkät där vårdnadshavare fick ge sitt perspektiv. I studien visar det sig att pedagogerna inte har utbildning riktad mot ADHD utan den kunskap de har är erfarenhetsbaserad. Ett perspektiv som även vårdnadshavare delade. Bristen på kunskap blir till konsekvenser för barnen, som leder till dålig självkänsla och sämre förutsättningar i det sociala samspelet och skolan. Forskningen belyser vikten av tidiga insatser och att alla som arbetar med barn bör känna till symtomen hos ADHD samt ha en kunskap kring vilka strategier och åtgärder som kan hjälpa barnet i förskolan och skolan.

När förskolans reviderade läroplan trädde i kraft år 2019 fick digitaliseringen en tydlig plats i styrdokumentet, med avsikten att barnen i förskolan ska få förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens. I läroplanen framgår dock inte hur detta arbete ska gå till. Syftet med denna studie är att undersöka hur rektorer och förskollärare uppfattar adekvat digital kompetens och digitaliseringsuppdraget i förskolan, samt vilka förutsättningar förskollärarna får för att utveckla adekvat digital kompetens. Studien har sin utgångspunkt i en fenomenografisk forskningsansats, där semistrukturerade intervjuer med rektorer och förskollärare har använts som metod för att samla in empiri. Den insamlade empirin har sedan bearbetats och tolkats med hjälp av en fenomenografisk analysmodell. Studiens resultat visar att respondenterna uppfattar att adekvat digital kompetens och digitaliseringsuppdraget handlar om att förbereda barnen inför en digital värld, samt att barnen ska få förutsättningar att kunna använda digitala verktyg. I enighet med tidigare forskning påvisar denna studie att ett personligt driv och en positiv inställning till digitaliseringsuppdraget är avgörande för hur digitala verktyg implementeras för barnen i förskolan. Samtidigt efterfrågar förskollärarna mer fortbildning och tid till kollegialt lärande för att erhålla adekvat digital kompetens.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare närmar sig barns perspektiv i utomhusmiljö. För att fånga upp hur förskollärare resonerar kring hur de närmar sig barns perspektiv i utomhusmiljö så har intervjuer genomförts. Studiens teoretiska perspektiv utgår från det utvecklingspedagogiska perspektivet. Resultatet av undersökningen visar att förskollärare närmar sig barns perspektiv genom ett medvetet förhållningssätt där de närmar sig barnen fysiskt och försöker förstå omgivningen genom barnens glasögon. Förskollärarna använder även flera metoder som att planera för att kunna närma sig barns perspektiv, aktiviteter där de agerar för att underlätta för barnen att få utrymme att utrycka sina perspektiv samt dokumentation för att både synliggöra barnens perspektiv samt fånga upp barnens perspektiv för att kunna använda det i verksamheten. Resultatet visar även att ett antal förskollärare upplever möjligheter i utomhusmiljön vilket kan främja utomhusundervisning samt att ett antal förskollärare upplever utmaningar med utomhusmiljön vilket kan utmana utomhusundervisningen.