• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 35
  • Tagged with
  • 35
  • 35
  • 13
  • 13
  • 11
  • 8
  • 7
  • 7
  • 7
  • 7
  • 7
  • 6
  • 6
  • 6
  • 5
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Relationsskapande i barngrupp : En studie om förskollärares förhållningssätt för att skapa goda relationer i barngrupp

Karlsson, Ulrika January 2013 (has links)
Examensarbetets syfte är att belysa förskollärarnas uppfattning om hur de skapar goda grupprelationer, och jämföra hur deras arbetessätt skiljer sig åt beroende på barnens ålder. Metoden som valts var av kvalitativ karaktär, där intervjuer var mitt sätt att samla in empiriskt material. Vid samtliga intervjutillfällen ställdes frågor som informanterna fick svara på. Uppgiften var att skriva ner deras uppfattning om hur de förhåller sig till det sociala samspelet i barngruppen. I studie framkom att samtliga förskollärare medvetet och kontinuerligt både enskilt och i sina arbetslag arbetade för att skapa goda fungerande grupprelationer. De utövade det på olika sätt beroende på barnens ålder och gruppsammansättning. Gemensamt för samtliga informanter var att de arbetade med barnen efter barnens egenskaper och förutsättningar samt att de delade grupperna i mindre för att varje barn skulle få känna tillhörighet i den lilla gruppen. Då de delade in barnen i grupper av 3-4 barn upplever samtliga informanter att det gav barnen möjlighet att bli mer aktiva och varje aktivitet kunde formas efter barnens utvecklingsnivå och intresse. Övningar som de använde sig av var rollspel, lekgrupper, sång, fotografier, kompistavlor och olika typer av upplevese - och känslokort. Detta för att hjälpa barnen att kunna förstå att alla tillsammans är viktiga i gruppen.
2

Könsstereotyper och högläsning i förskolan : Förskollärares förhållningssätt till könsstereotyper vid högläsning / Gender stereotypes and reading aloud in preschool : How preschool teachers' approach gender stereotypes when reading aloud

Grönblad, David, Hult, Kevin January 2022 (has links)
Arbetet syftar till att undersöka om och hur förskollärare arbetar med könsstereotyper genom högläsning; en undersökning som skett genom kvalitativa, strukturerade intervjuer med förskollärare utifrån deras förhållningssätt till högläsningsmaterial och könsstereotyper i förskolan. Vidare har vi utforskat möjligheten att eventuellt synliggöra skillnader mellan förskollärares arbetssätt i relation till vilket klassområde förskolan de arbetar på är belägen. Resultatet visar på att förskollärare i stor utsträckning använder högläsning som en metod för att arbeta med könsstereotyper. Däremot uppmärksammas en särskiljning i vilken litteratur förskollärarna väljer att använda, och hur de väljer att använda litteraturen, för att belysa och utmana könsstereotyper i relation till högläsningen. Detta har uppmärksammats genom redovisade intervjuer där förskollärarna tenderar att skilja sig i förhållning till om de använder normkritisk litteratur eller inte, samt hur de hanterar stereotyp litteratur. Resultatet visar också på att vilket arbetssätt förskolläraren väljer inte har en specifik koppling till vilket socioekonomiskt upptagningsområde förskolan är belägen i.
3

Matematik i förskolan : -hur barns intresse integreras i verksamheten / Mathematics in preschool : How to integrate children's interest in activities

Larsson, Cecilia, Johnsson, Veronica January 2013 (has links)
Förskolans verksamhet ska utgå ifrån ett tydligt barnperspektiv där varje barns kunskapsutveckling och lärande ska utmanas utifrån de intressen och erfarenheter som barnen ger uttryck för (Skolverket, 2010a). Syftet med undersökningen var att ta reda på hur förskollärare förhåller sig till de mål och riktlinjer som läroplanen är uppbyggd kring när det gäller att tillgodose barnens intressen när de planerar matematikaktiviteter. Metoder som använts för att få fram resultatet har varit observationer och kvalitativa intervjuer. Förskollärarna har i undersökningen uttryckt att det är väsentligt att vara lyhörd och lyssna in vad det är som intresserar barnen så att barnens erfarenheter kan återanvändas i den planerade verksamheten
4

Vad bjuder du på : en studie om hur förskollärare förhåller sig till barns fria lek

Elison, Christina, Andersson, Therése January 2011 (has links)
Abstract   Syftet med den här studien är att undersöka hur förskollärare förhåller sig till barns fria lek i förskolans inomhusmiljö samt i vilken utsträckning förskollärarna är delaktiga i barns lek. Studiens teoretiska utgångspunkt är utifrån Batesons kommunikationsteori. Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) lyfter fram leken som betydelsefull och som en central del i förskolans verksamhet.   I forskningsbakgrunden presenteras den teoretiska utgångspunkten tillsammans med andra teoretiska och vetenskapliga tankar om lek samt olika infallsvinklar om lekens betydelse för barn och pedagogens roll i leken. Tidigare forskning har påvisat att pedagoger både ska delta och inte delta i barns lek.  Barns villkor att leka kan variera, då den dagliga verksamheten med rutiner och planerade aktiviteter kan uppta dyrbar lektid för barn. En kvalitativ observationsmetod med videokamera och fältanteckningar har använts i studiens empiriska undersökning. Observationerna är utförda på fyra förskollärare som är verksamma på samma förskola i en kommun i södra Sverige. Ett omfattande material har samlats in, analyserats samt diskuterats i förhållande till tidigare forskning.   Slutsatsen som kan dras är att barns lek stimuleras och utvecklas beroende på hur förskollärarna använder metakommunikation.   Ämnesord: Metakommunikation, förskollärares förhållningssätt, delaktighet, fri lek, leksignaler, förskola
5

Ska vi läsa en bok? : En skildring av hur några förskollärare talar om bokläsningens syfte och funktion i verksamheten och för barnen

Millberg, Annicka January 2017 (has links)
Abstrakt Preschool teachers purpose, perceptions and attitudes on reading children´s books aloud in preschool.   Studien syftar till att belysa hur  några förskollärare talar om bokläsningens syfte och funktion i förskolans pedagogiska verksamhet. Frågeställningar kring förskollärares förhållningssätt till bokläsning fokuseras. Undersökningen vill även synliggöra hur förskollärarna talar om hur dessa läsaktiviteter bör organiseras samt eventuell intention de har med bokläsning i förskoleverksamheten och när det bör ske. Bokval, lässtrategier och barns lärandemiljöer behandlas också. För att samla in förskollärarnas åsikter har en kvalitativ forskningsmetod använts i form av enskilda intervjuer med fyra verksamma förskollärare. En redogörelse av forskning kring ämnet presenteras och styrdokumentet Läroplanen för förskolan (Lpfö 98/2010) tas upp. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv.   Resultatet av undersökningen visar att bokläsningen har hög prioritet för informanterna och ses  av dem som en självklar aktivitet i förskolan. Alla förskollärarna i undersökningen ger uttryck för att det primära och allra viktigaste syftet med att läsa i förskolan är att ge barnen ett innehållsrikt språk och en ökad ordförståelse men de lyfter även andra syften med bokläsandet. Deras egna agerande och förhållningssätt ses som betydelsfullt  för huruvida lässtunderna kan bli till meningsfulla lärtillfällen för barnen och kommunikation individerna emellan under bokläsningen lyfts fram av informaterna.
6

Förskollärares syn på anmälningsplikten : En enkätstudie om hanteringen av anmälningar vid kränkande behandling inom förskolan / Pre-schoolteachers view on public duty concerning reports : A survey of the handling of reports concerning offensive treatment in preschool

Sjöberg, Pernilla, Fahlcrantz, Jennie January 2017 (has links)
I studien har förskollärares förhållningssätt till anmälningsskyldigheten vid kränkande behandling inom förskolan undersökts och beskrivits. Genom en enkätundersökning har 40 förskollärare tagit ställning till fem olika ”fall” som representerar vardagliga situationer som uppkommer inom förskolan och gett sin syn på om situationerna innehåller kränkande behandling som bör anmälas eller inte. Vidare fick respondenterna även svara på frågor som var av en mer övergripande karaktär, samt svara på huruvida denna typ av handlingar anmäls eller inte i det dagliga arbetet. Studiens resultat visar att förskollärare upplever svårigheter med att veta vad som är en kränkning eller inte, samt att veta var gränsen går för vad som egentligen ska anmälas. Detta syns också i studiens resultat, där antalet förskollärare som bedömer att anmälan bör göras i olika situationer, är lågt. Detta tyder på en stor kunskapsbrist bland förskollärare, vilket överensstämmer med tidigare forskning som gjorts inom området kränkande behandling.
7

”Barn gör så gott de kan” : En intervjustudie om förhållningssätt och strategier imötet med barn som har utagerande beteendeproblem i förskolan. / "Children are doing the best they can" : An interview study on preeschoolteachers approaches and strategies when workning with children who have behavioralproblems in preschool.

Ahlström, Matilda, Dangardt, Sandra January 2018 (has links)
Förskollärare har idag tendenser att kategorisera barn efter deras beteende, det kan leda till att barn blir exkluderade i förskolans verksamhet.  Vi har därför valt att undersöka hur förskollärare och specialpedagoger förhåller sig till barnet och barnets beteende. Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare och specialpedagoger resonerar kring barn med utagerande beteendeproblem, vilka strategier de använder sig av för att inkludera dessa barn i förskolans verksamhet samt om förskollärarens förhållningssätt påverkar barn med utagerande beteendeproblem. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, vi har intervjuat sex förskollärare och två specialpedagoger. Vi valde intervju som redskap för att vi ville få en djupare förståelse av förskollärarnas och specialpedagogernas förhållningssätt och strategier. I resultatet framgår det att förskollärarna har olika sätt att möta barn med utagerande beteendeproblem och de tycker alla att dessa barn får en stämpel på sig eftersom att de syns och hörs i verksamheten. De tycker också att det är komplext att bemöta dessa barn för de väcker många känslor samt att förskollärarna vill ha mer kunskap om hur de ska bemöta barn med utagerande beteendeproblem.
8

Mångkultur i förskolan : En studie med fokus på förskollärares förhållningssätt / Multiculturalism in preschool : a qualitative study with focus on preschool teacher's approach from a relational perspective

Berglund, Malin, Lagergren, Martina January 2018 (has links)
Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare tolkar begreppet mångkultur samt hur de förhåller sig relationellt till lärandeobjektet. Studiens forskningsfrågor är: Hur tolkar förskollärare begreppet mångkultur? Vilken betydelse anser förskollärare att det relationella arbetet har för deras intentioner gällande mångkultur i förskolan? Vi har utgått från kvalitativ metod i form av intervjuer. Insamlad empiri har analyserats utifrån en fenomenografisk analysmodell. Tidigare forskning (Lunneblad, 2013 Lahdenperä, 2008 Björn-Willens, 2006 Ljungberg, 2005) visar på att begreppet mångkultur är komplext för förskollärare att förhålla sig till i sitt uppdrag utifrån läroplanens mål och riktlinjer. Resultatet av studien visar att det finns olika synvinklar att förhålla sig till kring begreppet mångkultur. I den fenomenografiska analysen utgick vi från ett utvecklingspedagogiskt perspektiv samt ett relationellt perspektiv. Vi upptäckte att perspektiven kan i samspel utveckla varandra. Analysen kategoriserades in i teman vi fann i intervjuerna, komplexiteten i begreppet, relation till föräldrar samt utvecklingsmöjligheter. Slutsats för denna studie är att mångkultur kan bidra till gemenskap och samspel beroende på hur förskollärare tolkar begreppet och värdesätter relationer. Förskollärarens medvetenhet kring sina egna värderingar och tankar om mångkultur är betydelsefull för att kunna möta andra människor och därmed utveckla den mångkulturella verksamheten.
9

”Det vi gör inne kan vi även göra ute” : En kvalitativ studie om hur förskollärare talar om sitt förhållningssätt till planerad undervisning utomhus. / ”What we do inside we can also do outside”. : A qualitative study of how preschool teachers talk about their approach to planned outdoor teaching.

Mattisson, Teresia, Mårtensson, Erika January 2020 (has links)
Studiens syfte var att undersöka hur förskollärare talar om sitt förhållningssätt till planerad undervisning utomhus samt om miljö och material kan ha en påverkan på detta. För att ta reda på hur förskollärare talar om sitt eget förhållningssätt utfördes fem semistrukturerade intervjuer med legitimerade förskollärare. Studien utgår ifrån tidigare forskning och relevant litteratur kring författarnas problemområde. Studiens teoretiska utgångspunkt var det sociokulturella perspektivet detta framträder i utförandet av studien samt i analysen av resultatet. Utifrån det sociokulturella perspektivet har författarna genomfört analysen med utgångspunkt i perspektiven kultur, miljö, kommunikation, interaktion, material och artefakter. Resultatet i studien visar att förskollärarna ser positivt till att planera för undervisning utomhus men att det finns faktorer som påverkar att den planerade undervisningen verkligen genomförs. Respondenterna talar om miljö och material som både fördelar och nackdelar till att planerad undervisning utomhus sker. Utifrån studiens resultat önskar författarna bidra till en diskussion och reflektion i professionen där förskollärare ges möjlighet att få syn på sitt eget förhållningssätt och hur hen ställer sig till att bedriva planerad undervisning utomhus.
10

Rutiner i förskolan : En kvalitativ studie om förskollärares förhållningssätt till förskolans rutiner / Routines in preschool : A qualitative study of preschool teachers’ approach to preschool routines

Bogdan, Agnieszka January 2021 (has links)
Svensk titel: Rutiner i förskolan - En kvalitativ studie om förskollärares förhållningssätt till förskolans rutiner   English title: Routines in preschool – A qualitative study of preschool teachers’ approach to preschool routines   Studiens syfte är att undersöka hur de förskollärare som intervjuats förhåller sig till verksamhetens rutiner. Utifrån syftet har tre frågeställningar formulerats. De områden som kommer att belysas är förskollärarnas syn på rutiner, hur de förhåller sig till dessa och hur rutiner påverkar barns sociala samspel. Studien bygger på sex semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyseras utifrån Anthony Giddens struktureringsteori. Studiens resultat visar att förskollärares förhållningssätt till rutiner kan göra skillnad för barns sociala interaktion. Rutiner skapar möjligheter, såsom en känsla av trygghet, kontroll, gemenskap och socialt samspel i mindre grupper. Men det kan även leda till begränsningar i form av höga krav, exkludering och avbrott i barns fria lek.

Page generated in 0.1802 seconds