Denna studies syfte är att skapa kunskap kring vilken betydelse förskollärare ger musiken i undervisningen idag. Genom semistrukturerade intervjuer har tio verksamma förskollärare fått ge sina svar kring vilken betydelse de ger musiken samt hur de använder den i förskolan. Till hjälp i vår analys har vi använt två begrepp, appropriering och medierande artefakter, från det sociokulturella perspektivet. Vi har bearbetat vår empiri genom en tematisk analys där vi skapat teman utifrån förskollärarnas svar. Resultatet fastställer att förskollärarna upplever att musiken används som hjälpmedel i undervisningen, som uttryck för känslor och att den skapar samspel. Förskollärarnas svar påvisar att ett engagemang från deras sida är viktigt för att musikundervisningen ska bli betydelsefull. Studien visar även olika arbetssätt samt förskollärarnas egna relationer till musik. Tidigare forskning visar bland annat att det som framstår vara av störst betydelse i förskollärarnas arbete med musik är glädje, främst i de musikstunder där fler deltagare är närvarande.

Den här studien avser att bidra med kunskap om hur förskollärare uppfattar planerad fysisk aktivitet i förskolan för barn i åldrarna 3–5 år. Frågeställningarna berör hur förskollärare beskriver att de planerar för fysiska aktiviteter i förskolan samt vilka pedagogiska möjligheter och utmaningar förskollärarna beskriver att de upplever med arbetet kring planerad fysisk aktivitet. Studien är kvalitativ och empirin har samlats in utifrån två fokusgruppssamtal med totalt nio förskollärare då det är deras perspektiv och beskrivningar som efterfrågas. Empirin har analyserats utifrån en innehållsanalys vilket har bidragit till att vi har upptäckt och skrivit fram mönster och teman utifrån våra tolkningar. Studien är inspirerad av ett sociokulturellt perspektiv då samspel och interaktion med andra människor och dess omgivning är centrala för människans utveckling. Studiens resultat visar att förskollärares förhållningssätt och intresse samt förskolans pedagogiska miljö är avgörande faktorer för att möjliggöra för fysisk aktivitet. Planering av fysisk aktivitet anses ta för mycket tid vilket gör att förskollärarna tar tillvara på de spontana tillfällena som dyker upp. Utomhus beskrivs vara en plats för fysiska aktiviteter då förskolans lokaler anses begränsa möjligheterna för mer fysiska lekar. Denna studie påvisar att förskollärare behöver kompetensutveckling i ämnet fysisk aktivitet.

Forskning visar att barn blir allt mer inaktiva i dagens samhälle och att barns lek i stor utsträckning sker inomhus. Studiens övergripande syfte är därför att undersöka förskollärares föreställningar om utomhusaktiviteter i relation till verksamheten och barnen. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av fem semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har gjorts på en förskola i södra Sverige. Resultatet tolkades och analyserades genom att använda utvecklingspedagogisk teori samt det nationella centrum för utomhuspedagogiks (NCU, 2017) tolkning av utomhuspedagogik som begrepp. Det empiriska materialet visar att förskollärares förhållningssätt bidrar till intresse och upptäckarlust hos barnen. Det ses som en viktig del att vara en medforskande och närvarande pedagog. Studiens resultat visar att utomhusvistelse är en central del i barns vardag på förskolan. Resultatet av det empiriska materialet visar även att informanterna anser att barns hälsa främjas bäst vid utomhusvistelse, speciellt gällande immunförsvaret och den motoriska utvecklingen. Vidare menar förskollärarna att utomhusvistelse utmanar barns kreativitet och fantasi, då miljöns utformning och material ser annorlunda ut i utomhus- jämfört med inomhusmiljö.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare och andra yrkesgrupper såg på barn i behov av stöd, samt att undersöka hur deras förhållnings- och arbetssätt i relation till barn i behov av stöd främjar dessa barns delaktighet i planerade aktiviteter. Utefter vårt syfte undersöktes i vår studie vad förskollärare och andra yrkesgruppers syn på barn i behov av stöd var, vilka strukturella faktorer som påverkade förskollärares och andra yrkesgruppers arbetssätt med barnen i de planerade aktiviteterna, samt vilka kommunikativa stöd som förskollärare och andra yrkesgrupper använder för att alla barn ska kunna delta i de planerade aktiviteterna. Studien tog avstamp i det sociokulturella perspektivet och metoderna som användes för att fastställa resultatet var semistrukturerade intervjuer och observationer.  Förskolan där studien ägde rum ligger i ett socialt heterogent område. De huvudsakliga resultaten visade på att förskolan där studien ägt rum såg de flesta informanterna barn i behov av stöd som de barn vilka var i behov av särskilt stöd, men vid eftertanke ändrade de flesta informanter sina svar till att alla barn någon gång är i behov av stöd. Observationerna visade att barnen fick stöd i form av olika scaffoldingstekniker. Även kommunikativt stöd i form av språklig mediering, bildstöd och teckenstöd användes av aktörerna för att främja barnens delaktighet och appropriering. Dock visade studien att vid personalbrist blev förskolepersonalen stressad vilket ledde till att barnen fick mindre stöd i de planerade aktiviteterna.

No description available.

Denna kvalitativa studie syftar till att nå en fördjupad förståelse av förskollärares perspektiv och erfarenheter av undervisning i förskolans utomhusmiljö, samt förskollärares syn på potentiella didaktiska möjligheter och utmaningar i samband med undervisning i förskolans utomhusmiljö. Det övergripande motivet bakom studiens inriktning är förskollärares undervisningsuppdrag och ansvar att leda målstyrda processer utifrån både planerat och spontant innehåll i varierande miljöer både utomhus och inomhus. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har tre halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer utförts vid tre kommunala förskolor i Mellansverige, där sammanlagt åtta förskollärare deltog. Vid analysen av empirin har John Deweys pragmatiska perspektiv på lärande och syn på didaktik, samt den utvidgade didaktiska triangeln, används i syfte att fördjupa förståelsen av förskollärarnas resonemang om undervisning i utomhusmiljön. Resultatet av studien visar två olika didaktiska förhållningssätt bland förskollärarna i frågan om undervisning i förskolans utomhusmiljö. I det ena förhållningssättet framhävs det spontana lärandet genom barnens lek och intressen i den fysiska miljön, men med en avsaknad av undervisningsbegreppet. I det andra förhållningssättet framhävs förskollärarens ansvar att didaktiskt planera utomhusmiljön i syfte att balansera planerad/spontan undervisning och barns fria lek. Resultatet visar även att förskollärarna i denna studie framhäver hur det krävs mer av förskollärare och organisation som helhet för att förskolans utomhusmiljö ska prioriteras som en undervisningsmiljö och utvecklas i samma utsträckning som inomhusmiljön. Kompetensutveckling, en tydlig organisation, systematiskt reflektionsarbete och en samsyn kring utomhusmiljöns syfte beskrivs vara lösningarna för att kunna hantera de organisatoriska och yttre utmaningar som undervisningen i denna miljö ställs inför.

Denna studie har för avsikt att ta reda på hur förskollärares uppfattning och normer kring barns sexualitet i förskolan. Barns sexuella utveckling är biologiskt medfött och universell, men normer och samhälleliga förändringar kan påverka hur den hanteras. Att finna en balans mellan att skydda barn från risker, särskilt sexuella övergrepp, och att uppmuntra deras naturliga utforskning är en utmaning. Vuxnas tolkningar och handlingar varierar, och deras roll är central för att främja barns hälsa och välbefinnande. I denna studie undersöks förskollärares uppfattning och normer genom kvalitativa intervjuer, som analyseras utifrån Michel Foucault förståelse av sexualitet, vår tolkning av Gayle Rubins sexualitetsmodell och normkritiskt perspektiv. Resultatet visar att förskollärarna önskar att få mer riktlinjer och utbildning om hur de ska hantera ämnet på ett rättvist och inkluderande sätt. De strävar efter att skapa en trygg och respektfull miljö samtidigt som det försöker lära barnen om gränser och sociala normer. Som slutsats synliggör vår modell intervjupersonernas uppfattning och normer kring barns sexualitet i förskolan.

Studien är kvalitativ och belyser barns erfarenheter och utforskande av köksredskap i förskoleköket utifrån ett tekniskt perspektiv, så kallad köksteknik. Dessutom belyses två förskollärares förhållningssätt och didaktiska inlärningstillfällen i relation till barnens delaktighet i köket och teknikdidaktik samt förskolkockens intentioner med barnens medverkan. Barnen filmas i köket och samtliga informanter intervjuas.

The purpose of this study was to investigate about preschool teacher’s descriptions and working methods regarding the bodily integrity of children. The choice of method became qualitative and five interviews with preschool teachers. The result of this study shows that the child’s bodily integrity is a human right and at the same time important to their self-esteem. When there are routines and a conscious way of working in the preschool, it is possible to prevent children from being offended, both by adults and by other children. In order to teach children about their and others' boundaries, preschool teachers need to be close and provide tools for the children so that they have the possibility to show or say no in their own way. As a preschool teacher, always reflecting on their profession, how to meet, talk and look at the child, it can help to ensure that children's rights are met, and the child is given a sense of value. / Syftet med denna studie var att studera förskollärares beskrivningar och arbetssätt kring barns kroppsliga integritet. Valet av metod blev kvalitativ och fem intervjuer med förskollärare ligger till grund för resultatet. I resultatet framkom det att arbetet med barns kroppsliga integritet är en rättighet för barn och samtidigt viktigt för deras självkänsla. När det finns rutiner och ett medvetet arbetssätt i verksamheten går det att undvika att barn blir kränkta, både av vuxna och av andra barn. För att lära barn om sin och andras gräns gäller det som förskollärare att finnas nära och ge verktyg till barnen så att de har möjligheten att på sitt sätt visa eller säga nej. Genom att som förskollärare alltid reflektera över sin profession, hur man bemöter, talar och ser på barnet kan det bidra till att barns rättigheter blir tillgodosedda och barnet får en känsla av värde.

Vi lever i ett samhälle där det är allt vanligare att man träffar människor som talar andra språk än svenska, detta förekommer mycket inom förskolan. Därför valde vi att studera förskollärares syn på hur den ökande flerspråkigheten har påverkat förskolans verksamhet och hur man kan bemöta flerspråkiga barns språkutveckling för att planera en verksamhet som stimulerar barnens språkutveckling. Syftet med vårt arbete är att utforska hur förskollärarnas arbetsmetoder används för att stimulera språkutvecklingen hos flerspråkiga barn och öka deras kunskaper kring språk. Vi använde oss av den kvalitativa metoden som är baserad på semistrukturerade intervjuer med sju förskollärare som arbetar på förskolor med stor andel flerspråkiga barn. Sammanfattningen av vår datainsamling visar dessa förskollärares tankar och erfarenheter om vilka undervisningsmetoder som fungerar bra för att främja flerspråkiga barns språkutveckling. Resultatet vi kom fram till är att de flesta förskollärare använder sig av liknande hjälpmedel för att ge barnen lika möjligheter till utveckling av språket. De olika hjälpmedel som används för att utveckla språket är exempelvis digitala böcker, TAKK, bildstöd, sagopåsar, högläsning, pedagoger som är flerspråkiga, planerad och spontan undervisning. I resultatet har vi uppmärksammat utmaningarna som uppstår i undervisningen av flerspråkiga barn och vilka anpassningar som utförs av yrkeserfarna pedagoger. Enligt respondenterna har studiens resultat visat att samverkan med vårdnadshavarna är grunden till de flerspråkiga barnens språkutveckling. Genom att inkludera vårdnadshavarna i förskolans arbetsgång för att få en uppfattning om barnens styrkor och svagheter i språket då kan förskollärare stötta barnen vidare i deras utveckling av sitt modersmål och det svenska språket.