The aim of this study was six preschool teacher´s notions towards reading, children´s literature and children´s reading experience in a preschool environment. We performed six qualitative interviews, at six different locations, in two different Swedish municipalities. The questions asked during the interviews were influenced by past research and some observations made in the preschool environment in connection with the interviews. We focused our inquiries on teachers reading with children, and here we choose our wording with care. A teacher can be said to read “with” or “to” children, and we have throughout this study found that reading with children is to prefer. When our informants described the amount and type of literature that are available in their preschools, we found that it varies, and that teachers tend to choose the literature when they want the reading to be educational, and children are allowed to influence the choice of literature when the purpose of the reading is to relax. We have seen tendencies in our interviews that reading teachers either perceive reading as educational or relaxing. We believe however that children´s experience always is educational to some extent during reading. The preschool teachers we interviewed all agree that reading at an early age is important, and that children should have a wide collection of literature to choose from. Children´s “play reading”, where they engage in reading as individuals, or in a group, is an important step in their emergent literacy (Norling, 2015). Our interviewed preschool teachers stated, and so do we believe, that the preschool arena is where children can build the foundation of their life as reading and writing individuals. / <p>Betygsdatum 2018-01-05 i Ladok.</p>

Forskning visar att barn blir allt mer inaktiva i dagens samhälle och att barns lek i stor utsträckning sker inomhus. Studiens övergripande syfte är därför att undersöka förskollärares föreställningar om utomhusaktiviteter i relation till verksamheten och barnen. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av fem semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har gjorts på en förskola i södra Sverige. Resultatet tolkades och analyserades genom att använda utvecklingspedagogisk teori samt det nationella centrum för utomhuspedagogiks (NCU, 2017) tolkning av utomhuspedagogik som begrepp. Det empiriska materialet visar att förskollärares förhållningssätt bidrar till intresse och upptäckarlust hos barnen. Det ses som en viktig del att vara en medforskande och närvarande pedagog. Studiens resultat visar att utomhusvistelse är en central del i barns vardag på förskolan. Resultatet av det empiriska materialet visar även att informanterna anser att barns hälsa främjas bäst vid utomhusvistelse, speciellt gällande immunförsvaret och den motoriska utvecklingen. Vidare menar förskollärarna att utomhusvistelse utmanar barns kreativitet och fantasi, då miljöns utformning och material ser annorlunda ut i utomhus- jämfört med inomhusmiljö.

In this current study, discussions were conducted in three focus groups with preschool teachers. In each focus group, two preschool teachers from two municipal preschools in a medium-sized city participated. The purpose of the research was to create a basic knowledge of how rough-and-tumble play (R&amp;T) are perceived, interpreted and handled by preschool teachers. The cultural-historical theory of Vygotsky is used as a theoretical basis for this study. The results show that among preschool teachers there is a tendency to allow this kind of play in a limited form. The results also highlight the preschool teachers' insecurity in relation to children's rough-and-tumble plays. That uncertainty can take place because R&amp;T games require a balance between being allowed, restricted and forbidden during a game. Furthermore, preschool teachers' awareness of the connection between their experiences and the approaches described about R&amp;T plays are demonstrated. A lack of preschool teachers' consensus on R&amp;T games also emerged in the study. / I den aktuella studien genomfördes diskussioner i tre fokusgrupper med förskollärare. I varje fokusgrupp deltog två förskollärare från två kommunala förskolor i en mellanstor stad. Forskningssyftet var att skapa en grundläggande kunskap om hur bråklekar uppfattas, tolkas och hanteras av förskollärare. Den kulturhistoriska teorin av Vygotskij användes som en teoretisk grund för den här studien. Resultatet visar att det bland förskollärare finns en tendens att tillåta bråklekar i en begränsad form. I resultatet lyfts även förskollärares osäkerhet gentemot barns bråklekar. Den osäkerheten kan uppkomma eftersom bråklekar kräver en balans mellan att vara tillåten, begränsad och förbjuden under en lek. Vidare påvisas förskollärares medvetenhet om en koppling mellan deras erfarenheter och de föreställningar som beskrivs kring bråklekar. En brist på förskollärares samsyn kring bråklekar framkom i studien.