Vi är två lärarstudenter som har valt att göra en forskning på hur pedagoger i två förskolor, en som är placerad i en storstad och en som är placerad utanför en storstad, har intresse för utevistelser i förskolan. Vi har valt att jämföra pedagogernas tankar på de olika förskolorna. Syftet med detta arbete är att beskriva hur pedagoger tänker kring sin användning av utomhusmiljön i förskolan. Vi har genom intervjuer, enkäter och observationer tagit reda på vilka tankar som pedagogerna har kring användandet av utemiljön.Vi har kommit fram till att de intervjuade på båda förskolorna har en positiv inställning till att använda sig av utomhusmiljön. Pedagogerna på båda förskolorna använder sig av förskolegården samt närmiljön för utevistelser. / We are two teacher- students who have chosen to make a research on how teachers in two kindergartens, one of which is located in a metropolitan city and one situated outside a city, have an interest in being outdoors. We have chosen to compare educators’ thoughts in the various fields. The purpose of this work is to describe how teachers think about their use of the outdoor environment in the educational situation. We have been through interviews, surveys and observations (taken out what educators have thoughts about the use of outdoor environment, obstacles and opportunities concerning its use.) We came to a conclusion that we were surprised over.

Syftet med denna studie bidrar till att belysa hur barn och pedagoger uppfattar förskolans utomhusmiljö med fokus på lek, lärande och inflytande. Följande frågeställningar har besvarats: Hur uppfattar barn och pedagoger förskolans utomhusmiljö med fokus på lek och lärande? Hur återspeglas barns inflytande i förskolans utomhusmiljö? Empirin till studien har samlats in via fokusgrupp och samtalspromenader där vi har tagit till vara på pedagoger och barns beskrivningar genom att ställa öppna frågor. Förskolan har valts via ett bekvämlighetsurval. Den insamlade empirin har analyserats utifrån Renstams och Wästerfors (2015) analysmodell: sortering, reducering, argumentering samt Lefebrves rumsteori. Resultaten visar att barn och pedagogers uppfattningar om utomhusmiljön till viss del överensstämmer men att det finns olikheter i hur de beskriver lek, lärande och inflytande. Utifrån barn och pedagogers uppfattningar om förskolans utomhusmiljöer med fokus på lek blev resultatet att det är en miljö där den fria leken dominerar. Barn och pedagogers uppfattningar om lärande skiljer sig åt, pedagogerna beskriver ett intellektuellt lärande medan barnen visar till övervägande del ett konkret lärande. Barnens inflytande återspeglas i verksamheten på så sätt att deras tankar samt idéer i den fria leken är central i förskolans utomhusmiljö och att pedagogerna vill ge barnen möjlighet till att uppleva självständighet. Barnen ansåg sig ha lite eller inget inflytande över utomhusmiljöns utformning utan att det var pedagogerna som till störst del bestämde. Dock så beskriver pedagogerna att även de har svårt att påverka den konkreta miljön.

Syftet med studien var att analysera hur pedagoger beskriver användandet av utomhusmiljön under den pågående pandemin. Studien är kvalitativ och genomfördes via digitala intervjuer av åtta förskolepedagoger på olika förskolor inom Sundsvalls kommun. Vi har strukturerat och analyserat studiens data utifrån en tematisk analys. Pedagogerna i vår studie beskriver att de har ett didaktiskt förhållningssätt genom kombination av läroplanen, barnens intressen och pandemins restriktioner. Studien visar även att pandemin påverkar användandet av förskolans utomhusmiljö både positiv och negativ. Verksamheten inomhus påverkats negativt vad det gäller tryggheten. Inomhusverksamheten har dock kunnat flyttats ut till utomhusmiljön, vilket har gynnat mångfalden av handlingserbjudanden i utomhusmiljön och även barnens kreativitet och samarbete, samt att det är mer hälsofrämjande att ha aktiviteterna i utomhusmiljön. / <p>Betyg i Ladok 210606.</p>

Syftet med studien är att ta reda på hur förskollärare uttrycker sitt arbete med barns lek i förskolans utomhusmiljö. I studien valdes en kvalitativ metod där sex förskollärare intervjuades. Det empiriska materialet har tolkats med hjälp av begrepp inom den sociokulturella teoribildningen. Studiens resultat visar att förskollärarna är eniga om att det är viktigt att vara en närvarande pedagog i förskolans utomhusmiljö. De måste själva bidra med fysiska artefakter och stötta barnen i leken för att stimulera den vidare. Enligt förskollärarnas utsagor är leken i förskolans utomhusmiljö betydande för barns samspel med både andra barn och vuxna. I förskolans utomhusmiljö kan både lek, lärande och utveckling ske. I diskussionen lyfts likheter och olikheter utifrån tidigare forskning samt studiens teoretiska utgångspunkter. Det lyfts även fram för- och nackdelar med den valda metoden.

Syftet med denna studie är att beskriva samt skapa en djupare förståelse för hur barns sociala interaktion gestaltas i den fria leken kring en klätterställning på en förskola. Studien bygger på fem icke deltagande observationer, där barns sociala interaktioner kring klätterställningen har dokumenterats. Frågeställningarna vi har utgått ifrån är:•Hur kommer barns sociala interaktioner till uttryck inom kamratkulturerna kring klätterställningen? •Vilka tillvägagångssätt använder barnen sig av i den fria leken inom kamratkulturen?Resultatet av denna studie uppvisade ett mönster, hur kamratkulturen styrdes av en informell ledare. Utifrån empirin synliggjordes tre påverkande faktorer för den sociala interaktionen inom kamratkulturen. Slutsatsen av denna studie är att makt, ålder och vänskap är de tre påverkande faktorerna i barnens sociala interaktion inom kamratkulturen. Barnen tillämpade de tre faktorerna och olika tillträdesstrategier för att inkludera och exkludera andra barn i den fria leken inom kamratkulturen.

Uppsatsen behandlar hur barn skapar och kommunicerar platser i förskolans utomhusmiljö. Detta harundersökts i form av en etnografisk studie på en förskola. Täta beskrivningar ur det empiriskamaterialet har analyserats som social koreografi och utifrån en idé om platsskapande som socialinteraktion i vilken ett identitetsskapande anses äga rum. I analysen av resultatet framgår det att barnenskapar och kommunicerar platser genom att interagera med mellanrum i befintliga strukturer och medvarandras platsskapande spår. Det framgår också att barnen skapar platser genom att dekonstrueravuxnas konstruktioner samt genom att delta i vuxeninitierade platsaktiviteter. Därtill visar analysen attvuxnas olika inramningar samt olika sätt att orkestrera ger barnens plats- och identitetsskapande olikautrymme. En övergripande slutsats är att den sociala miljön har betydelse för barnens plats- ochidentitetsskapande i förskolans utomhusmiljö, för att platsskapandet bygger på social interaktion somenligt analysen både möjliggörs och begränsas av olika strukturer och aktörer.

Barn idag tillbringar en stor del av deras barndom på förskolan och mycket av dagarna där spenderas i utemiljöerna. Att förskolan ska erbjuda och sträva efter att barnen ska mötas och behandlas på jämlikt vis är en viktig fråga inom förskolan men det krävs kunskap och förståelse för hur jämlikt tolkas och användas. Syftet med denna studie är att undersöka om de lekredskap och ytor som förskolans utemiljö erbjuder påverkar barns lek ur ett genusperspektiv.    Studien baseras på en kvalitativ metod genom intervjuer av två förskollärare samt deltagande observation av sex barn som visat och berättat om vad och hur de leker i förskolans utemiljö. För att tolka och analysera min insamlade empiri så utgick jag ifrån barndomssociologiska teoretiska begrepp som kamratkultur, tolkande reproduktion och det miljöpsykologiska begreppet affordance.    Resultatet av min studie visar på att utemiljön på förskolan inte är så genusneutral som den oftast antas vara. I intervjuerna som gjorts framkom det att grupper av barn tar sig an utemiljön och dess innehåll olika beroende på könstillhörighet. Studien vill bidra till kunskap om hur utformningen av förskolans utemiljö kan påverka barnens lekar ur ett genusperspektiv.

Denna kvalitativa studie syftar till att nå en fördjupad förståelse av förskollärares perspektiv och erfarenheter av undervisning i förskolans utomhusmiljö, samt förskollärares syn på potentiella didaktiska möjligheter och utmaningar i samband med undervisning i förskolans utomhusmiljö. Det övergripande motivet bakom studiens inriktning är förskollärares undervisningsuppdrag och ansvar att leda målstyrda processer utifrån både planerat och spontant innehåll i varierande miljöer både utomhus och inomhus. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har tre halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer utförts vid tre kommunala förskolor i Mellansverige, där sammanlagt åtta förskollärare deltog. Vid analysen av empirin har John Deweys pragmatiska perspektiv på lärande och syn på didaktik, samt den utvidgade didaktiska triangeln, används i syfte att fördjupa förståelsen av förskollärarnas resonemang om undervisning i utomhusmiljön. Resultatet av studien visar två olika didaktiska förhållningssätt bland förskollärarna i frågan om undervisning i förskolans utomhusmiljö. I det ena förhållningssättet framhävs det spontana lärandet genom barnens lek och intressen i den fysiska miljön, men med en avsaknad av undervisningsbegreppet. I det andra förhållningssättet framhävs förskollärarens ansvar att didaktiskt planera utomhusmiljön i syfte att balansera planerad/spontan undervisning och barns fria lek. Resultatet visar även att förskollärarna i denna studie framhäver hur det krävs mer av förskollärare och organisation som helhet för att förskolans utomhusmiljö ska prioriteras som en undervisningsmiljö och utvecklas i samma utsträckning som inomhusmiljön. Kompetensutveckling, en tydlig organisation, systematiskt reflektionsarbete och en samsyn kring utomhusmiljöns syfte beskrivs vara lösningarna för att kunna hantera de organisatoriska och yttre utmaningar som undervisningen i denna miljö ställs inför.

Den förtätade staden ses idag som en självklar del av en hållbar stadsutveckling. Vi lever i en urbaniseringstid och frågor kring hur vi kan skapa en förtätad stad av god kvalitet står högt på agendan. När allt fler människor lever i staden skapas ökad efterfrågan på samhällsservice i staden, som till exempel barnomsorg. I Sverige är det kommunen som ansvarar för att tillgodose medborgarna med denna service. Den svenska förskolan, som är den institution där detta behov till stor del ska tillgodoses, har i sin tur krav på god pedagogisk verksamhet samt en bra miljö för barnen, såväl inne som ute.Den här uppstasen handlar om hur förskolans utemiljö konstrueras i den urbana kontexten. Förskolans utemiljö i staden studeras utifrån de strategier som skapas i och med målsättningar kring både en förtätad stad och en förskola med goda utemiljöer. Genom en kvalitativ analys skapas en komplex bild av alla de strategier som genereras på olika nivåer i den offentliga sektorn, samt hur dessa strategier förhåller sig till varandra.Uppsatsens slutsats landar i hur strategierna påverkas av NPM-influenser och hur gräsrotsbyråkraten väljer att använda sig av sitt handlingsutrymme. Det visar sig också att strategierna verkar skapa en diskrepans mellan de delar som utgör helheten för en bra pedagogisk verksamhet. / The dense city is now seen as a self-evident part of a sustainable urban development. We live in a time of urbanization, and questions about how we can create a dense city of good quality are high on the agenda. As more people live in the city the demand for public services, such as childcare, also increases in the city. In Sweden, the municipality is responsible for meeting the public with this service. The Swedish preschool which is the institution where this needs are supposed to be met, have in turn, their demands on sound pedagogical activity and a good environment for children, both indoors and outdoors.This paper is about how the preschool outdoor environment is created in the urban context. The preschool outdoor environment in the urban context is studied from the strategies created by the goals around both a dense city and a preschool with good outdoor environments. Through a qualitative analysis appears a complex picture of all the strategies that are generated at different levels in the public sector, and how these strategies relate to each other.Conclusion of the essay lands in how the strategies are influenced by NPM and how the grassroots bureaucrat chooses to use its freedom of choice. It also turns out that the strategies seem to create a discrepancy between the spheres that make up the big picture for a good preschool.

Syftet med denna undersökning är att undersöka vad pedagoger har för tankar om hur och vart de arbetar med fysik i förskolan. Undersökningen handlar både om vad pedagoger har för syn på fysik och hur de upplever att det är att arbeta med det i förskolan. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer och denna metod användes för att ge utrymme till att ställa följdfrågor under intervjuerna. Åtta pedagoger deltog i undersökningen. I resultatet framkommer bland annat att fysik är ett ämne som flera av pedagogerna upplever som svårt. Majoriteten av pedagogerna arbetar helst med lärarstyrda experiment och detta sker mestadels inomhus. Anledning till att de vill styra upp arbetet med fysik är att de då har möjlighet att i förväg förbereda experimenten. Sju av åtta pedagoger anser sig behöva vidareutbildning för att bli mer medvetna om vad fysik är och hur de kan jobba med det. / The aim of this study is to investigate pedagogues thoughts of how and where they work with physics in pre-school. The study is about pedagogues’ views of physics and also about their experiences working with it in pre-school. The study was conducted using qualitative semi structured interviews and this method was used to provide room to ask follow-up questions during the interviews. Eight pedagogues participated in the study. The result shows that physics, among other things, is a subject that several pedagogues find difficult. The majority of the pedagogues prefer to work with teacher-controlled experiments and most of the time this takes place indoors. The reason why they want to control the work with physics is because they then have time to prepare the experiments in advance. Seven of eight pedagogues believe they need further education to become more aware of what physics is and how they can work with it.