Uppsatsen behandlar hur barn skapar och kommunicerar platser i förskolans utomhusmiljö. Detta harundersökts i form av en etnografisk studie på en förskola. Täta beskrivningar ur det empiriskamaterialet har analyserats som social koreografi och utifrån en idé om platsskapande som socialinteraktion i vilken ett identitetsskapande anses äga rum. I analysen av resultatet framgår det att barnenskapar och kommunicerar platser genom att interagera med mellanrum i befintliga strukturer och medvarandras platsskapande spår. Det framgår också att barnen skapar platser genom att dekonstrueravuxnas konstruktioner samt genom att delta i vuxeninitierade platsaktiviteter. Därtill visar analysen attvuxnas olika inramningar samt olika sätt att orkestrera ger barnens plats- och identitetsskapande olikautrymme. En övergripande slutsats är att den sociala miljön har betydelse för barnens plats- ochidentitetsskapande i förskolans utomhusmiljö, för att platsskapandet bygger på social interaktion somenligt analysen både möjliggörs och begränsas av olika strukturer och aktörer.