År 2019 träder en reviderad läroplan för förskolan i kraft där kroppslig integritet specificeras som målområde. Tidigare forskning har visat att barns kroppsliga integritet ofta är villkorat, och att det finns behov av mer kunskap om diskurser gällande barns kroppsliga integritet i nutida förskolekontext. Utifrån glappet i forskningsfältet är syftet med studien att undersöka diskurser som kommer till uttryck i förskollärares språkliga handlingar i intervjuer om barns kroppsliga integritet i förskolan. I och med detta undersöks också hur barns kroppsliga integritet villkoras diskursivt. Empirin utgörs av sex semistrukturerade intervjuer. Med diskursanalys och poststrukturalistiska begrepp bringas ett resultat som tyder på att förskollärare påverkas av motstridiga diskursiva innebörder som villkorar barns kroppsliga integritet. Diskurserna rymmer idéer om relationer, förskollärares förhållningssätt och förskolan som institution. När dessa möts ger det upphov till förhandling om barns kroppsliga integritet. I denna förhandling framkommer förhandlingsstrategier som hjälper förskollärare att förhålla sig till konträra aspekter av sitt uppdrag. Slutligen konkluderas att integritetsarbete i förskolan kräver situerade, reflexiva avvägningar. Arbetet skapar svårigheter, men också möjligheter för verksamhets- och professionsutveckling.

Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om hur fyra förskollärare och fyra förskolechefer beaktar och arbetar med barns kroppsliga integritet i förskolan. Den valda metoden för studien är en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyseras utifrån ett normkritiskt perspektiv med fokus på makt och normer. Resultatet visar att barnsyn och gränssättning blir synligt i förskollärare och förskolechefers förhållningssätt och om de arbetar med barns integritet spontant eller planerat bli grundläggande för huruvida barn lär sig respektera sin och andras kroppsliga integritet eller inte. En av studiens slutsatser är att ämnet är komplext.

Syftet med studien var att öka kunskapen om hur några förskollärare förhåller sig till barns kroppsliga integritet i förskolan. Studiens empiri samlades in genom en kvalitativ forskningsansats genom semistrukturerade intervjuer. Åtta förskollärare deltog i studien.  Resultatet visar att lyhördhet, närvaro och respekt är betydande i arbetet med kropp­slig integritet och synliggörs i förskollärarnas beskrivningar av sitt förhållningssätt. Det visar även att för­skol­lärarna använder olika strategier för att göra barnen medvetna om sin kroppsliga integritet. Resultatet har analyserats ur ett närhetsetiskt perspektiv.

No description available.

De större barngrupperna och de ökade kraven på förskolepedagoger kan göra det svårare att möta varje barns omsorgsbehov. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur pedagoger förstår och resonerar om barns kroppsliga och personliga integritet samt vilka strategier de använder sig av för att respektera varje barns integritet. För att analysera empirin i form av semistrukturerade intervjuer har ett omsorgsetiskt perspektiv använts. I resultatet framgår det att majoriteten av pedagogerna har en liknande syn på vad personlig respektive kroppslig integritet innebär. Den personliga integriteten tolkas som rätten att få sin individuella sfär och sina gränser respekterade av andra medan den kroppsliga integriteten handlar om rätten att bestämma över sin egen kropp. För att lära barnen om integritet och gränser använder majoriteten av pedagogerna materialet “Stopp! Min kropp!”. Samtliga pedagoger beskriver även att de har särskilda strategier kring sårbara situationer såsom blöjbyten och toalettsituationer. Pedagogerna menar även att det är viktigt att vara en närvarande förebild för barnen. Dels genom att själv vara tydlig med var sina egna gränser går, dels genom att vara uppmärksam på varje barns integritet och gränser. De förklarar att strategierna för att respektera varje barns integritet fungerar bäst då man är en närvarande pedagog. Samtliga pedagoger anser att mindre barngrupper underlättar det omsorgsetiska arbetet för att respektera varje barns integritet.

Fysisk beröring och 1–3 åringars kroppsliga integritet är ett ämne som berörs i förskolan dagligen och är därför ett viktigt ämne att sprida ytterligare kunskap om. Studiens syfte har varit att undersöka hur olika förskollärare ser på 1–3 åringars kroppsliga integritet i förskolan, utmaningar de stöter på i arbetet med detta samt hur de tänker att man kan undervisa de yngsta barnen i förskolan i ämnet. För att analysera resultatet har teorierna och de teoretiska begreppen barns perspektiv, barnperspektivet, det kompetenta barnet, vuxna vet bäst samt anknytningsteorin använts. Dessa teorier och teoretiska begrepp har använts för att analysera resultatet ur ett helhetsperspektiv, där likheter eller andra exempel bland informanternas svar valts ut för att svara på studiens syfte och frågeställningar. Studien är byggd på en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer av fem förskollärare från fem olika förskolor i södra Sverige. Slutsatsen av denna studie visar att 1–3 åriga barns kroppsliga integritet är en stor del av förskolans vardag och är ett komplext ämne som är viktigt att diskutera i arbetslaget då det kan finnas utmaningar i arbetet med det. Det visar även att yngre barns kroppsliga integritet kan uttryckas på många olika sätt och att alla barn är olika gällande kroppslig integritet. Vidare visar slutsatsen att det är vanligare att undervisa de yngsta barnen i förskolan om kroppslig integritet genom spontan undervisning. Denna studie kan påverka barns kroppsliga integritet i förskolan genom att kunskapen bidrar till att ämnet får större plats i verksamheten där det öppnas upp för diskussioner i arbetslagen, samt en möjlighet att utveckla förskollärarutbildningen till att den berör detta komplexa ämne mer och ger framtida förskollärare en ökad kompetens inom området.

Alla barn genomgår förändringar och utvecklas kroppsligt och mentalt. Parallellt med det utvecklas även deras integritet. Syftet med denna studie är att utveckla kunskap om förskolepersonals och rektorers uppfattningar om arbetet med barns rätt till sin kroppsliga integritet. Genom sex semistrukturerade intervjuer med två rektorer och fyra förskollärare eller barnskötare har empiri samlats till studien. Resultatet från intervjuerna analyserades utifrån ett relationellt perspektiv och relevant forskning. Användningen av det relationella perspektivet grundar sig i dess utgångspunkt, vilket är kommunikation, relationers betydelse och hur dessa relationer kan påverkas över tid. Betydelsen av kroppslig närhet och närvaro för barns trygghet stöds både av forskning, styrdokument och informanter. Att bygga starka relationer med barnen är avgörande förderas utveckling, trivsel och känsla av trygghet, samt för respekten för egen och andras integritet. När barnen känner sig trygga med sina pedagoger kan de utforska och lära sig mer effektivt. Resultatet visar även att den kroppsliga och mentala integriteten inte går att skilja åt. För att förskolepersonalen ska kunna stödja barnen i detta behöver de själva verktygen som krävs för att arbeta med integritet.

The purpose of this study was to investigate about preschool teacher’s descriptions and working methods regarding the bodily integrity of children. The choice of method became qualitative and five interviews with preschool teachers. The result of this study shows that the child’s bodily integrity is a human right and at the same time important to their self-esteem. When there are routines and a conscious way of working in the preschool, it is possible to prevent children from being offended, both by adults and by other children. In order to teach children about their and others' boundaries, preschool teachers need to be close and provide tools for the children so that they have the possibility to show or say no in their own way. As a preschool teacher, always reflecting on their profession, how to meet, talk and look at the child, it can help to ensure that children's rights are met, and the child is given a sense of value. / Syftet med denna studie var att studera förskollärares beskrivningar och arbetssätt kring barns kroppsliga integritet. Valet av metod blev kvalitativ och fem intervjuer med förskollärare ligger till grund för resultatet. I resultatet framkom det att arbetet med barns kroppsliga integritet är en rättighet för barn och samtidigt viktigt för deras självkänsla. När det finns rutiner och ett medvetet arbetssätt i verksamheten går det att undvika att barn blir kränkta, både av vuxna och av andra barn. För att lära barn om sin och andras gräns gäller det som förskollärare att finnas nära och ge verktyg till barnen så att de har möjligheten att på sitt sätt visa eller säga nej. Genom att som förskollärare alltid reflektera över sin profession, hur man bemöter, talar och ser på barnet kan det bidra till att barns rättigheter blir tillgodosedda och barnet får en känsla av värde.

The aim of this study is to examine preschool teachers’ ideas of children’s right to bodily integrity and the preschools’ work on this. Furthermore, by using theories of power and resistance, the study aims to discuss how these ideas can affect children’s ability to discover and express their own integrity boundaries, to have them respected and to discover and respect the boundaries of others. The empirical material is based on interviews with six preschool teachers. The results show that the teachers’ ideas can lead to both limiting and productive exercise of power, which can affect the children's opportunities to express their own, and to discover the integrity boundaries of others. In order to protect the bodily integrity of the children, rules are formulated that can limit the children's ability to discover their own and others' boundaries and also can lead to control of the children. Rather than using rules, the teachers guide children's actions according to prevailing behavioural norms through what is interpreted as hidden, or friendly exercise of power. The teachers describe how they support and interpret children's actions and, provided that the teachers interpret the children correctly, this can create opportunities for the children to both express their boundaries and to discover those of others in order to respect them. The teachers show awareness of children’s different ways of expressing resistance and intend to help children to pay attention to subtle kinds of these actions. In that way, even children who express their integrity boundaries in a more implicit way can be respected by the others. However, the analysis shows that certain forms of acts of resistance increase opportunities for respect. These acts of resistance are explicit and consist of a clearly expressed "Stop!” or by using the ”Stop hand”. The empirical material also shows that the teachers work towards a culture of consent in the preschool by using themselves as role models and by encouraging children to ask each other for permission when, for example, they want to give someone a hug.

Studiens syfte var att undersöka hur förskollärare uppfattar integritetsuppdraget i förskola och hur de beskriver förverkligandet av det. Undersökningen har genomförts kvalitativt med en intervjumetod där åtta förskollärare ingår. En hermeneutisk tolkande ansats har använts för att nå förståelse i det som undersöks. Teoretisk utgångspunkt var Biestas syn på god utbildning utifrån dimensionerna kvalifikation, socialisation och subjektifiering. Studiens resultat visar att förskollärare uppfattar att uppdraget främst innebär respekterande av barns integritet. Vidare framkommer att den kroppsliga integriteten ges tydligare utrymme i uppdrag och praktiserande därav, än den personliga integriteten. Integritet i likhet med andra värdebegrepp tangerar närliggande områden vilket gör begreppets betydelse svår att ringa in. Det innebar att informanters uppdragsbeskrivningar berörde autonomi, identitet och inflytande. Det i sin tur visar att begreppet behöver diskuteras och synliggöras. Resultatet visar även att god utbildning i integritet innefattar utbildning om rättigheter och skyldigheter. Därtill behöver önskvärda sociala normer överföras vilket sker med förhållningssätt, före­bildlighet och diskussioner. Den viktigaste komponenten i integritetsarbetet är barns subjektifiering. Den utgörs av barns självständiga och ansvarsfulla förståelse för konsekvenser av sina handlingar i relation till andra. Studiens slutsats är att förskol­lärare medvetet behöver möjliggöra barns subjektifiering vilket i synnerhet inkluderar att stötta och utmana barn att själva utforska egna och andras integritets­gränser i verklig social samvaro.