1 |
Stärka barnens integritet : En kvalitativ studie om hur förskolan arbetar med att stärka barnens integritet och förebygga sexuella kränkningar mot barnEngberg, Sandra January 2016 (has links)
2440 cases of sexual child abuse was reported in 2015 in Sweden that is about one out of five children. Research shows that prevention strategies that focus on strengthening children’s integrity have proven effective for helping children recognize abusive behaviors as well as gain confidence to disclose. The aim of this study is to investigate and describe the preschools role in strengthening children’s integrity to prevent child abuse, and describe how the work is done. The study has a qualitative approach with mix of semi-structured and unstructured interviews, called a qualitative interview form. This study used a purposive selection, four informants with management position within preschool were interviewed. The interviews were recorded and then transcribed, which will serve as a database for analysis. For this study a content analysis was chosen. The results showed that the preschool work aims to strengthen children’s integrity, but that the pre-schools do not use any specific strategies to strengthen children’s integrity with the aim of preventing child abuse. The conclusion showed that the preschool does not work consciously to prevent sexual child abuse, instead they are focusing in strengthening children’s integrity and values.
|
2 |
“Jag brukar dokumentera barnen med fotooch visar det för dem efteråt.” : En studie om hur förskollärare uppfattar barns integritet ochdelaktighet i den pedagogiska dokumentationen på förskolan.Gillewård, Amanda, Karlsson, Sara January 2018 (has links)
Syftet med studien är att beskriva hur förskollärare uppfattar barns integritet och delaktighet irelation till den pedagogiska dokumentationen. Vårt intresse till studien har grundat sig i om barnsintegritet blir värnat om och om då barnen har möjlighet till delaktighet och inflytande i denpedagogiska dokumentationen. Vi har i denna studie genomfört kvalitativa intervjuer medverksamma förskollärare för att få ta del av hur de arbetar och resonerar kring barnens integritet ochom de ges möjlighet till delaktighet i pedagogisk dokumentation. Empirin från intervjuerna harbearbetats och analyserats för att sedan skrivas fram till ett resultat. I resultatet framkommer åsikteroch arbetssätt som delas av förskollärarna. Intressant har varit de olika aspekter förskollärarna hardelat med sig av. Något centralt i resultatet var att förskollärarna resonerar olika om integritet ochdelaktighet beroende på om det är yngre eller äldre barn. Vi diskuterar etiska dilemman somframkommit i resultatet för att visa på att arbetet med pedagogisk dokumentation i relation tillintegritet och delaktighet kan vara problematisk för förskollärare. Det framkom att förskollärarnaupplevde att barns delaktighet och integritet i den pedagogiska dokumentationen är något de i bordeta mer hänsyn till i framtiden. / <p>Godkännande datum: 2019-01-04</p>
|
3 |
"Makten att säga nej" : Pedagogers uppfattningar om barns integritet i den pedagogiska dokumentationenSehlström, Blanka, Espemo, Karolina January 2017 (has links)
Pedagogisk dokumentation är ett verktyg för att kunna synliggöra och utveckla barns lärandeprocesser och används dagligen i förskolans verksamhet. Tidigare forskning visar på problematiken gällande barns integritet i arbetet med den pedagogiska dokumentationen. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur pedagoger kan uppfatta barns integritet i förhållande till sitt uppdrag att arbeta med pedagogisk dokumentation. För att undersöka detta har vi använt oss av brevmetoden, där sju pedagoger medverkat. Studien visar att barns integritet i förhållande till den pedagogiska dokumentationen kan ses av pedagoger som både en möjlighet att värna och stärka barns integritet, samtidigt som det kan ses som ett dilemma då rätten att bli synliggjord kan kollidera med barns makt att säga nej. Vi har genom vår kvalitativa undersökning kommit fram till olika uppfattningar som pedagoger uttryckt gällande barns integritet i den pedagogiska dokumentationen, där tre kategorier framkommit. Dessa tre kategorier är rätten till sin egen kropp, makten att säga nej samt att bli någon. Resultatet visar att barns integritet handlar om de mänskliga rättigheterna där rätten att bestämma över sin egen kropp är framkommande bland pedagogernas tankar. För att barns integritet ska kunna värnas anges barns inflytande och delaktighet som en viktig aspekt, där makten att säga nej är utmärkande. Att synliggöra barns integritet kan enligt vår studie ses av pedagoger som en rättighet och en möjlighet att stärka och utmana barns integritet samtidigt som det anges vara ett sätt för att “bli någon”. / <p>Betygsdatum 2018-01-05 i Ladok.</p>
|
4 |
Integritetens rockring : En kvalitativ intervjustudie om integritet i förskolanNordin, Elin, Stenman, Sara January 2018 (has links)
Med denna studie vill vi fördjupa förståelsen och kunskapen för förskolans arbete med barns integritet. Syftet är beskriva hur verksamma pedagoger i förskolan uppfattar begreppet integritet samt redogöra för på vilka sätt förskolor kan arbeta med barns integritet i sina verksamheter. Fokus är därför att ta reda på hur verksamma pedagoger ser på och arbetar med integritet i förskolan. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamlingsmetoden är semistrukturerade intervjuer som genomförts med sex verksamma pedagoger från olika förskolor i två kommuner. Kortfattat visar resultatet att pedagogerna definierar integritet på olika sätt men ändå visar stor förståelse för innebörden av ett komplext begrepp. Pedagoger lägger olika betydelser i begreppet och denna studie har identifierat några av de aspekter som framkommit som centrala för barns integritet och arbetet med det i förskolan. Integritet är något som samtliga intervjuade pedagoger funderar kring och som de aktivt arbetar med i den dagliga verksamheten genom olika sätt. Slutsatsen är att pedagoger har en stor medvetenhet kring begreppet integritet och vad det kan innebära för det praktiska arbetet i förskolan samt att barns integritet får en allt större vikt för arbetet i verksamheterna.
|
5 |
"Oj, hur skulle jag annars gjort?" : En kvalitativ studie om förskollärares strategier för att tillgodose barns integritet i förskolanBjörklund, Mimmi, Hallgren, Amanda January 2019 (has links)
Med vår studie vill vi undersöka om barns integritet respekteras utifrån förskollärares olika maktstrategier. Syftet med vårt arbete var att undersöka vilka strategier förskollärare använder i sitt arbete med barns integritet i förskolan, något som har skrivits fram tydligare i den nya reviderade läroplanen (Lpfö18). Enligt oss författare är integritet angeläget att undersöka då vi anser att det kan förekomma dilemman rörande barns integritet i förskolan. Vi har undersökt hur fem förskollärare resonerar och agerar för att tillgodose barns integritet, samma förskollärare blev både intervjuade och observerade. Förskollärarna som deltog i studien arbetar antigen med äldre eller yngre barn på fyra olika förskolor i en kommun. I delstudie ett har vi intervjuat förskollärarna om vad det innebär att respektera barns integritet och ifall arbetet skiljer sig beroende på barns ålder. I delstudie två har vi observerat förskollärarna under en samling för att se hur de arbetar med barns integritet. Bearbetningen och analysen av empirin har i delstudie ett gjorts med en tematisk analys och delstudie två har gjorts med en narrativ metod. Utgångspunkten i analyserna och diskussionen har ett normkritiskt perspektiv eftersom det är ett arbetssätt som kan belysa olika maktstrukturer och olikheter i förskolan. I studiens resultat framgår det att förskollärare använder sig av olika strategier för att tillgodose barns integritet och hur förskollärarnas förhållningssätt påverkar barns integritet. Det framgår även att det finns skillnader i arbetet med barns integritet beroende på barnens ålder samt svårigheten med att respektera barns integritet i olika situationer. Det vi har kunnat urskilja var både omedvetna och medvetna strategier som förskollärarna använder eller beskriver.
|
6 |
Hur tänkte du nu? : En kvalitativ studie om kränkande behandling och integritet i förskolanLindberg, Annika, Degerman, Caroline January 2020 (has links)
Denna studie syftar till att undersöka hur förskollärare och barnskötare i förskolan uppfattar begreppet kränkande behandling, samt hur de beskriver det förebyggande arbetet med att förhindra att kränkningar av barn sker. Studien syftar även till att undersöka hur förskollärare och barnskötare i förskolan beskriver sitt arbete med att skydda barns integritet. De teoretiska utgångspunkterna i studien har varit det sociokulturella perspektivet (där samspel och interaktion är avgörande för vad barnen lär sig) samt fenomenet ”den dolda läroplanen” (som beskriver de outtalade krav och förväntningar som barnen förväntas leva upp till). Vi menar att barns integritet är ett angeläget ämne som aktualiserats genom nya skrivningar i den reviderade läroplanen (Skolverket, 2018). Genom kvalitativa intervjuer har ett underlag analyserats till ett resultat. Resultatet pekar på att begreppet kränkande behandling är svårdefinierat och behöver konkretiseras. Det förebyggande arbetet belyses som relevant för att förhindra att kränkningar av barn sker, dels genom att kollegialt forma ett gemensamt arbetssätt, dels att agera när det uppstår en situation där ett barn riskerar att kränkas, för att förhindra att liknande situationer ska uppstå. Vidare framkommer att det är av betydelse att förskollärare och barnskötare lär känna varje enskilt barn, genom att ha ett inlyssnande förhållningssätt för att förstå var det enskilda barnets ramar för integritet finns.
|
7 |
"De ska ges rätten att bestämma vart deras integritetsgräns går" : Intervjustudie av förskollärares förhållningssätt till barns integritet / "They shall be given the right to decide on the limit of their integrity”Sara, Alm January 2021 (has links)
No description available.
|
8 |
”Fröken ska säga till och då kommer pappa säga: det är ingen fara” : En kvalitativ och kvantitativ studie om barns integritet i tamburkontakten ur barns, vårdnadshavares och pedagogers perspektiv.Sjögren, Vanessa, Hessel, Sofia January 2021 (has links)
Studiens syfte är att visa hur vårdnadshavares rätt till information om barns mående och vardag hanteras i förhållande till barns rätt till integritet i tamburkontakten. Vi har utgått ifrån tre olika perspektiv: vårdnadshavares, pedagogers och barns för att besvara forskningsfrågorna: 1. Hur ser en önskvärd tamburkontakt ut enligt vårdnadshavarna? 2. Hur ser en önskvärd tamburkontakt ut enligt barnen? 3. Hur upplever och hanterar pedagoger etiska dilemman vid lämning och hämtning rörande barns rätt till integritet och förskolans samverkan med hemmet? Studien innefattar två delstudier där hem synliggör vårdnadshavares och barns perspektiv medan förskola synliggör pedagogernas perspektiv. Det har genomförts en kvantitativ pedagogenkät, en kvantitativ vårdnadshavarenkät med kvalitativa kommentarer, kvalitativa intervjuer med pedagoger samt ett fokusgruppsamtal med barn. Studien utgår ifrån den sociokulturella teorin. Studiens resultat visar att barnsynen vuxna vet bäst (Johansson, 2003), där barns perspektiv underordnas det vuxna perspektivet, präglar tamburkontakten. I vår studie framgår det att vårdnadshavare upplever att den individuella informationen om barnens utveckling och upplevelser är viktig. De vill även få känslig information om händelser som rör barnen i förskolan för att kunna stödja dem i hemmet. Barnen uttrycker att barn och pedagog tillsammans ska delge vårdnadshavaren om positiva händelser från förskolan. Pedagogerna beskriver arbetssättet för att värna om barns integritet som en känsla, en balans och en finess. De menar att de behöver lära känna barnen och deras integritet individuellt eftersom barns gränser skiljer sig åt.
|
9 |
Jag vill inte ligga här : En kvalitativ studie om barns inflytande och integritet under den organiserade vilan på förskolanWidslätt, Ellinor, Elg, Linnéa January 2023 (has links)
Studien genomfördes i syfte att undersöka vilket inflytande barn ges gällande sin kroppsliga och personliga integritet under den organiserade vilan på förskolan. I denna kvalitativa studie valde vi att använda oss av observationer, för att komma nära barnens perspektiv och i detalj kunna observera samspel och interaktion mellan barnen och förskolans personal under vilan. Åtta öppet deltagande observationer genomfördes på tre förskolor i två kommuner för att samla empirin till studien. Resultatet analyserades tematiskt utifrån omsorgsetik (Noddings, 2007, 2012) och Shiers (2001) modell för inflytande och delaktighet. Resultatet visar att den gemensamma nämnaren för de tillfällen barnen ges inflytande och får sin kroppsliga och personliga integritet respekterad under vilan är att pedagogerna är lyhörda och responsiva på det barnen uttrycker. Studiens slutsats är att det finns en tydlig koppling mellan vilket inflytande barnen ges och i vilken utsträckning pedagogerna värnar om barnens kroppsliga och personliga integritet.
|
10 |
"Att fråga har inte känts som en naturlig grej att göra” : - Pedagogers uppfattningar om barns integritet i arbetet med digital dokumentation i förskolanWistedt, Hanna, Björk, Caroline January 2020 (has links)
Syftet med studien är att belysa pedagogers uppfattningar om barns integritet i arbetet med digital dokumentation i förskolan. Den tidigare forskningen som lyfts fram i denna uppsats är skriven utifrån ett kritiskt perspektiv trots att många forskare ställer sig positiva till arbetet med dokumentation. Forskning om specifikt digital dokumentation samt barns integritet är begränsad. Forskning om dokumentation är generellt vanligare än forskning specifikt kring digital dokumentation. I studien användes kvalitativa intervjuer för att få reda på pedagogers uppfattningar kring studiens ämne. Studien utfördes i två delstudier där Caroline intervjuade pedagoger som arbetar med yngre barn och Hanna intervjuade pedagoger som arbetar med äldre barn. Datamaterialet bearbetades sedan tematiskt utifrån studiens syfte och frågeställningar samt utifrån ett sociokulturellt teoretiskt perspektiv. Resultatet visar att majoriteten av de deltagande i studien inte frågade barnen om medgivande vid skapandet av digitala dokumentationer. Detta med motiveringen att vårdnadshavarna hade godkänt detta vid inskolningen av barnet samt att det ansågs tidskrävande och svårt att fråga om barnets medgivande. Samtliga av deltagarna ansåg att det fanns utvecklingsområden i deras arbetslag för att kunna skapa digitala dokumentationer med hög kvalitet samt för att kunna värna om barnens integritet och ge dem möjlighet till inflytande och delaktighet över dokumentationen.
|
Page generated in 0.0804 seconds