Vi har genomfört en studie med syfte att undersöka på vilka sätt förskolepedagoger anser att de arbetar med att förmedlar förskolebarns rätt till personlig integritet i förskolan. För att kunna få svar på vårt syfte har vi utgått ifrån två frågeställningar “Hur förmedlar förskolepedagoger barns rätt till integritet till förskolebarn?”, “På vilka sätt resonerar förskolepedagoger om relationen mellan förskolans organisation och förskolebarns rätt till en personlig integritet?” Ett problem vi har uppmärksammat under vår verksamhetsförlagda utbildning är olika situationer när barn har sagt “nej” men att pedagogerna gått emot barnets egna röst. Arbetet är uppbyggt med hjälp av Jonas Aspelins relationspedagogik med inblick i relationella perspektivet. Den metod vi använt oss av är kvalitativ enkätundersökning med kvantitativ inslag har respondenterna fått svara på både öppna och stängda frågor. vårt resultat utifrån respondenternas svar har gjort att vi fått en inblick i hur de anser sig arbeta i praktiken och de ansåg sig vara lyhörda inför barnens egna röster och att de själva arbetade med barns personliga integritet. De uppgav också att deras verksamhet inte arbetade tillräckligt kring barns personliga integritet. Utifrån empirin har vi kunnat få en liten överblick i hur våra respondenter berättade att de ansåg sig vara i praktiken och med kopplingar till Aspelins teoretiska synsätt kunde vi notera att relationen och anknytningen är viktig mellan alla som medverkar i verksamheten.

När sociala nätverk blir en del av människors vardag öppnar sig många möjligheter till interaktion med vänner, kollegor och bekanta på nätet. Medan sociala nätverk erbjuder en uppsättning av verktyg och forum för att dela med sig av vardagen kan de också utsätta användaren för risk gällande den personliga integriteten och säkerheten. Denna uppsats behandlar hur användare kan vidta försiktighetsåtgärder för att skydda sin personliga integritet och säkerhet på sociala nätverk. Med detta i åtanke genomfördes en kartläggning av tre sociala nätverk för att identifiera vilka risker som en användare kan utsättas för. Dessutom genomfördes en onlineundersökning där användare svarade på hur deras åsikter angående inställning, medvetenhet och beteende ter sig i givna situationer. Slutsatserna av studien resulterade i rekommendationer som kan ges till användare för att förbättra deras personliga integritet och ge en säkrare upplevelse av sociala nätverk, så som; Undersök vilka olika inställningar som finns tillgängliga för Ditt konto.

Bakgrund: Mixade vårdsalar innebär att män och kvinnor vårdas på samma sal. På detta sätt utnyttjas sjukhusens vårdplatser till fullo och färre patienter som är i behov av sjukhusvård behöver placeras på en avdelning inom en annan specialitet eller transporteras till andra sjukhus. Flera engelska studier pekar på att det finns en problematik i att bevara patientens integritet på en mixad vårdsal vilket väckte ett intresse att undersöka sjuksköterskans erfarenheter av omvårdnad på mixade vårdsalar i Sverige. Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av att bedriva omvårdnad på mixade vårdsalar i sluten somatisk vård med fokus på patientintegritet. Metod: För studien användes en kvalitativ forskningsansats. Datainsamlingen skedde genom intervjuer med fem sjuksköterskor som hade erfarenhet av mixade vårdsalar. Den insamlade datan analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys. Resultat: Analysen ledde fram till två kategorier och fem underkategorier. Kategorierna var: Att vårda utan att kränka och Faktorer som påverkar möjligheten att bevara integritet. Resultatet visade att det var i omvårdnadssituationer på mixade vårdsalar som det upplevdes mest problematiskt att bevara patientens integritet. Slutsats: För att sjuksköterskan ska kunna bedriva en personcentrerad vård med patientens integritet i fokus krävs det att verksamheten har de rätta förutsättningarna. Det är av vikt att det finns en medvetenhet om att sjuksköterskan inte själv kan påverka de förutsättningar som råder utan att det krävs ett engagemang från verksamhetsledningen.

Syfte: Att beskriva personcentrerad vård utifrån vårdpersonalens perspektiv i omvårdnaden av personer som lever med demens. Metod: Litteraturöversikt med 11 vetenskapliga artiklar varav 6 stycken kvantitativa och 5 stycken kvalitativa vilka sammanställdes och ledde fram till resultatet. Resultat: Resultatet visar att i personcentrerad omvårdnad ska vårdpersonalen se människan framför sjukdomen, se personens individuella behov, önskemål och intressen. Vårdpersonalen är med och skapar meningsfulla aktiviteter efter förmåga med hjälp av personernas delaktighet eller genom ta tillvara på livshistorien. Personer som lever med demens är delaktiga i sin omvårdnad och vårdpersonalen stödjer deras självständighet. En personcentrerad miljö är anpassad efter personens unika behov med personliga tillhörigheter som gör att personen känner igen sig och därmed stärker dennes identitet.  Slutsats: Den personcentrerade omvårdnaden kan med sitt förhållningssätt öka livskvaliteten och välbefinnande för personer som lever med demens genom att se hela människan och individanpassa omvårdnaden. Andra aspekter som kan öka livskvalitén är ta tillvara personens resurser, livshistorien från individen och att vårdpersonalen kan söka information från anhöriga för att få en mer rättvis och nyanserad bild av personens intressen, smak och vad denne gillar samt inte gillar. Den personcentrerade vården betonar att meningsfulla aktiviteter och miljön spelar en viktig roll för individens upplevelse av välmående och livskvalitet.

Denna studie handlar om debatten om den statliga myndigheten Försvarets radioanstalt och den lag, kallad FRA-lagen som denna myndighet måste följa vid övervakning. Studien har gjorts utifrån ett kvalitativt arbetssätt. Syftet med studien är att undersöka om de teorier om makt och övervakning som Michel Foucault presenterade under 18- och 1900-talet är aktuella än idag. För att vi ska kunna göra detta har vi använt oss av nyhets- och debattartiklar från dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet samt två videoklipp från Sveriges Television, innehållande intervjuer med FRA:s generaldirektör Dag Hartelius och brittiske frilansjournalisten Duncan Campbell. De frågeställningar vi använder oss av i studien riktar sig mot att hjälpa oss att undersöka om Foucaults och Benthams teorier kan användas idag och dessa är följande: Hur tar sig Foucaults teorier om övervakning och makt uttryck i dagens samhälle? På vilket sätt visar sig dessa teorier i debatten om FRA och FRA-lagen? Vår teoretiska utgångspunkt grundar sig i Michel Foucaults teori om makt. Resultatet som vi kommit fram till grundar sig i de teman som vi har utarbetat i de artiklar som vi använder oss av i studien som är: Skydd, personlig integritet, lagstiftning och samarbete och Foucaults begrepp som han använder i sin maktteori som är följande: Disciplinär makt, foglighet, och institutioner. I artiklarna hävdar förespråkarna å sin sida att FRA och FRA-lagen och den övervakning som myndigheten utför är positivt och nödvändigt i och med att dem finns till för att skydda de svenska medborgarna medan kritiker mot FRA och lagen hävdar att lagen och FRA:s arbetssätt kränker dem svenska medborgarnas personliga integritet. Dessa argument och teman har vi sedan kunnat ställa i relation till de begrepp som Foucault använder i sin teori och utifrån det diskutera och dra slutsatser.

I den här uppsatsen undersöks hur det svenska skyddet mot integritetskränkande bildupptagning ser ut efter införandet av brottet kränkande fotografering i 4 kap. 6 a § BrB. Undersökningen omfattar brotten kränkande fotografering enligt 4 kap. 6 a § BrB, ofredande enligt 4 kap. 7 § BrB och sexuellt ofredande enligt 6 kap. 10 § BrB. Den personliga integriteten kan kategoriseras som en kravrättighet. Den enskilde individen bär med sig denna rättighet var han eller hon än befinner sig, och därför är den personliga integriteten alltid skyddsvärd. Däremot kan det under olika omständigheter dyka upp andra rättigheter och berättigade intressen som kräver att skyddet för den personliga integriteten får ge vika. Europadomstolen har gett uttryck för ett liknande synsätt beträffande skyddet för den personliga integriteten i artikel 8 EKMR. Europadomstolen kräver att konventionsstaterna tillhandahåller en adekvat lagstiftning till skydd för den personliga integriteten mot kränkningar genom bildupptagning. En sådan adekvat lagstiftning måste dock inte innebära ett absolut skydd mot alla former av bildupptagning, utan lagstiftningen ska istället möjliggöra en intresseavvägning mellan den personliga integriteten och konkurrerande intressen. Europadomstolen kräver inte att skyddet tillhandahålls de enskilda genom att bildupptagningar generellt kriminaliseras. En sådan intresseavvägning som nyss beskrivits kräver flexibla normer. Trots detta utgörs det svenska skyddet för den personliga integriteten mot olovlig bildupptagning främst av strafflagstiftning. Detta skydd har, även efter införandet av kränkande fotografering i 4 kap. 6 a § BrB, vissa allvarliga brister. Brotten kränkande fotografering, ofredande och sexuellt ofredande täcker långt ifrån alla skyddsvärda situationer. Den mest påfallande bristen i det svenska skyddet är att "upptäcktsfallen", när den fotograferade upptäcker bildupptagningen, inte är straffbara i praktiken. Detta är en följd av "hemlighetsrekvisitet" i kränkande fotografering 4 kap. 6 a § BrB och de subjektiva krav som gäller för ofredande 4 kap. 7 § BrB och sexuellt ofredande 6 kap. 10 § BrB. Det kan konstateras att kriminaliseringen av kränkande fotografering i 4 kap. 6 a § BrB inte förbjuder samtliga av de allvarligaste fallen av olovlig bildupptagning, trots att detta var kriminaliseringens syfte.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur förskollärare förstår sitt uppdrag att värna om barns integritet i undervisningsverksamhet och planering. Syftet var även att undersöka vilka dilemman som kan uppstå i relation till barns integritet vid planering av undervisningsverksamhet samt hur barns integritet kommer till uttryck i likabehandlingsplaner. Genom fyra intervjuer och innehållsanalys av 20 likabehandlingsplaner så visar resultatet att förskollärare förstår sitt uppdrag att värna barns integritet både som gräns, rättighet, skyldighet och dilemma. Barns integritet kommer till uttryck i likabehandlingsplaner genom att begreppet används eller att det finns tydliga åtgärder för hur förskollärare ska ta hänsyn till barns bästa.

Med denna studie vill vi fördjupa förståelsen och kunskapen för förskolans arbete med barns integritet. Syftet är beskriva hur verksamma pedagoger i förskolan uppfattar begreppet integritet samt redogöra för på vilka sätt förskolor kan arbeta med barns integritet i sina verksamheter. Fokus är därför att ta reda på hur verksamma pedagoger ser på och arbetar med integritet i förskolan. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamlingsmetoden är semistrukturerade intervjuer som genomförts med sex verksamma pedagoger från olika förskolor i två kommuner. Kortfattat visar resultatet att pedagogerna definierar integritet på olika sätt men ändå visar stor förståelse för innebörden av ett komplext begrepp. Pedagoger lägger olika betydelser i begreppet och denna studie har identifierat några av de aspekter som framkommit som centrala för barns integritet och arbetet med det i förskolan. Integritet är något som samtliga intervjuade pedagoger funderar kring och som de aktivt arbetar med i den dagliga verksamheten genom olika sätt. Slutsatsen är att pedagoger har en stor medvetenhet kring begreppet integritet och vad det kan innebära för det praktiska arbetet i förskolan samt att barns integritet får en allt större vikt för arbetet i verksamheterna.

No description available.

BakgrundVår erfarenhet är att barns sexualitet är ett ämne som sällan diskuteras i förskolans verksamhet. Det är ett ämne som påverkas av det kulturella och sociala sammanhanget. Studier visar att barn undersöker och är nyfikna på sin egen och andra barns kroppar. Nyfikenheten visar barn genom olika beteenden i leken. Vuxna kan möta dessa beteenden utifrån sina egna föreställningar och erfarenheter om vad barns sexualitet är. Hur vi bemöter och förhåller oss till barns sexuella beteenden ligger till grund för detta arbete.SyfteSyftet med vår undersökning är att synliggöra hur åtta pedagoger och två specialpedagoger beskriver sitt förhållningssätt till barns sexualitet i förskolan. Därigenom kan vi få en uppfattning av hur förhållningssättet till barns sexualitet ser ut i förskolans verksamhet.MetodVi har valt att använda oss av två metoder i vår studie. Vi har intervjuat två specialpedagoger. Vi har också använt oss av metoden selfreport, en slags skriftlig intervju i berättarform, där pedagoger i förskolan berättar om sitt förhållningssätt till barns sexualitet i förskolan.ResultatI vår studie framkom att pedagogerna är medvetna om att barns sexualitet finns synligt i förskolans verksamhet och att barns undersökande av kroppen ses som en naturlig del i barnets utveckling. Det framkom även att det inte är enkelt att tala om barns sexualitet och att det kan uppstå olika dilemman kring barns sexuella lekar. Olika erfarenheter och okunskapen i ämnet gör pedagoger osäkra i hur de ska förhålla sig till barns sexualitet. En problematik är att pedagoger av olika anledningar inte prata om barns sexualitet med varandra och därför inte når fram till ett gemensamt förhållningsätt. Det har framkommit att samhället påverkar pedagogers förhållningsätt, bland annat finns en försiktighet till barn och deras användning av internet på förskolor.