Syftet med denna studie är att få en förståelse för hur pedagogers erfarenheter påverkar deras förhållningssätt till musik i förskolan. De frågeställningar som undersökts är: När erbjuds barnen musik i förskolan? Vilket syfte har musiken i förskolan? Hur reflekterar pedagogerna kring musikalitet? Genom kvalitativa intervjuer med fyra verksamma pedagoger har frågor om erfarenheter och förhållningssätt till musik samt uppfattning av musikalitet besvarats. I resultatet beskrivs deras personliga tankar kring musik och hur dessa påverkar det didaktiska musikarbetet. Det framkommer att musikaliska erfarenheter har en betydelse för om musik används som verktyg (transfereffekt) eller för sin egen skull (egenvärde). Stor musikalisk erfarenhet är dock ingen bestämd förutsättning för att pedagoger ska kunna använda musik tillsammans med barnen. Den definition av musikalitet där en människa har en speciell kompetens inom instrumentspelande och komponerande, kan bidra till att barn inte erbjuds musik i den utsträckning de borde. Slutsatser som dragits är att musik ska användas i förskolan även om pedagoger anser att de har bristande musikaliska erfarenheter. Oavsett grad av dessa erfarenheter krävs det en ökad reflektion i arbetslaget kring musik och musikalitet, då musik är viktigt för alla.

Syfte: Att beskriva personcentrerad vård utifrån vårdpersonalens perspektiv i omvårdnaden av personer som lever med demens. Metod: Litteraturöversikt med 11 vetenskapliga artiklar varav 6 stycken kvantitativa och 5 stycken kvalitativa vilka sammanställdes och ledde fram till resultatet. Resultat: Resultatet visar att i personcentrerad omvårdnad ska vårdpersonalen se människan framför sjukdomen, se personens individuella behov, önskemål och intressen. Vårdpersonalen är med och skapar meningsfulla aktiviteter efter förmåga med hjälp av personernas delaktighet eller genom ta tillvara på livshistorien. Personer som lever med demens är delaktiga i sin omvårdnad och vårdpersonalen stödjer deras självständighet. En personcentrerad miljö är anpassad efter personens unika behov med personliga tillhörigheter som gör att personen känner igen sig och därmed stärker dennes identitet.  Slutsats: Den personcentrerade omvårdnaden kan med sitt förhållningssätt öka livskvaliteten och välbefinnande för personer som lever med demens genom att se hela människan och individanpassa omvårdnaden. Andra aspekter som kan öka livskvalitén är ta tillvara personens resurser, livshistorien från individen och att vårdpersonalen kan söka information från anhöriga för att få en mer rättvis och nyanserad bild av personens intressen, smak och vad denne gillar samt inte gillar. Den personcentrerade vården betonar att meningsfulla aktiviteter och miljön spelar en viktig roll för individens upplevelse av välmående och livskvalitet.

Syftet med detta arbete är att undersöka vad musiklärare som arbetar i grundskolans tidigare år har för förhållningssätt till musikämnets egenvärde. Detta utreds genom två frågeställningar som fokuserar på syftet till att musik används i skolan samt hur musikämnets egenvärde skulle kunna öka. Forskningsmetoden som används för att undersöka detta är hermeneutisk metod och undersökningsinstrumentet är kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra musiklärare. Resultatet visar att musikundervisning bedrivs i skolan i syfte att följa styrdokumenten, att generera spelglädje och kreativitet, att ge eleverna avbrott från teoretisk undervisning samt att skapa lustfyllt lärande. Musikundervisning bedrivs även i syfte att vara kultur- och traditionsbärande och har en stor betydelse för elevers identitetsskapande. Resultatet visar dessutom att studiens lärare anser att musikämnets egenvärde skulle kunna öka om dess förtjänster skulle tydliggöras, liksom de positiva resultat som musikundervisningen genererar också i andra ämnen. Egenvärdet anses även kunna öka om musikundervisningen blir mer kvalitativ genom att musiklärarna får adekvat utbildning och att de rumsliga och materiella förutsättningarna för undervisningen blir bättre. Analysen visar dock att vad lärarna benämner vara av egenvärde inte alltid är detta.

Syfte: Uppsatsens syfte var att ta reda på vilka sätt idrottslärare för olika åldrar använde sig av för att motivera fysiskt inaktiva elever till fysisk aktivitet. Dessutom ville jag undersöka om det fanns något eller några framträdande motiv idrottslärarna ville förmedla till eleverna för att få dem fysisk aktiva. Metod: För att besvara frågeställningarna genomfördes tre intervjuer av kvalitativ karaktär; två på idrottslärare som undervisar äldre åldrar och en på en idrottslärare som undervisar yngre åldrar. Lärarna kom från samma skola, intervjuerna genomfördes på plats genom användningen av anteckningar och undersökningen tog formen av en fältstudie. Resultat: Resultatet visade att samtliga idrottslärare aktivt försökte motivera eleverna - främst de inaktiva - till fysisk aktivitet. De framträdande motiven till att motivera eleverna i de högre åldrarna skilde sig från de yngre åldrarnas motsvarigheter. Idrottslärarna för de äldre åldrarna ansåg det viktigt att eleverna motiverades och intresserades av idrottsämnet och fysisk aktivitet för dess yttre motiv. De yttre motiv som de förmedlade var den fysiska aktivitetens bidrag till bättre hälsa, motverkande av sjukdomar och skadeförebyggare fördelar. Idrottsläraren för de yngre åldrarna ville i sin undervisning däremot förmedla motivation till fysisk aktivitet för dess egen skull. Det försökte de göra genom att introducera elever till lekar/aktiviteter/övningar som upplevdes som roliga "här och nu" utan att eleverna behövde tänka på någonting annat. Sedan såg samtliga lärare ett varierat utbud av aktiviteter, försök att stärka självförtroendet och vikten av att inte utsätta eleverna för tävlingsmoment som väsentliga förutsättningar för att motivera en elev och samtidigt undvika att den får negativa bilder eller erfarenheter av fysisk aktivitet. Slutsats: Det var betydligt fler elever i de äldre åldrarna som var fysiskt inaktiva. Om man kopplar detta till motivation kan man tolka det som att de äldre eleverna också vill uppleva aktiviteter som är roliga för att genom dem motiveras och bli intresserade eller stimulerade till fysisk aktivitet. Att ständigt få höra om vikten av att röra på sig som en bra investering för framtiden kan få de att uppfatta detta som "order" eller lättsamt avfärda det genom att säga att de "redan vet det". Det de äldre eleverna möjligen skulle vilja uppleva är aktiviteter för deras egen skull, utan någon "större meningen". Utmaningen bör därmed ligga på hur man kan motivera äldre elever till att se och uppleva fysisk aktivitet som något kul. / Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Vt 2011

Introduktion/bakgrund: Ämnet Idrott och Hälsa är viktigt ur många synpunkter. Det är ett ämne som ger kunskap inom fysisk aktivitet, hälsa och välbefinnande. Dessutom ges denna kunskap till ungdomarna för att de även ska behålla detta senare i livet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad gymnasieelever på ett yrkesgymnasium med låg respektive hög närvaro hade för upplevelse av skolämnet Idrott och Hälsa samt om det fanns något samband mellan elevernas fysiska självkänsla och deras närvaro och om ämnet var till någon nytta för dem.  Metod: Semistrukturerade intervjuer gjordes med åtta elever på ett yrkesgymnasium, fyra tjejer och fyra killar. Intervjuerna spelades in och transkriberades därefter. Skola och elever valdes i samband med ett bekvämlighetsurval. Resultat: Svaren tolkades och i dess tolkning resulterade det att elever med hög närvaro hade en bra självkänsla och elever med låg närvaro hade en sämre självkänsla. Detsamma gällde nytta, eleverna med hög närvaro och bra självkänsla kände också att idrottsämnet var till nytta för dem till skillnad från eleverna med låg närvaro och sämre självkänsla, som tyckte att ämnet inte var till någon större nytta. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Ht 2012</p>

Denna uppsatts består av en kvantitative enkät studie som genomfördes på två högstadieskolor i mellan Sverige under våren 2012. Syftet med uppsatsen är att få en inblick i vad som ligger bakom elevers val av fritidsaktiviteter och då mer precis val av fysisk aktivitet samt att undersöka skolans, och då främst ämnet idrotts och hälsas, roll i elevernas val av aktivitet. Bakgrunden till rapporten kommer från formuleringarna ur lpo 94 och lgr 11 som betonar att ett syfte med ämnet är att främja Idrott och hälsa ämnets uppgift att främja fysisk aktivitet på fritiden. Vi analyserar tidigare forskning som bland annat har undersökt den störta föreningsidrotten som utgörs i Sverige och vad det kan finnas för faktorer till att ungdomar utför den. Tidigare forskning som används i rapporten är bland annat från venska riksidrottsförbundet och ungdomsstyrelsens rapport om unga och föreningsidrotten. Enkätstudien omfattar drygt 300 respondenter och kompletteras med 3 samtals intervjuer med elevernas idrotts och hälsa lärare för att även ge lärarnas syn på ämnet.

Syftet med studien var att genom intervjuer beskriva och analysera fritidslärares uppfattningar om leken på deras fritidshem. Med stöd av studiens analysmetod med utgångspunkt i Sutton-Smiths lekretoriker har vi strukturerat och analyserat datamaterialet. Studien som utfördes är kvalitativoch genomfördes på olika skolor där sex fritidslärare intervjuades. Resultatet visar att fritidslärare uppfattar leken som betydelsefull. Leken ses som en arena för utveckling där elevernalärsigmånga olika färdigheter. Leken kan även vara en resurs för lärande där lek planeras efter ett syfte. Fritidslärare anser att den fria leken och elevernas intressen kan glömmas bort och egenvärdet av leken har då inte lika stor betydelse. Sammanfattningsvis så framkom det att leken kan ses ur olika synvinklar och att den inte är definierbar. / <p>2020-06-08</p>

Syftet med studien är att synliggöra vilka perspektiv på lek som finns i förskolans läroplaner 1998 till 2018. För att nå vårt syfte valde vi att använda oss av både kvalitativ och kvantitativ textanalys. Jämförelsen mellan förskolans läroplan 1998 fram till och med den reviderade 2016 visar att de inte skiljer sig åt alls gällande lek. I förskolans läroplan 2018 kunde vi däremot se att en förändring gällande lek har skett. Vi skapade ett eget analysverktyg genom att tolka några forskares syn på lek och använde dem i vår analys av läroplanerna för förskolan. De analysverktyg som skapades var lek som lärande, lek som egenvärde och lek som fantasi. Resultatet av vår studie visar att begreppet lek är öppet för tolkning och att det finns olika sätt att se på lek i förskolans läroplaner. Vi fann även att lek som lärande är det mest framträdande perspektivet i samtliga läroplaner. Vår studie kan bidra med en insikt i alla förskolans läroplaner om hur lek kan tolkas och hur synen på lek har förändrats över tid i läroplanerna för förskolan.

<p>Den här uppsatsen behandlar Holmes Rolston IIIs bok ”Environmental Ethics” och den teori som författaren där för fram angående naturens värde. Syftet är att klargöra hur naturen är värdefull enligt Rolston samt att kritiskt granska de argument som förs fram.</p><p>Uppsatsen har tre delar. En introduktion som i korthet presenterar teorier om etisk naturalism, antropocentrisk etik, det naturalistiska misstaget, intrinsikala värden samt distinktionen mellan kultur och natur. Detta syftar till att placera den kommande diskussionen i en tydlig kontext.</p><p>Efter introduktionen följer del ett, som behandlar Rolstons teori. Där tas upp Rolstons syn på naturhistoria, värdeteori samt hur han menar att naturen är moraliskt normativ.</p><p>Den sista delen tar upp kritik mot Rolstons teori. Där ifrågasätts Rolstons syn på objektiva värden, liksom synen på naturen som moraliskt normativ. Slutsatsen är att Rolstons teori har många problematiska punkter och att han bör betraktas i första hand som en visionär.</p>

Den här uppsatsen behandlar Holmes Rolston IIIs bok ”Environmental Ethics” och den teori som författaren där för fram angående naturens värde. Syftet är att klargöra hur naturen är värdefull enligt Rolston samt att kritiskt granska de argument som förs fram. Uppsatsen har tre delar. En introduktion som i korthet presenterar teorier om etisk naturalism, antropocentrisk etik, det naturalistiska misstaget, intrinsikala värden samt distinktionen mellan kultur och natur. Detta syftar till att placera den kommande diskussionen i en tydlig kontext. Efter introduktionen följer del ett, som behandlar Rolstons teori. Där tas upp Rolstons syn på naturhistoria, värdeteori samt hur han menar att naturen är moraliskt normativ. Den sista delen tar upp kritik mot Rolstons teori. Där ifrågasätts Rolstons syn på objektiva värden, liksom synen på naturen som moraliskt normativ. Slutsatsen är att Rolstons teori har många problematiska punkter och att han bör betraktas i första hand som en visionär.