Studiens syfte var att undersöka några förskollärares syn på och arbete med bilderböcker i förskolan, med ett särskilt fokus på barns språkutveckling. För att samla in önskad data var studien av kvalitativ karaktär där halvstrukturerade intervjuer utfördes med åtta verksamma förskollärare. I resultatet framgick det att bilderboken är en central del i förskolans verksamhet och att förskollärare försökte ha medvetna intentioner vid högläsning och val av bilderböcker. Vid högläsning framgick det att text, bild och samtal hade betydelse för barnens språkutveckling, men att samtalet var det som vägde tyngst. Vid val av bilderböcker belystes biblioteket som en viktig aspekt och att om pedagogerna väljer böcker utgår de från barnens intressen och aktuella temaarbeten. Slutsatsen är att arbetet med bilderböcker och språkutveckling ser väldigt olika ut och att det finns många aspekter och ramfaktorer som påverkar förskollärares arbete med ämnet. Exempel på sådana aspekter och ramfaktorer är tid, resurser, barngrupp, rutiner och aktuella teman.

Syftet med studien är att undersöka pedagogers syfte med samlingen i förskolan. Dessa syften analyseras sedan i relation till läroplanen för förskolan, Lpfö98. Därefter återknyter vi pedagogernas syften med innehållet i den genomförda samlingen för att se ifall dessa stämmer överens. För att uppnå vårt syfte med studien använde vi oss av observationer utav samlingsstunden i förskolan samt intervjuer med pedagogerna som ansvarade för de observerade samlingarna. Resultatet av studien visar att alla syften som pedagogerna hade med samlingarna gick att koppla till läroplanen, Lpfö98. Hälften av pedagogerna talade dock inte om syftet utifrån läroplanen under intervjun, men i vår analys av observationerna visade det sig att denna koppling är möjlig. Vidare visade det sig att pedagogernas syften även gick att återfinna i samlingens innehåll och genomförande.

I denna studie har jag undersökt vad fyra olika förskollärare anser om hur det är att arbeta i en mångkulturell förskola och om den mångkulturella sammansättningen i barngruppen har någon betydelse för hur de arbetar med att nå de pedagogiska målen på förskolan. Intervjuerna gjordes på två olika förskolor men i samma del av kommunen. Det som framkom av studien är att det inte är något annorlunda med en mångkulturell förskola förutom att det kan uppstå missförstånd på grund av svårigheter med språket. Samtliga förskollärare ansåg det var oerhört givande att arbeta på förskolorna och att de tyckte att det var en fördel att barnen tidigt fick lära sig att alla människor är lika oavsett hudfärg och etnisk bakgrund. Det tycker att det är synd att de inom kommunen väljer att inte fördela de barn som finns som har utländskt bakgrund på flera förskolor i kommunen utan att de flesta kommer till deras förskolor. Det skulle skapa en större förståelse för andra kulturer om de valde att göra så anser de.

Genus är ett begrepp som både politiker och verksamma förskollärare har svårt att sätta ord på. Förskollärarna är eniga i att det är viktigt att arbeta med genus, men att det är svårt att tolka läroplanen när det kommer till vilket arbetssätt som skall tillämpas. Syftet med denna studie är att synliggöra förskollärares förhållningssätt kring genus samt inomhusmiljöns utformning i relation till könsnormativa synsätt. Detta är en kvalitativ studie som baseras på fem förskollärares berättelser om det verkliga arbetet i förskolan. Inledningsvis togs det bilder på förskolans inomhusmiljö där de sedan fick berätta vad de såg på bilderna. Intervjuerna bearbetade frågor som berörde deras innemiljö, deras tolkning av begreppet genus och könskodade ting samt läroplanens uppdrag. Resultatet visar att genus är ett begrepp som är svårt att definiera, att inomhusmiljön är föränderlig, att det krävs engagerade pedagoger samt att läroplanens tolkningar är oändligt många. Detta analyseras sedan med stöd av litteratur men framförallt med hjälp av Butlers teorier om materialisering och performativitet.

I Förskollärarprofessionen ur ett förskollärar- och föräldraperspektiv författad av Jenny Wernberg och Therese Persson, studeras förskollärares och föräldrars syn på och uppfattningar om förskollärarens profession samt likheter och skillnader mellan dem. Vi har även studerat hur läroplanens införande har påverkat förskollärarnas professionalisering. Våra teoretiska utgångspunkter är begrepp som profession, professionalism och professionalisering. Kvalitativa intervjuer och enkäter har legat till grund för denna studie.Förskollärarna har ett helhetsperspektiv och pratar om sin profession och professionalisering på gruppnivå. De fokuserar mycket på läroplanen och vikten av att synliggöra verksamheten för föräldrar. Men de har svårt att se på sig själva som en profession. Föräldrarna litar fullt ut på förskollärarnas kompetenser och har gett förskollärarna det erkännande som normalt är en central del av professioner. Föräldrarna inriktar sig på barnet och den personliga kontakten med förskolläraren samt hennes kompetenser och professionalitet. Läroplanens stora betydelse för förskollärarna skapar en konflikt i förskollärarens professionaliserings strävanden då den är ett statligt styrdokument som begränsar förskolans autonomi över yrkesutövandet, men samtidigt har förskollärarna frihet att styra över hur målen ska uppnås vilket ger dem viss autonomi.

AbstractVårt syfte med denna studie har varit att undersöka hur definitionen av demokrati i läroplanen i förskolan tolkas av förskollärare och hur den praktiseras i verksamheten samt vilka dilemman som kan uppstå.Vi har utgått från värdena som står i läroplanen för förskolan 98/10: människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta. Sedan har vi undersökt hur de praktiseras i förskolan av förskollärare. För att få svar på frågeställningarna intervjuade vi sex förskollärare verksamma i förskolan. Intervjumetoden vi använde var kvalitativ. Den teoretiska utgångpunkten har varit Biestas synsätt där utbildningen har en roll att förbereda barn att förstå vad demokrati är och alltså utbilda för demokrati samtidigt som genomförandet även behöver bedrivas genom demokrati. Vi har använt oss av Deweys och Burrs synsätt på demokrati genom socialisering och som social konstruktion. Resultatet visade att förskollärarna tolkar och arbetar olika efter värdegrunden i läroplanen för förskolan (1998/10) och att en efterfråga av en djupare kunskap kring betydelsen av läroplanens värdegrund önskas. Arbetet med demokrati i förskolan är komplext då förskolan är en plats där olika åskådningar möts och flera dilemman kan uppstå. Studien föreslår att använda dessa dilemman i att bland annat utöka samverkan med föräldrar genom att diskutera åskådningar och värdegrund samt arbeta aktivt med ett kritiskt tänkande hos såväl pedagoger som hos barn för att synliggöra det socialt konstruerade, förgivettagna normer och föreställningar. På så sätt kan fler situationer skapas där barn är subjekt vilket enligt Biesta är utbildningsdefinitionen av demokrati.

<p>Den här rapporten undersöker vilken uppfattning och kunskap lärarna i förskolan har om naturvetenskap och hur den införlivas i praktiken enligt förskolans läroplan och lokala styrdokument. Syftet med den här undersökningen är att ta reda på: (i) Vad är naturvetenskap för lärarna i förskolan? (ii) Vilka mekanismer styr lärarnas planering och realisering av naturvetenskapen i det pedagogiska vardagsarbetet?</p><p>Material och data till undersökningen har samlats ihop genom kvalitativa intervjuer med sju lärare i förskolan.</p><p>Rapporten visar att övervägande delen av lärarna i förskolan ser naturvetenskapen som att vistas i skog och mark. Vad det gäller faktorer som påverkar planering och realisering av naturvetenskapen framkom det genom intervjumaterialet att det är: (i) Kompetens, (ii) förståelse av naturvetenskapen och dess innehåll och (iii) insikten av de styrdokument som förskolan lyder under.</p><p>Utifrån gällanden styrdokument i förskolan är naturvetenskapen ett kunskapsområde som bör lyftas och synliggöras i den pedagogiska vardagen. För att uppfylla dessa krav bör lärarna i förskolan öka sin kunskap inom denna vetenskapsgren.</p> / <p>This report investigates the perception and knowledge of natural science amongst pre-school teachers and how natural science is currently incorporated into the pre-school curriculum. The aims of these investigations are in particular to: (i) Establish what natural science means (and implicates) to pre-school teachers. (ii) Identify factors that influence planning and implementation of natural science in the pre-school curriculum.</p><p>Material and data for the abovementioned investigations have been gathered through qualitative interviews with seven active pre-school teachers.</p><p>The report finds that a majority of the interviewees only have a very basic understanding of natural science and therefore often fail to adequately incorporate natural science in the daily pre-school curriculum. The report furthermore finds that amongst the interviewees the factors that influence planning and implementation of natural science in the pre-school curriculum are: (i) competence, (ii) perception and knowledge of natural science and (iii) interpretation of the pre-school curriculum guidelines.</p><p>Current pre-school curriculum guidelines stresses the importance of natural science and encourages pre-school teachers to increase the awareness of natural science by incorporating it in the daily curriculum. This report argues that in order to increase the awareness of natural science the knowledge and perception of natural science amongst pre-school teachers must first be improved.</p>

Denna studie syftar till att fördjupa kunskaperna om hur arbetet med att förverkliga förskolans läroplan i en utomhusmiljö kan se ut. Datainsamlingen är gjord med semistrukturerade kvalitativa intervjuer som analyserats med en teoretisk tolkning utifrån sociokulturellt perspektiv. Resultatet antyder ett förhållningssätt där förskollärarna lägger stor vikt vid att följa barnen i deras intressen för att främja lärande. Studiens slutsats är att det är svårt att genomföra hela läroplanen på en och samma plats men att förskollärarna med hjälp av artefakter kan skapa miljöer som är bättre situerade för det tilltänkta lärandet

Syftet med studien är att synliggöra vilka perspektiv på lek som finns i förskolans läroplaner 1998 till 2018. För att nå vårt syfte valde vi att använda oss av både kvalitativ och kvantitativ textanalys. Jämförelsen mellan förskolans läroplan 1998 fram till och med den reviderade 2016 visar att de inte skiljer sig åt alls gällande lek. I förskolans läroplan 2018 kunde vi däremot se att en förändring gällande lek har skett. Vi skapade ett eget analysverktyg genom att tolka några forskares syn på lek och använde dem i vår analys av läroplanerna för förskolan. De analysverktyg som skapades var lek som lärande, lek som egenvärde och lek som fantasi. Resultatet av vår studie visar att begreppet lek är öppet för tolkning och att det finns olika sätt att se på lek i förskolans läroplaner. Vi fann även att lek som lärande är det mest framträdande perspektivet i samtliga läroplaner. Vår studie kan bidra med en insikt i alla förskolans läroplaner om hur lek kan tolkas och hur synen på lek har förändrats över tid i läroplanerna för förskolan.

Den här rapporten undersöker vilken uppfattning och kunskap lärarna i förskolan har om naturvetenskap och hur den införlivas i praktiken enligt förskolans läroplan och lokala styrdokument. Syftet med den här undersökningen är att ta reda på: (i) Vad är naturvetenskap för lärarna i förskolan? (ii) Vilka mekanismer styr lärarnas planering och realisering av naturvetenskapen i det pedagogiska vardagsarbetet? Material och data till undersökningen har samlats ihop genom kvalitativa intervjuer med sju lärare i förskolan. Rapporten visar att övervägande delen av lärarna i förskolan ser naturvetenskapen som att vistas i skog och mark. Vad det gäller faktorer som påverkar planering och realisering av naturvetenskapen framkom det genom intervjumaterialet att det är: (i) Kompetens, (ii) förståelse av naturvetenskapen och dess innehåll och (iii) insikten av de styrdokument som förskolan lyder under. Utifrån gällanden styrdokument i förskolan är naturvetenskapen ett kunskapsområde som bör lyftas och synliggöras i den pedagogiska vardagen. För att uppfylla dessa krav bör lärarna i förskolan öka sin kunskap inom denna vetenskapsgren. / This report investigates the perception and knowledge of natural science amongst pre-school teachers and how natural science is currently incorporated into the pre-school curriculum. The aims of these investigations are in particular to: (i) Establish what natural science means (and implicates) to pre-school teachers. (ii) Identify factors that influence planning and implementation of natural science in the pre-school curriculum. Material and data for the abovementioned investigations have been gathered through qualitative interviews with seven active pre-school teachers. The report finds that a majority of the interviewees only have a very basic understanding of natural science and therefore often fail to adequately incorporate natural science in the daily pre-school curriculum. The report furthermore finds that amongst the interviewees the factors that influence planning and implementation of natural science in the pre-school curriculum are: (i) competence, (ii) perception and knowledge of natural science and (iii) interpretation of the pre-school curriculum guidelines. Current pre-school curriculum guidelines stresses the importance of natural science and encourages pre-school teachers to increase the awareness of natural science by incorporating it in the daily curriculum. This report argues that in order to increase the awareness of natural science the knowledge and perception of natural science amongst pre-school teachers must first be improved.