Förskolan är en kvinnodominerad arena med en låg andel män. Syftet med vår studie är att beskriva och analysera några manliga pedagogers upplevelser av uppfattningar och förväntningar som finns på deras roll i förskolan samt hur de tror att dessa kan påverka den låga andelen män inom förskolans verksamhet. Vi ville ta reda på vilka skillnader männen känner av angående förväntningar och uppfattningar på dem i jämförelse med sina kvinnligakollegor. Varför är det en så låg andel män i förskolan och hur ska detta motarbetas? Vi använde oss av intervju som metod. Resultatet visar att respondenterna inte upplever någontydlig skillnad mellan könen. Könsnormer, lön, yrkets låga status, okunskap om yrket och pedofildebatten ses som dominerande faktorer som påverkar männens val och vilja att arbeta i förskolan. Studiens slutsatser är att jämställdhetsarbetet i förskolan går framåt och att dentrend tidigare forskning visat på om fördomar håller på att utraderas.

Denna kvalitativa intervjustudie har som syfte att undersöka rådande könsnormer och sociala relationer i två klasser i årskurs fem på en skola i södra Stockholm. Metoden för insamling av material har varit fyra gruppintervjuer och sammanlagt har 12 informanter deltagit. Materialet analyseras med ett poststrukturalistiskt perspektiv och det teoretiska ramverket utgörs av Michel Foucaults syn på makt, Judith Butlers begrepp kring normer och R.W. Connells begrepp kring maskulinitet. Analysen skildrar rådande femininitetsnormer, maskulinitetsnormer och visar på hur de uppstår i relation till varandra, samt belyser maktens kontextuella betydelse i skolmiljön. Analysen av elevernas sociala relationer visar på en hierarki och diskuteras i relation till könsnormerna och elevernas utrymme för identitetsskapande. En avslutande diskussion belyser pedagogikens roll och en åtgärdsinriktad forskning som betydande för att arbeta med läroplanens värdegrund med inriktning på jämställdhet och likabehandling.

Den här studien undersöker politikers profilering av sig själva utifrån vad som anses vara ”manligt” respektive ”kvinnligt” i ett samhälle. Uppsatsen tar avstamp från ett feministiskt perspektiv, vars syfte är att studera politikers egen framställning av sig själva i relation till medias konstruktion av kön. Det teoretiska ramverk som undersökningens resultat analyserats utifrån, bygger på medias könsstereotypisering av politiker och könsnormer som finns i den politiska dagordningen. Vidare har den sociala medieplattformen Instagram använts för materialinsamling. Materialet består av Instagram-inlägg från svenska politiker som är aktiva i antingen Sveriges riksdag eller regering. Sammantaget har tio politiker undersökt, varav fem kvinnor och fem män. Totalt har 70 inlägg studerats med sju inlägg från respektive politiker. Ett inlägg består av antingen bild i kombination med text eller enbart bild och text separerat. Därför har en kombinerad text- och bildanalys använts vid analysering av materialet. Resultatet presenterar och analyseras tematiskt. Uppsatsen kommer fram till att det finns normbrytande tendenser hos de undersökta politikerna, oavsett kön, som påvisar att de inte i någon större utsträckning bidrar till medias könsstereotypisering av politiker. Vidare framkommer ett blandat resultat i manliga och kvinnliga politikers engagemang i kvinnorelaterade frågor, där männen arbetar med andra kvinnofrågor som inte tas upp i det teoretiska ramverket. Utifrån de undersökta kvinnorna framkommer det inte att de engagerar sig i kvinnors rättigheter, som det teoretiska ramverket argumenterar för.

Studiens syfte var att undersöka tjejer och killars uppfattning av könsnormen i utbildning och arbete och hur starka de upplever att könsnormerna är när det gäller framtida yrkesval. Vi använde oss av fokusgruppsintervjuer som metod när vi gjorde vår undersökning. Vi valde fokusgruppsintervjuer på grund av att vi ville få fram en diskussion mellan deltagarna när det gäller könsnormer och deras medvetenhet könsnormerna när det gäller utbildning och arbetsliv. Deltagarna i fokusgruppsintervjuerna delades upp i en tjejgrupp och i en killgrupp på grund av att vi ville se skillnaden mellan tjejer och killars tankar om könsnormerna. Vi valde ut deltagare som gick årskurs tre på ett nationellt högskoleförberedande gymnasieprogram på grund av att dessa program representeras jämt av både killar och tjejer och för att de är nästa generations arbetstagare. Det som framkom som resultat av undersökningen är generationsväxling. Tjejer är vad som framkom högpresterade och inte lika benägna som killar tjejer och killar är medvetna om att det inte är jämställt på arbetsmarknaden men de tror att det kommer ändra sig genom en att göra könsöverskridande yrkesval men framförallt kan de inte tänka sig ta lågstatus yrken oavsett om de var mans - eller kvinnodominerade. Killar är lågpresterade och kan tänka sig ta lågstatusyrken om det är ett arbete där de blir uppskattade och bekräftade. Förväntningarna är högre på tjejer än på killar när det gäller både arbetsliv och familjeliv. Vår slutsats är att tjejer och killar är både medvetna och omedvetna om könsnormerna. De tror det kommer bli en förändring genom framtidens generationsväxling men samtidigt fortsätter de själva rekonstruera könsnormerna. Ska könssegregeringen i arbetslivet ändras genom en generationsväxling måste också könsnormerna sluta rekonstrueras. Vi kan konstatera att det behövs mer forskning i området för att medvetengöra könsnormerna och bidra till en mer jämställd arbetsmarknad med allt positivt det för med sig. Denna forskning är också avgörande för vår framtida roll som studie- och yrkesvägledare på grund av att det är viktigt att vi är medvetna om att könsnormer i så hög utsträckning påverkar val av utbildning och arbete men också för att det är vi som vid många tillfällen kommer ha möjlighet att vidga perspektiven hos olika människor inför deras val av utbildning och arbete.

Syftet med denna studie var att försöka förstå de ungdomar som medvetet eller omedvetet gått emot könsnormer när de sökt till ett yrkesförberedande program på gymnasiet. De frågeställningar som studien utgått ifrån är: Vilket bemötande kan elever som gått emot könsnormer i sitt gymnasieval möta? Finns det någon i omgivningen som har påverkat informanterna inför gymnasievalet? Resultatet baseras på åtta kvalitativa intervjuer genomförda i Västerbottens län med fyra flickor och fyra pojkar mellan 17 och 27 år. Studien utgår ifrån tre teman i intervjuerna för att få en helhetsbild över hur ungdomarna själva upplevt sin resa. Dessa teman är: inför valet till gymnasiet, under skolgången samt efter gymnasiet. Det som framkom är att vad som påverkat informanterna stämmer relativt bra överens med vad litteraturen säger. Det vanligaste är att föräldrar och andra närstående påverkat men det gick även att se undantagsfall. Attityden kring könsöverskridande gymnasieval är inte önskvärd i förhållande till det moderna samhället. Bemötande från personal i skolan har chockerat oss med tanke på de jämställdhetsmål och styrdokument som finns. Författarna till denna studie hade förväntat sig en nolltolerans mot egna värderingar och fördomar i skolans värld men detta stämmer inte överens med resultatet.

Genom denna studie synliggörs förskollärares föreställningar om barn och könsnormer i förskolans fria lek, för att nå en ökad förståelse för hur kön och könsnormer konstruerasi förskolans fria lek. Sex förskollärare har intervjuats och analysen utfördes genomanvändandet av teorier om essentialism, socialkonstruktivism och socialisering. Resultaten i studien visar att förskollärare uppfattade att deras närvaro är avgörande förom barn förstärker eller motverkar klassiska könsnormer och stereotyper i den frialeken. Det visade sig också att fri lek främst äger rum då det är resursbrist påförskolorna vilket skapar strukturella hinder som i sin tur bidrar till förstärkande avkönsmönster. I slutändan får detta följden att barn förhåller sig till dominantakönsnormer i den fria leken.

I den här kvalitativa netnografiska studien analyseras råd och tips inför arbetsintervjuer riktade till män respektive kvinnor. Datamaterialet kommer från online-forumen Flashback och Familjeliv men även från artiklar med tips från bemanningsföretagen Poolia och Monster, Arbetsförmedlingen, tidningen Karriär och fackförbundet Unionen. Den teoretiska grunden är baserad på Goffmans teori om “impression management”, Hirdmans genusteori, Heiders attributionsteori och Zimmerman och West ”doing gender”. Resultatet visar att kvinnor får fler råd om utseende än män och råden som ges är även mer specifika. Typiskt manliga egenskaper är de mest åtråvärda och präglar därför en majoritet av intervjutipsen, även de som är riktade till kvinnor. Kvinnor uppmanas till att agera typiskt maskulint, och att inte vara för feminina då det kan minska deras jobbchanser. Män uppmanas till att vara sig själva medan kvinnor får mer tydliga direktiv om hur de ska bete sig, hur de ska klä sig och vad de ska säga. Feminina egenskaper anses vara dåliga och manliga/diskreta egenskaper är önskvärda. Kvinnor uppmanas även till återhållsamt uppförande medan män uppmanas till att framhäva sig. Ett beroendeförhållande där arbetsgivaren har övertaget framkommer också. Detta upprätthålls genom att den arbetssökande uppmuntras anpassa sig efter arbetsgivarens behov. Även arbetsgivare deltar i nätmaterialet och bidrar till att reproducera de observerade normerna.

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

Syftet med denna studie har varit att med en diskursanalys granska tre läsläror för årskurs 1-3ur ett genusperspektiv för att uppmärksamma hur könsnormer konstrueras och reproducerasi texten. Jag har undersökt hur karaktärerna skildras, resonerat kring hur eleverna kan påverkasav böckerna och sett om läslärorna är förenliga med läroplanen. Studien är kvalitativ med etthermeneutiskt förhållningssätt. Hirdmans teorier kring genuskontraktet, isärhållandet avkönen och hierarkin med mannen som norm, är grunden till analysen.Resultatet visar att traditionella könsnormer både konstrueras och reproduceras i läslärornastext och bild men i varierande mängd. Alla tre läsläror genomsyras av en mansnorm och dentydliga uppdelningen mellan barnen bidrar till ett upprätthållande av patriarkala strukturer.Huruvida läslärorna är förenliga med läroplanen är svårt att avgöra eftersom resultatet frånanalyserna inte är entydigt och läroplanen ger utrymme för en egen tolkning.

Det stereotypiska genusmönstret präglar vårt samhälle. Utefter detta får vi människor lära oss hurvi ska bete oss och klä oss för att passa in. Vi sätts in i fack och ett ytterligare sätt att få in oss ifack är när det sätts en klädkod av vår arbetsgivare. Klädkoder är något som många arbetsgivareanvänder flitigt och det ger en garanti på en välklädd personal. Problemet uppstår när personerinte kan vara sig själva längre. Detta kan vara för att en känner sig tvingad att följa könsnormereller att bära vissa kläder. Denna uppsats redogör hur personer inom kommunikationsbranschenställer sig till klädkoder och könsnormer kring kläder samt den icke-verbala kommunikationensom sker via kläder. För att ta reda på hur personer som jobbar inom kommunikationsbranschen ställer sig till dettaså utfördes samtalsintervjuer. Det utfördes sex intervjuer i Karlstad, och tre intervjuer iGöteborg. Intervjuerna utfördes på åtta olika kommunikationsbyråer totalt. Vi har studerattidigare forskning och teorier och där identifierades tre teorier som det sedan har utgåtts från ianalys- och resultatdelen. Fiskes (1990) definition av Lasswells modell med en ny tvist, Bourdieus(1973) habitus och Connells (2009) definition av genus. Vår forskningsfråga är därmed: Hurförhåller sig anstä llda på kommunikationsbyråer sig till klädkoder och könsnormer kring kläder? Utefter dettaställdes ytterligare underfrågor. Genom att ställa dessa frågor kom det fram till att personer påkommunikationsbyråer har outtalade klädkoder. Dessa respekteras och följs flitigt bland deanställda. Vissa klär upp sig extra inför möten för att visa respekt mot kunden och andra gör intedet. Personer på kommunikationsbyråer kommunicerar via sina kläder. Dels till kunder och delsför sig själva. Kläder är kommunikation i högsta grad och i denna studie så redogörs det hur dettautspelar sig på olika kommunikationsbyråer samt varför det är viktigt. Det finns en allmänuppfattning bland personer på kommunikationsbyråer om att de stereotypiska könsnormerna ärnågot som är förlegat. Teorin säger att det är viktigt att förhålla sig till könsnormerna för att passain. Personerna på kommunikationsbyråerna säger att det inte är det. Ett accepterande kring detsom är annorlunda finns där. Det är viktigt att förstå vilken inverkan kläder och könsnormerfaktisk kan ha. / You can see the stereotypical gender norms everywhere in our society. People get to learn how tobehave and how to dress to fit in. We are put in boxes, by society and even by our employers.One way for the employers to make sure that their employees are presentable is using a dresscode. This will make sure that the employees are well dressed. There is only a problem whenpeople can’t be who they are anymore. When someone feels forced to follow the gender normsor forced to dress in a certain way it becomes a problem. This essay shows how people workingin the communications industry feels about dress codes, gender norm regarding clothing and thenon-verbal communication that happens through clothes.We decided to start by talking to persons that work in the communication industry and ask them what they think of this. We decided to do interviews. We performed six interviews in Karlstad,and three in Gothenburg. The interviews were done on eight different communications agencies.We have researched and found three theories that we have used in our analysis and result part.Fiskes (1990) definition of Lasswell’s model with a new twist, Bourdieu (1973) habitus andConnell (2009) definition of genus. Our research question is: How do the people in communicationagencies feel about dress codes and gender norms regarding clothes? We wrote a few more questions afterthat. By asking these questions, we concluded that the people in communication agencies haveunspoken dress codes. These are respected and followed by the employees. Some people dress upfor meetings to show respect towards the customers and others do not. People atcommunications agencies communicate through their clothes. Both to customers and forthemselves. Clothing is communication in the highest degree, and in this study, we explain howthis plays out in different communication agencies, and why it is important. There is a generalperception among the people of communication agencies that the stereotypical gender norms areobsolete. The theory says that it is important to relate to gender norms to fit in. It is important toaccept the impact clothing and gender norms can have.