Syftet med studien var att undersöka hur elever i årskurs 1 på gymnasiet uppfattat studie- och yrkesvägledningen på grundskolan. Jag ville undersöka vilka förväntningar som funnits hos eleverna och vilka erfarenheter de hade, samt vad de ansåg varit bra respektive mindre bra och vad de ansåg hade kunnat förbättras. Studien är kvantitativ och enkäter delades ut till elever i fyra olika klasser under mars 2013. Resultatet visade på att eleverna överlag kände sig nöjda med studie- och yrkesvägledningen de tagit del av på grundskolan. Många elever framförde dock en viss kritik mot tillgången på denna, främst genom att studie- och yrkesvägledaren sällan hade funnits på plats på skolan. De förväntningar som funnits hos eleverna var att de på något sätt skulle få stöd och hjälp för att kunna välja rätt program på gymnasiet. På flera ställen i enkätundersökningen framkom att eleverna ansåg att de vägledande insatserna borde starta tidigare än i årskurs 9.

No description available.

Syftet med min undersökning är att ta reda på om före detta elever som tog examen 2005 på Industriprogrammet arbetar kvar i branschen och om de valde rätt gymnasieutbildning för sitt fortsatta yrkesliv.   Metoden som jag valt att använda i mitt forskningsarbete är att intervjua en klass bestående av 17 elever. Jag har ställt frågor beträffande deras gymnasieval, om de arbetar de kvar i den bransch som de utbildade sig till eller sysslar de med något annat och vad de tyckte om utbildningen.   De resultat som jag har kommit fram till pekar på att eleverna sökt sig till programmet av olika anledningar. För vissa elever så räckte inte poängen till att komma in på de program som de önskade, men de flesta tycker att de valde rätt utbildning. En anledning till valet var att det leder direkt till arbete efter gymnasiet.

<p>I denna studie har marknadsföringen av gymnasieskolor i Jönköping undersökts, med fokus på elevernas åsikter om den. Studien har ämnat kartlägga hur gymnasieskolorna arbetar med marknadsföring samt hur eleverna uppfattar den. I studien har även en jämförelse mellan hur kommunala respektive fristående skolor arbetar med marknadsföring.</p><p>Som stöd för undersökningen har fyra gymnasieskolor undersökts, två fristående och två kommunala. På skolorna har informantintervjuer med marknadsföringsansvariga gjorts för att få information om hur skolorna arbetar med sin marknadsföring. På de fyra skolorna har också fyra fokusgrupper bestående av förstaårselever intervjuats, en för respektive skola.</p><p>De huvudsakliga iakttagelserna i studien är att eleverna i allmänhet är väldigt kritiska till all form av modern och nyskapande marknadsföring. De föredrar klassiska informationskanaler som de känner är pålitliga.</p><p>Skolorna har till viss del identifierat elevernas behov och satsar mycket på relationsmarknadsföring på olika sätt, något som eleverna tar till sig. Eleverna förlitar sig mycket på word-of-mouth när de gör sina val. Valen baseras på vilken inriktning som bäst uppfyller de intressen som eleven ifråga har.</p>

I denna studie har marknadsföringen av gymnasieskolor i Jönköping undersökts, med fokus på elevernas åsikter om den. Studien har ämnat kartlägga hur gymnasieskolorna arbetar med marknadsföring samt hur eleverna uppfattar den. I studien har även en jämförelse mellan hur kommunala respektive fristående skolor arbetar med marknadsföring. Som stöd för undersökningen har fyra gymnasieskolor undersökts, två fristående och två kommunala. På skolorna har informantintervjuer med marknadsföringsansvariga gjorts för att få information om hur skolorna arbetar med sin marknadsföring. På de fyra skolorna har också fyra fokusgrupper bestående av förstaårselever intervjuats, en för respektive skola. De huvudsakliga iakttagelserna i studien är att eleverna i allmänhet är väldigt kritiska till all form av modern och nyskapande marknadsföring. De föredrar klassiska informationskanaler som de känner är pålitliga. Skolorna har till viss del identifierat elevernas behov och satsar mycket på relationsmarknadsföring på olika sätt, något som eleverna tar till sig. Eleverna förlitar sig mycket på word-of-mouth när de gör sina val. Valen baseras på vilken inriktning som bäst uppfyller de intressen som eleven ifråga har.

Syftet med denna studie var att försöka förstå de ungdomar som medvetet eller omedvetet gått emot könsnormer när de sökt till ett yrkesförberedande program på gymnasiet. De frågeställningar som studien utgått ifrån är: Vilket bemötande kan elever som gått emot könsnormer i sitt gymnasieval möta? Finns det någon i omgivningen som har påverkat informanterna inför gymnasievalet? Resultatet baseras på åtta kvalitativa intervjuer genomförda i Västerbottens län med fyra flickor och fyra pojkar mellan 17 och 27 år. Studien utgår ifrån tre teman i intervjuerna för att få en helhetsbild över hur ungdomarna själva upplevt sin resa. Dessa teman är: inför valet till gymnasiet, under skolgången samt efter gymnasiet. Det som framkom är att vad som påverkat informanterna stämmer relativt bra överens med vad litteraturen säger. Det vanligaste är att föräldrar och andra närstående påverkat men det gick även att se undantagsfall. Attityden kring könsöverskridande gymnasieval är inte önskvärd i förhållande till det moderna samhället. Bemötande från personal i skolan har chockerat oss med tanke på de jämställdhetsmål och styrdokument som finns. Författarna till denna studie hade förväntat sig en nolltolerans mot egna värderingar och fördomar i skolans värld men detta stämmer inte överens med resultatet.

Syftet med detta examensarbete var att göra en lokal undersökning i Strömsunds kommun över vad som påverkar elever i årkurs 9 när de gör sitt gymnasieval. I undersökningen finns samtliga elever i årkurs 9 fördelade på fem grundskolor som ligger i kommunens fem tätorter. De har fått svara på frågor via enkät. Svaren visar att familjen är den faktor som påverkar eleverna mest, vilket inte skiljer sig från tidigare forskning. Två skolor i kommunen utmärker sig i antalet elever som söker sig till annan gymnasieskola än den kommunala gymnasieskolan där man utifrån karriärteorier kan anta att familjen som viktigaste påverkningsfaktor har varit avgörande.

Syftet med uppsatsen är att kvalitativt analysera flickors gymnasieval i förhållande till deras studieframgångar, socioekonomiska bakgrund och framtidsutsikter. Syftet konkretiseras genom fyra frågeställningar som behandlar flickornas val av utbildning i förhållande till vårdnadshavares yrke och utbildningsnivå, hur deras egna studieframgångar och sociala nätverk påverkar valet samt vilken betydelse gymnasieval och kommande prestation under gymnasiet har för deras framtidsutsikter. Material samlades in från en grundskola i Uppsala med ett stort upptagningsområde och elever med varierande bakgrund. Åtta flickor i nionde klass från aktuell grundskola valdes ut, där fyra kom från ett mer mångkulturellt bostadsområde och fyra från ett mer homogent område. Analysen av det insamlade materialet utgick därefter från sociologen Pierre Bourdieus teoretiska begrepp kapital/tillgång och strategi för att se om det framträdde skillnader och likheter mellan flickorna.      Resultatet visar på en tydlig skillnad i flickornas utbildningsstrategier beroende på deras vårdnadshavares yrke och utbildningsnivå vilket också återspeglar var och hur de bor. I studiens analyser framträder en bild av två grupper med vitt skilda utbildningsstrategier vilket är tydligt kopplat till deras kapitalvolym. Strategierna hos flickorna med stora samlade tillgångar i form av höga betyg, föräldrar med längre högskoleutbildning och höga yrkespositioner sökte sig till det naturvetenskapliga programmet på Uppsalas mest högrekryterande gymnasieskola. Vilket kan ses som ett utryck för deras familjs utbildningsstrategier att stärka sin sociala position i samhället i stort. Det indikerar även på att flickorna siktar på att förvärva ett eget utbildningskapital som i framtiden kan resultera i ett eget betydande ekonomiskt och kulturellt kapital. Denna grupp framhåller att varken vårdnadshavares eller kamraters uppfattningar om utbildning påverkar dem direkt i valet samtidigt som deras utbildningsstrategier går i linje med vårdnadshavarens utbildningsbakgrund. Dessa flickor framhåller att gymnasievalet och deras prestation har stor betydelse i förhållande till deras framtidsutsikter och ser det som en grogrund för kommande universitetsutbildning. De andra flickor, som karaktäriseras av att besitta små samlade tillgångar, uppvisar intresse av att förvärva eget kapital som är högre än aktuell vårdnadshavare, något som ses som en självklarhet såväl för dem själva som för deras vårdnadshavare. Däremot väljer dessa elever gymnasieutbildning som inte ger dem samma förutsättningar som de andra flickorna. Dessa flickor väljer utbildningarna utefter skola och har alla gjort gymnasieval på mindre högrekryterande, fristående skolor. Inom denna grupp finns en större variation kring valda utbildningar, där såväl samhälls- som naturvetenskapliga utbildningar gör sig gällande tillsammans med estetisk utbildning. Dessa elever framhåller att det främst är studiemeriterna under gymnasietiden som spelar in för framtida studier och att studiemeriterna under grundskolan endast gör dem behöriga till aktuell gymnasieutbildning. Inom denna grupp är det främst kraven från vårdnadshavare som spelar in i att de vill prestera, även om valet främst sker i samråd med äldre kamrater.

<p>Syftet med studien är att undersöka hur elever i årskurs nio upplever gymnasievalet och hur dessa upplevelser kan påverka deras valprocess. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex elever i årskurs nio. Resultatet visar att gymnasievalet är en komplex process som väcker många starka känslor. Dessa känslor handlar om det egna ansvaret att göra rätt val inför framtiden, svårigheter att hantera informationsutbudet och känslor kring att uppnå de betyg som krävs för en viss utbildning. Funderingar över vad det innebär att börja i en ny skola väcker också känslor. Eleverna har olika sätt att försöka hantera situationen. Det gemensamma hos dem är att de försöker göra valprocessen så begriplig som möjligt, bland annat genom att besöka gymnasieskolor. Samtliga elever beskriver stöd från människor i deras närhet som värdefullt. Studien visar att känslor påverkar elevernas valprocess och att de kan ha en avgörande betydelse för elevernas beslut om utbildningsväg.</p>

<p>Undersökningen bygger på en enkät och två gruppintervjuer som genomförts bland elever på estet-/naturestet- samt teknikprogrammet på en fristående och en kommunal gymnasieskola. </p><p>De båda undersökningarnas resultat gällande den information eleverna hade inför gymnasievalet visar att informationstillgången är skev tillfördel för den kommunala skolan och att detta kan ha flera möjliga förklaringar. Vidare visar resultatet att eleverna överlag är nöjda med informationen. Dock är antalet missnöjda så pass stort att båda skolorna bör låta den genomgå en del förbättringar. Främst gäller det att informationen stämmer överrens med den verklighet eleverna möter när de börjar som elever på skolan.</p><p> Enkätundersökningen visar att det är fler som besöker den kommunala skolan än den fristående, och att den fristående skolans elever besöker båda skolformerna i högre utsträckning än vad den kommunala skolans elever gör. Detta bekräftas av intervjuundersökningen där ingen av den kommunala skolans intervjupersoner hade besökt den fristående skolan. </p><p>I enkätundersökningen framkommer det att kompisar, den kommunala skolformen och den större storleken är avgörande för flest av den kommunala skolans elever. Samtidigt visar rangordningen av svarsalternativen att ”positiva upplevelser vid besöket” är en mycket viktig faktor för dem som angett den. Intervjuundersökningen visar dock att upplevelsen av besök på den kommunala skolan inte är odelat positivt och att två av de tre som upplevde någon del av besöken som negativt ändå sökte till den kommunala skolan. Här framträder istället andra faktorer som mer avgörande, exempelvis utbildning och geografisk placering. I intervjuundersökningen framkommer även ett annat svar, och det är att utbildningen inte fanns någon annan stans. För de flesta av den fristående skolans elever gäller att utbildningen verkade roligare, att skolan är mindre och att utbildningen verkade bättre som mest avgörande alternativ. Gällande rangordningen återkommer samma svarsalternativ, men med lite annorlunda ordning där skolans mindre storlek kommer först, följt av att utbildningen verkade bättre och slutligen att utbildningen verkade roligare. I intervjuundersökningen framkommer andra svar. Där angavs skolans storlek och att utbildningen verkade roligare som avgörande faktorer, men även att lokalerna var trevligare och att kontakten lärarkåren var bättre än på den kommunala skolan.</p><p>Den faktor som spelat minst roll i elevernas val av skolform till gymnasiet är målsmans påverkan. För den fristående skolans elever förekommer detta alternativ inte alls bland svaren medan det bland den kommunala skolans elever fick en låg svarsprocent. Då det tidigare framkommit att målsmän i vissa fall förser eleverna med information inför valet går det inte att helt utesluta deras betydelse, men det är ett ytterst få fall där de figurerar som avgörande faktorer i själva valsituationen.</p>