Vårt examensarbete bygger på en gruppvägledningsomgång som vi genomförde hösten 2005 med en grupp av sex elever som då gick i nionde klass och var på väg att välja till gymnasiet. Syftet med examensarbetet var att undersöka om gruppvägledningen hjälpte eleverna inför gymnasievalet. Med detta avsåg vi att titta på om deras kunskap om sig själva och säkerheten inför deras val till gymnasiet hade ökat med hjälp av gruppvägledningen. Vi intervjuade även en grupp elever, som inte hade fått gruppvägledning (referensgruppen), för att kunna jämföra resultaten. Vi valde att slumpmässigt fråga ut klasskamrater till vår grupp som vi visste inte hade fått någon gruppvägledning i nian.I vår undersökning har vi använt oss av kvalitativ metod baserat på personliga intervjuer, där vi har intervjuat de sex elever som vi hade i vår gruppvägledning och sex andra elever som inte har fått någon gruppvägledning (referensgrupp). Vi ställde några separata frågor till gruppvägledningseleverna för att vi bl a skulle få veta om de upplevde att gruppvägledningen underlättade deras val och om deras kunskaper om yrken och utbildning hade ökat. Därefter hade vi mer allmänt riktade frågor som alla elever fick svara på. I resultatet framkommer det att flertalet av eleverna upplevde att gruppvägledningen hade något positivt inslag som de kunde ta med sig för att underlätta gymnasievalet.Denna undersökning har för oss varit ett mycket bra sätt att följa upp och utröna att gruppvägledning hjälper som metod.Det som även visade sig i resultatet med gruppvägledningseleverna var att de blev medvetna om att det var dags att välja till gymnasiet och att de var tvungna att ta tag i alla funderingar som de hade. Det har även visat sig eleverna påverkas av flera olika faktorer när de väljer gymnasieprogram, den största påverkansfaktorn i vår undersökning var öppet husIngen större märkbar skillnad, framkommer i resultatet, mellan de olika grupperna när det gäller deras nöjdhet med sina gymnasieval. Alla elever upplever att de har hamnat på rätt gymnasieprogram och att de även trivs med den skolan som de nu går på. De flesta eleverna anser även att de har fått tillräcklig information om gymnasievalet men att de saknar kopplingen till yrken och arbetslivet, vilket de anser har varit bristfälligt i skolan.

Syftet med föreliggande examensarbete har varit att undersöka vilka orsakerna är till attelever på ett gymnasium i Halmstads kommun väljer att göra ett program omval tillFordonsprogrammet. Uppsatsen bygger på åtta kvalitativa intervjuer med elever samt enintervju med en studie- och yrkesvägledare.Ett antal orsaker till omval har framkommit i undersökningens resultat. Elevernasaknade intresse för det program de kom in på eller var osäkra. Även skoltrötthet ochbristfällig information angavs som skäl.Tydligen är det också så att eleverna har en för vag bild utav hur gymnasieskolan äruppbyggd. Flera av eleverna uttrycker att det är först när man börjat på gymnasieskolansom man förstår innebörden av hur mycket teori som finns och hur de praktiska ämnenaär upplagda. Även om dessa elever hade varit mer mottagliga för information och givitsmer utrymme att diskutera sitt val kanske andra möjligheter hade uppenbarat sig.

Syftet med examensarbetet är att titta på de insatser som elever genomgår under sin gymnasievalsprocess. Vi vill utreda vilka tre av insatserna som hade störst betydelse när eleven gjorde sitt gymnasieval. Det är också intressant för oss att undersöka närmare varför just de insatserna som eleverna valtar de viktigaste, samt vilka förklaringar som kan finnas till elevernas uppfattning av vad som är de viktigaste insatserna respektive deras argument för detta. Vi har använt oss av kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. Enkätundersökningen genomförs i Karlskrona kommun där 10 % av gymnasieskolans förstaårselever tillfrågas. Undersökningen visar att Gymnasiemässan, öppet hus och av eleven förbokat samtal med grundskolans studie- och yrkesvägledare var de tre viktigaste insatserna. Undersökningen visar vidare att eleverna tycker att insatserna är viktiga för deras gymnasieval. Olika anledningar ges till varför insatserna var viktiga, exempel på det är att det var viktigt att få information, bra att få se verksamheten på gymnasieprogram och att de tycker det är bra att prata med elever som redan går på gymnasiet.

Dagens unga studerar generellt sett längre än tidigare generationen. En av orsakerna är den samhällsförändring som skedde efter 1990-talets kris då stora delar av svensk basindustri lades ned. Förändringen av svensk arbetsmarknad har fått till följd att kraven på ungdomars utbildningsnivå har höjts. Under min utbildningstid har jag genom mina studier fått veta hur komplicerad ungdomars valprocess av utbildning och yrke kan vara och är. Många olika faktorer påverkar elevernas val av utbildning och yrke. Mitt arbete syftar till att få kunskaper om vad eleverna själva anser sig veta om program, påverkan och arbetsmarknad. För att få fram underlag till min studie har jag använt mig av enkäter som besvarats av elever i fyra årskurs 9 klasser. Jag jämför också med andra undersökningar och tidigare forskning i liknande frågor.Min undersökning har visat på ett resultat där elevernas kunskaper om sitt gymnasieval varierar i stor grad. Eleverna anser själva att de i största utsträckning väljer efter intresse och därefter styr betygen. Tidigare forskning och teoretiska perspektiv visar inte alls att valet till gymnasiet skulle var fritt. Trots att vi kanske lever i det mest jämställda av länder så är den största påverkansfaktorn och begränsningen vårt kön vid val av utbildning och yrke. Min bild av elevernas förstahandsval bekräftar att vi har en könssegregerad gymnasieskola.Resultaten av min undersökning visar att de allra flesta eleverna känner sig nöjda med sitt val av gymnasieprogram. I tidigare forskning framkommer tydligt att utbildning är inträdesbiljetten till arbetsmarknaden men de största påverkansfaktorerna är kön, betyg och socioekonomisk bakgrund för möjligheterna till gymnasieutbildning och yrke.

This paper is about pupils choice of school. / Arbetet handlar om vilka faktorer som styr elevers val av gymnasieskola.

Bakgrund: Gymnasieskolan är en stor del av de flesta ungdomars liv. Forskning visar att elevers beslut påverkas av föräldrars sociala bakgrund och de rådande normer och värderingarna som verkar i samhället men också att det finns differenser i hur elever vid olika programinriktningar planerar sin framtid. Det är viktigt för individen att göra rätt val för att få en bra start på sin utbildningsresa, detta ökar behovet av information inför gymnasievalet. Informationskällor som underlättar elevens beslut är av stor vikt för att eleven skall göra ett bra gymnasieval.Syfte: Syftet är att undersöka om det finns skillnader i hur elever vid teoretiska och praktiska program planerar sin framtid gällande studier och arbete. Vi är även intresserade av att undersöka hur föräldrars utbildningsnivå påverkar elevens val av gymnasium och syn på vidare studier och arbete. Slutligen vill vi undersöka hur gymnasieelever får tillgång till information om gymnasievalet samt om de upplever denna information tillräcklig.Metod: Undersökningen utgår från en kvantitativ ansats där vi använt oss av en elektronisk enkät för att komma i kontakt med våra respondenter.Resultat: De resultat vi kommit fram till tyder på att det finns skillnader i hur elever vid olikagymnasieinriktningar motiverar sina val, ser på sin utbildning och hur de planerar sinframtid vad gäller skola och arbete. Ytterligare faktorer som spelar in är föräldrars utbildningsbakgrund vilket kan relateras till den sociala bakgrundens påverkan av elevens utbildningsval. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

BakgrundI denna intervjustudie har två olika elevgrupper intervjuats, en vid det estetiska programmet och en vid det samhällsvetenskapliga programmet. Samhällsvetenskapliga programmet är till största delen teoretiskt och tänkt att förbereda eleven för högre studier. Medan det estetiska programmet utöver teori även innehåller en praktisk fördjupning i teater, musik, dans eller bild. Valet till det estetiska programmet baserar sig på intresse. Eleverna som väljer det samhällsvetenskapliga programmet är inställda på att studera vidare vid högskola/universitet. SyfteSyftet med studien är att förstå hur två olika elevgrupper på gymnasiet ser på sina gymnasieval. Upplever eleverna sig anställningsbara utifrån de gymnasieprogram de går samt vilka möjligheter de anser sig ha till akademiska studier och arbete utifrån de gymnasieprogram de läser. Jag har valt att fokusera på elever vid de estetiska programmen samt vid det samhällsvetenskapliga programmet i denna studie.MetodI denna studie har semi-strukturerade intervjuer använts för att samla in empirin. Vidare bokades intervjuer in, tio intervjuer genomfördes. Sex elever som läste på de estetiska programmen samt fyra elever vid ett samhällsvetenskapligt program intervjuades. Parallellt med intervjuerna letade och läste jag befintlig forskning på området. Kontinuerligt transkriberades empirin tills jag upplevde att frågeställningarna var besvarade och syftet med studien uppnått. ResultatNär eleverna sökte sig till gymnasiet, ville samhällseleverna kvalificera sig till akademiska studier medan esteteleverna var skoltrötta och ville ha roligt. Flertalet av samhällseleverna tänker läsa vid högskola/universitet. Ingen av esteteleverna såg akademiska studier som nödvändigt för att lyckas. Resultatet visar på skillnader mellan de två elevgrupperna gällande studiemotivation och synen på gymnasiestudiernas relevans. Eleverna vid de estetiska programmen uttrycker besvikelse över att undervisningen varit bristfällig samt att klasskamraters bristande engagemang påverkar nivån på undervisningen. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

The purpose of this thesis is to examine young people’s information needs whenthey are deciding on what upper secondary education to choose, why they usedInternet to find the information, and how they experienced their informationseeking. A qualitative study was made using interviews. The study’s respondentsconsisted of young people who are soon to be leaving elementary school, andyoung people who have just started their upper secondary education. Thetheoretical framework that was used to analyse the results of the study consisted oftheories and models regarding information needs and information seeking. Theresults of the study shows that, initially, the Internet does not seem to have asignificant role in the search for information. Rather, it was used at the end of thesearch, when they had decided which course of upper secondary education theywere interested in. The study respondents used schools' websites almostexclusively to find the information needed. They were interested mainly ininformation about the upper secondary program of their choice, and photos of theschool. They were very content in using the Internet to get information beforedeciding on which school to choose. They thought that it was simple to use, andthat it was accessible. It appeared, however, that although they were satisfied withthe Internet as information source they did not always understand the informationthat they found; nor were they interested in more or new information that couldaffect their decisions. / Program: Bibliotekarie

No description available.

<p>Mitt syfte med detta examensarbete var att undersöka vilka kulturella vanor och intressen, inställning till utbildning och högre studier elever på designprogrammet har med sig från uppväxtmiljön, samt utreda huruvida ett eventuellt samband mellan dessa faktorer föreligger. Mina frågeställningar var:</p><p>- Hur har uppväxtmiljöns kulturella vanor och intressen sett ut och hur har de påverkat elevernas val av gymnasieutbildning?</p><p>- Hur har uppväxtmiljöns inställning till utbildning och högre studier sett ut och hur har den påverkat deras syn på utbildning?</p><p>- Finns det samband mellan uppväxtmiljöns syn på utbildning, kulturella vanor/intressen samt elevernas studieambitioner och framhävande av kulturellt betonade aktiviteter?</p><p>Med utgångspunkt i bl.a. den franska sociologen Pierre Bourdieus teorier om kulturell kapital har jag utformat undersökningen som bestod av enkät och intervju med tio elever på designprogrammet. Mitt resultat visar dock att ungdomarnas kulturella vanor/intressen och inställning till utbildning inte är lika starkt sammankopplade som Bourdieu hävdar. För ungdomarna i undersökningen tycks det omgivande samhället, kompisar och media vara faktorer om inspirerar dem i deras val av utbildning och yrke, snarare än föräldrarna allena.</p>