Enligt PISA-undersökningen och PIRLS-undersökningen, läser svenska elever allt sämre, trots att läsning har en stor plats i kursplanen i svenska. Hur ska vi då få elever att vilja läsa mer? Att motivera eleverna är en nyckel till lärande. Det är därför viktigt att veta vad det är som påverkar elevers motivation och intresse och hur lärare kan arbeta i skolan för att stärka dessa. Syftet med litteraturstudien var att kartlägga vad som framkommer i forskning om grundskoleelevers läsning i skolan och på fritiden samt grundskolelärares undervisning i läsning, med olika texter. I denna litteraturstudie framkommer det att eleven själv, föräldrarna och läraren kan påverka elevers intresse och motivation för läsning. Resultatet visar även exempel på intresseväckande och motiverande metoder. Slutsatsen är att läraren behöver vara insatt i barn- och ungdomslitteratur, att läsning av barn- och ungdomslitteraturen bör ha en stor plats i undervisningen och den bör bearbetas och diskuteras tillsammans i klassen. Detta för att kunna väcka intresse och motivation för läsning. Vidare forskning om hur föräldrars läsvanor påverkar elevers läsning efterfrågas för att lärare ska kunna arbeta kompensatoriskt.

No description available.

Studiens syfte var att kartlägga och belysa de tankar och preferenser som finns kringbiologiundervisning i allmänhet och i synnerhet på den undersökta skolan. Frågeställningenvar: Hur ser eleverna på undervisningen i biologi, biologins olika ämnesområden samtbiologiämnets livsanknytning på denna skola? Elevernas tankar och preferenser inhämtadesgenom en enkät som till stor del inspirerats av ROSE projektet. Data sammanställdes ochanalyserades utifrån frågeställningen. Eleverna anser att betygen är viktigare än ämnet i sigoch att de delar av ämnet som har anknytning till dem själva är intressantare än allmännabiologikunskaper. De anser också att lärarens förmåga är avgörande för intressenivån pålektionerna. Ett tråkigt ämne kan bli intressant med en bra lärare. Elevernas svar indikerarockså att en så varierad undervisning som möjligt ger flest elever bäst chans att lära sig.

Mathematics is a central topic in today’s society. There are many different approaches each teacher has their own way. In this essay, I compare four teachers’ mathematics teaching in two different countries with regard to ways of learning, particularly in the four operations. My purpose of this study was to examine the four teachers’ mathematics teaching, that is, which method they use. Two teachers was from Poland and two from Sweden, the teachers and schools are randomly selected. Two relevant questions were chosen to illustrate and compare the teacher’s approach. The first question is about which strategy the teacher uses and why. The second question is about how these approaches differ. My work is based on qualitative methodology, involving interviews and observations for me to gather the materials I need. I did two interviews and one observation in the Polish school and the same in Swedish school. The work is based on literature and theories that has been the most rewarding of my essay, theories about working and learning. My theory was based on Vygotsky and Piaget's ideas and theories. The theories used to support the analysis are the socio-cultural perspective and the constructivist perspective. The students in these schools have good math skills, even if it is in Swedish newspapers that Swedish students have less knowledge in comparison with other students around Europe. All teachers have their own way to learn. There is no approach that is the best, it all depends on the students. I can now say that it is a little difference.

Syftet med studien var att genom intervjuer av elever och lärare undersöka hur matematikintresset såg ut hos eleverna i år 4,5 och 6. Eleverna hade ett svalt intresse för matematik, de upplevde intresse som att vara duktig,räkna mycket i matteboken och att tycka matematik är roligt. Matematik upplevdes som något man gör i skolan vilket upplevdes som tråkigt och något man måste göra. Problemlösning upplevdes som roligt men var enligt eleverna egentligen inte matematik. Lärarna upplevde eleverna som intresserade och duktiga och till skillnad från eleverna ansåg de att intresse är en drivkraft, entusiasm, en vilja att ta sig framåt samt glädje. Föräldrarnas påverkan var både positiv och negativ för eleverna men mest negativ för lärarna. Slutsatsen blir att eleverna har ett svagt intresse för matematik. I de fall där ett intresse fanns var det föräldrar, äldre syskon och lärare som påverkat eleverna till detta intresse.

No description available.

Laborationer utgör ett centralt innehåll inom den svenska biologiundervisningen. Elever måste lära sig arbeta laborativt för att uppnå kunskapsmålen. Att arbeta praktiskt medför flera fördelar för eleverna men det kan vara svårt att som lärare förmedla dessa på ett meningsfullt sätt. Syftet med denna undersökning är att undersöka hur biologilärare tänker och resonerar kring skolans laborativa arbete. Det är ett brett arbetsområde och målen i styrdokumenten kan uppfyllas med stor variation. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer av fem biologilärare, yrkesaktiva på högstadie- och gymnasieskolor. De gav en nyanserad bild av hur laborationer kan tillämpas i undervisningen samt vilka hinder och möjligheter detta arbetssätt genererar. Laborationer anses som något positivt som ökar elevernas möjlighet till en djupare förståelse för ämnet. De bedöms även vara av stort värde för att väcka intresse hos eleverna. Arbetet med den naturvetenskapliga metoden löper som en röd tråd genom nästan allt laborativt arbete som utförs. De hinder som främst ses i samband med laborationer är av praktisk karaktär, såsom brist på material och tid. Dock bedöms det mesta vara anpassningsbart efter de förutsättningar skolan erbjuder. Genom att ha helheten i fokus vid det laborativa arbetet tros det ge ett betydelsefullt lärande.

Syftet med studien är att undersöka kommunikationsmönster hos fem biologilärare på gymnasiet och deras elevgrupper med fokus på frågor. Frågeställningarna avser att undersöka i vilken omfattning lärare och elever ställer frågor och vilka typer av frågor som ställs. Studien analyserar vilka ramfaktorer lärare och elever anser påverkar kommunikationsmönster i form av frågor. Kvantitativ och kvalitativ data har samlats in genom observationer i klassrum, intervjuer med lärare och enkätundersökning med eleverna. Kvantitativ data har analyserats med hjälp av en statistisk programvara, SIMCA-P+. Resultatet visade att frågor utgör en stor del av den kommunikation som sker i ett klassrum, vid jämförelse av olika lärare och elevgrupper är det stor skillnad i hur många och vilka typer av frågor som ställs. Kommunikationsmönstret styrs främst av vilken lärare eller elevgrupp som observerats, därefter kommer undervisningens utformning. Elevenkäterna visade att i vilken grad eleverna förstår, undervisningens utformning och klassrumsklimatet är viktiga ramfaktorer för kommunikation i form av frågor.

Syftet med min undersökning har varit att undersöka om det finns en konflikt mellan lärarens val av kursinnehåll och elevernas intressen i årkurs 9. För att göra detta har jag intervjuat två religionslärare om deras didaktiska urvalsprocess med speciell tyngd på elevinflytande. Eleverna har svarat på enkäter om deras intressen för ämnen och områden inom religionskunskap. Sammanlagt deltog två lärare och 51 elever i undersökningen. Som bakgrund finns kursplan för religionskunskap och styrdokument rörande elevinflytande, samt didaktisk teori. Undersökningens resultat visar att kursplanen har den centrala rollen i lärarnas didaktiska innehållsval. Eleverna har nästintill inget inflytande över kursinnehållet, men ändå är intresserade utav flera ämnen deras lärare valt att behandla.

Det stora temat för den här undersökningen är att förstå hur elever i grundskolans senare del uppfattar fysikundervisningen med avseende på svårighetsgrad. I tillägg till detta undersöks elevernas intresse för fysikämnet samt ytterligare några faktorer vilka kan förklara uppfattningen om detta ämne.   Undersökningen består av en enkätundersökning där elever fått ange till vilken grad de håller med om olika påståenden. Slutsatsen av svaren är att det är stor spridning i åsikt om hur svårt fysikämnet är. Detsamma gäller för frågan om hur intresserade eleverna är för ämnet. Slutsatsen är att det inte enkelt går att säga om fysikämnet upplevs svårt eller inte, då spridningen är för stor. Däremot visar undersökningen och analysen att en väsentlig del av eleverna inte tycker att fysik är svårt och att likaså en väsentlig del tycker att det är svårt. Därtill finns det många elever som till viss del håller med om att just fysik är svårt. Däri ligger också en av de stora utmaningarna som lärare. Hur samtidigt tillfredställa dem som tycker att det inte är svårt samtidigt som de som tycker det är svårt också ska bli tillfredsställda?   I tillägg till detta har en regressionsanalys gjorts utifrån svaren i enkätundersökningen. Den kopplar ihop förklaringar till vad som påverkar att elever tycker ämnet är svårt eller intressant. En stark koppling återfinns just mellan intresse och uppfattning om svårighetsgrad. Ju större intresse för ämnet, desto mindre svårt uppfattas det.