Syftet med studien är att undersöka kommunikationsmönster hos fem biologilärare på gymnasiet och deras elevgrupper med fokus på frågor. Frågeställningarna avser att undersöka i vilken omfattning lärare och elever ställer frågor och vilka typer av frågor som ställs. Studien analyserar vilka ramfaktorer lärare och elever anser påverkar kommunikationsmönster i form av frågor. Kvantitativ och kvalitativ data har samlats in genom observationer i klassrum, intervjuer med lärare och enkätundersökning med eleverna. Kvantitativ data har analyserats med hjälp av en statistisk programvara, SIMCA-P+. Resultatet visade att frågor utgör en stor del av den kommunikation som sker i ett klassrum, vid jämförelse av olika lärare och elevgrupper är det stor skillnad i hur många och vilka typer av frågor som ställs. Kommunikationsmönstret styrs främst av vilken lärare eller elevgrupp som observerats, därefter kommer undervisningens utformning. Elevenkäterna visade att i vilken grad eleverna förstår, undervisningens utformning och klassrumsklimatet är viktiga ramfaktorer för kommunikation i form av frågor.

<p>Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka former av kränkande handlingar som finns bland eleverna i årskurs åtta på en friskola i Örebro. Metoden har varit observationsstudier på skolan samt intervjuer med elever och skolpersonal. I studien ingick omkring 80 elever där könsfördelningen varit 70 % flickor och 30 % pojkar. De kränkningar som observerats har varit av fysisk, verbal, emotionell och sexuell form. Särskilt de verbala kränkningarna har varit framträdande. Det har även påträffats könsskillnader i fråga om vilken typ av kränkningsform som har använts. Flickorna var mer framträdande i de sammanhang där negativa kommentarer och emotionella kränkningar fanns. Pojkarna var oftare inblandade i incidenter med fysiska kränkningar. En slutsats är att kränkningar förekommer på den undersökta skolan men att de flesta inte tycker att de tär något större problem. Eleverna trivs i sin skola och litar på att lärarna tar tag i situationen om mobbning skulle uppstå.</p> / <p>The purpose with this study was to investigate school bullying among students at a highschool in Örebro. The study used observational research and interviews to examine different aspects of bullying. The participants were about 80 students in the eight grade, 70 of them were girls. The result has been validated by triangulation. Of the observations offensive acts in forms of physical, verbal, emotional and sexual has been noted. Especially the verbal dimension was reported frequently. There were gender differences, with girls experiencing negative comments and some emotional bullying. The boys experienced more physical bullying. The conclusion is that bullying and offensive acts exist at the investigated school but the general student does not seem to be troubled by this. The students are happy with their situation and they trust their teachers will handle the problems with bullying.</p>

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka former av kränkande handlingar som finns bland eleverna i årskurs åtta på en friskola i Örebro. Metoden har varit observationsstudier på skolan samt intervjuer med elever och skolpersonal. I studien ingick omkring 80 elever där könsfördelningen varit 70 % flickor och 30 % pojkar. De kränkningar som observerats har varit av fysisk, verbal, emotionell och sexuell form. Särskilt de verbala kränkningarna har varit framträdande. Det har även påträffats könsskillnader i fråga om vilken typ av kränkningsform som har använts. Flickorna var mer framträdande i de sammanhang där negativa kommentarer och emotionella kränkningar fanns. Pojkarna var oftare inblandade i incidenter med fysiska kränkningar. En slutsats är att kränkningar förekommer på den undersökta skolan men att de flesta inte tycker att de tär något större problem. Eleverna trivs i sin skola och litar på att lärarna tar tag i situationen om mobbning skulle uppstå. / The purpose with this study was to investigate school bullying among students at a highschool in Örebro. The study used observational research and interviews to examine different aspects of bullying. The participants were about 80 students in the eight grade, 70 of them were girls. The result has been validated by triangulation. Of the observations offensive acts in forms of physical, verbal, emotional and sexual has been noted. Especially the verbal dimension was reported frequently. There were gender differences, with girls experiencing negative comments and some emotional bullying. The boys experienced more physical bullying. The conclusion is that bullying and offensive acts exist at the investigated school but the general student does not seem to be troubled by this. The students are happy with their situation and they trust their teachers will handle the problems with bullying.

I studien har vi undersökt flickor och pojkars val av lekar och val av material samt olika kommunikationsmönster mellan könen. Vi har observerat barnens val av lekmaterial och lekar i förskolan. Flickornas och pojkarnas kommunikation mellan varandra observerades i tre utvalda miljöer. Dessa tre miljöer innefattade ett typiskt flickrum (dockvrå), ett typiskt pojkrum (byggrum) och ett neutralt rum. Utifrån egna erfarenheter väljer flickor ofta att leka i dockvrån medan pojkar ofta väljer att leka i byggrummet. Genom att observera i olika miljöer kunde vi undersöka miljöns betydelse för flickor och pojkars kommunikation mellan varandra. Studien utgår från den sociala inlärningsteorin som menar att barn gör som vi gör. Det vill säga att barn har förebilder och genom dem lär dem sig snabbt innebörden av vad som anses vara flicka eller pojke. I resultatet visar det sig att det förkommer olika könskoder i barnens val av lekar och material samt i kommunikationen. I observationerna visade det sig att flickorna och pojkarna ofta valde att leka samma sorts lekar samt leka med samma material. Pojkarna lekte dock mer våldsamt och lekte mycket tävlings och krigslekar. Flickorna lekte mer försiktigt och stillsamt samt lekte mycket omvårdnad och skönhetslekar. Trots att de båda könen använde sig av samma material kunde man se tydliga könsmönster i deras beteenden. Ett exempel på detta kan vara att flickorna ofta formade leran som bakverk och mat medan pojkarna ofta formade denna som bollar och gubbar. Flickorna använde även mycket rosa, gula, vita och lila färger i sitt skapande medan pojkarnas val av färger dominerades av blåa, gröna, bruna och röda färger. Vi kunde även se tydliga kommunikationsmönster mellan flickor och pojkar. Detta då barnen vid några tillfällen diskuterade manliga och kvinnliga egenskaper och beteenden med varandra. Vi har diskuterat miljöns betydelse i barns skapande av genus i förskolan. Barn samtalar om det som finns omkring dem vilket betyder att det är viktigt att pedagoger skapar en miljö där barnen kan få en bredare syn på manligt och kvinnligt. / In this study we investigated girls and boys choices of games and choice of materials as well as different patterns of communication between the sexes. We have observed the children’s choice of play materials and games in preschool. Girls ' and boys' communication between each other were observed in three environments. These three environments comprised a typical girl playroom which included kitchen supplies, dolls and dress up clothes, a typical boy playroom which included building supplies, cars, and toy tools and a neutral room. Based on personal experience, girls often play in the girls’ playroom while boys often choose to play in the construction area. By observing in different environments, we could examine the importance of the environment for girls and boys of communication between each other. The study is based on the social learning theory which argues that children do as we do. That is children have role models and through them learn quickly the meaning of what is considered to be a girl or boy. This result shows that the pre various gender codes of the children's choice of games and materials, and in communication. I could see that the girls and boys often chose to play the same kind of games and play with the same material at the preschool. The boys were playing, however, more violent and played many racing and war games. The girls played more gently and quietly and played more care and beauty games. Despite the fact that both sexes used the same materials you could see clear gender patterns in their behavior. An example of this would be that the girls often shaped clay as pastries and food while the boys often shaped this as balls and old men. The girls also used the very pink, yellow, white and purple colors in their creations while the boys' choice of colors dominated by blue, green, brown and red. One could also see clear patterns of communication between girlsand boys. This is when the children on some occasions discussed the male and female characteristics and behaviors with each other. We have discussed the importance of the environment in children's creation of gender in preschool. Children talk about what's around them and it is important to create an environment where children can get a broader view of masculinity and femininity.

Kommunikation mellan barn och pedagoger kan ses som en bas för allt som sker i förskolans verksamhet, såväl omsorg som undervisning och lärande. Hur undervisning utformas efter Läroplanen för förskolans (Lpfö18, 2018) riktlinjer är tolkningsbart och pedagogers ansvar. Syftet med studien är att få en ökad kunskap om pedagogers resonemang kring kommunikationsmönster och om hur de resonerar kring samtal och scaffolding med barnen i förskolan, utifrån sin yrkesroll, i relation till undervisning och lärande. Studien fokuserar på att undersöka verbal kommunikation ur ett lärande och undervisningsperspektiv; lärande samtal mellan pedagoger och barn. Extra fokus läggs på scaffolding, som är den sortens stöttande samtal som kan anses vara mest kognitivt utvecklande. Kvalitativ metod tillämpas i studien och datainsamling gjordes via semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med sex stycken yrkesverksamma pedagoger. För att tolka studiens empiri används det sociokulturella perspektivet som teoretisk ram. Resultatet av respondentkommentarer visar på såväl liknande resonemang som varierande och sammantaget framstår ämnet som komplext där många faktorer spelar in. Övergripande områden som förskolans organisation och verksamhetens struktur anses bidra till olikheter i kommunikationsmönster såväl gällande den enskilde pedagogens förhållningssätt som tolkning av yrkesrollen. Av resultatet framkommer en ovana i att reflektera kring egna kommunikationsmönster och att det var lättare att beskriva andras. Resultatet visar också på olika resonemang bland respondenterna när det gäller vikten av att bygga relationer i yrkesrollen och vad det innebär. Bland respondenternas kommentarer framkommer vissa gemensamma didaktiska samtalsstrategier som används i undervisningen såväl som grundläggande olikheter. Resonemangen visar att det saknas förförståelse avseende begreppet scaffolding, men respondenterna i förekommande studie beskriver stöttande samtal i undervisningen, delvis liknande scaffolding. Resultatet visar på ett gemensamt resonemang bland respondenterna om att kommunikation är grundläggande för att man som pedagog skall kunna utföra sitt arbete i förskolan och det framkommer en önskan om att nå alla barn. Samtidigt säger sig respondenterna vara medvetna om att alla barn inte alltid inkluderas i undervisningen och att dessa barn blir hänvisade till annan slags kommunikation. Dessa samtal benämner respondenterna som småprat, vars syfte är att bekräfta barn ur ett omsorgsperspektiv.

Vi har under det här arbetet utgått från syftet som är att undersökakommunikationsmönster i klassrummet, i svenska skolans lägre åldrar utifrån ettgenusperspektiv. De frågeställningar som ställdes utifrån syftet är Hur kankommunikationsmönster, i form av talutrymme, turtagning, verbal stöttning ochintonation, se ut i den svenska skolans lägre åldrar? samt Hur ser erfarenheten ut blandlärare när det kommer till de ovannämnda delarna av kommunikationsmönstret isvenska skolans lägre åldrar?I uppsatsens litteraturgenomgång kan vi se att klassrummet verbalt domineras avpojkarna. De får mer positiv feedback för originella idéer och blir inte tillsagda vidavbrott i samma utsträckning som flickorna blir. Lärarna har dessutom olika intonationmot de olika könen: hårt till pojkar och mjukt till flickor.De metoder som användes för att få fram materialet var observationer i två klassrumoch intervju med respektive klasslärare.Resultatet vi kom fram till var att lärarna har ett individperspektiv och inte ettkönsperspektiv på sina elever och behandlar sina elever utifrån det. I motsats till vadlitteraturen visade framkom det att det främst var flickor som tog för sig i bådaklassrummen.De slutsatser vi dragit är: Även om lärarna utgår från ett individperspektiv när debemöter sina elever har kommunikationsmönster i klassrum genom åren gått från attvara pojkdominerat till flickdominerat. Då det inte finns några tydliga ramar för hurinteraktionen ska se ut, är det läraren som påverkar samspelet med sin elevsyn, sin synpå undervisningen, hur den förhåller sig till talutrymme, hur den fördelar ord och hurden verbalt stöttar sina elever. Det gör att vi kan se olika kommunikationsmönster iolika klassrum.

AbstractSyftet med föreliggande arbete är att undersöka hur olika kommunikationsmönster i matematikundervisningen gestaltar sig, med särskilt fokus på lärarens kommunikation. Kommunikationen under matematiklektioner har undersökts genom att fem klassrumsobservationer i skolåren 1 till 5 genomförts. Klassrums¬observationerna utfördes vid olika lektionstillfällen där grupperna varierade i storlek, tiden för lektionen var olika liksom arbetssätt och arbetsform. Analysen gjordes enligt ett observationsschema där kommunikationen delades in i tre kategorier: Undervisningskommunikation, organisationskommunikation och socialkommunikation. Lärarens kommunikation med elevgruppen och enskilda elever har analyserats utifrån begreppsbildning, formalisering och funktionalisering. Undersökningens resultat visar att läraren kommunicerar under åtminstone hälften av lektionstiden och att resten av tiden fördelas på eleverna som grupp. Nyckelord: begreppsbildning, formalisering, funktionalisering, klassrums¬kommunikation, kommunikation, kommunikationsmönster, lärarroll, matematik¬undervisningEmma LansheimAnnika ModighLL021197@stud.mah.seLL021070@stud.mah.se

Forskning visar på en koppling mellan språk och matematik. Syftet med detta arbete ärdärför att undersöka vilka möjligheter lärare skapar för elevers begreppsutveckling genomkommunikation i matematikklassrummet i årskurserna F-3. Analysen är gjord utifrånhermeneutiken med en sociokulturell utgångspunkt. Undersökningen för denna studiegenomfördes med hjälp av kvalitativa öppna observationer i fyra olika klassrum. Dettaarbete är huvudsakligen en kvalitativ studie, men med inslag av kvantitativa metoder för attkunna analysera, jämföra samt tolka vårt datamaterial som ligger till grund för resultatet.Vårt resultat visade på att kommunikationsmönstret i de olika klassrummen varierade menatt de observerade lärarna mestadels använde sig av stängda frågor. Talutrymmet under deobserverade lektionerna dominerades av läraren i antal meningar med nästan dubbelt såmånga som eleverna. Utifrån vårt resultat kunde vi även se att antalet matematiskt språk someleverna använde påverkades av både elevernas ålder samt antalet matematiskt språk somläraren använde. Slutsatsens som vi kan dra utifrån arbetets resultat visar på att: - Lärarnas talutrymme var det som dominerade i klassrummet - Den dominerande kommunikationen skedde mellan lärare och elev - Lärarna använde mestadels stängda frågor i sin undervisning - Desto mer matematiskt språk som lärarna använde, desto mer använde eleverna detockså, vilket gällde både antalsmässigt och procentuellt - Det som lärarna bidrog med var att utmana elevernas tänkande, resonemang ochdelaktighet i undervisningen

The purpose of the present study was to explore teachers’ orchestration of the class communication during teaching and to show whether the communication can be explained by frame factors. This study is a multiple case study of two physics teachers – one public and one private school teacher - using observational and interview data to illustrate and analyze their communication/talk process in the classroom. Implications are drawn for the way that they develop dialogue, which is further explored in regards to identified frame factors. Data collection was complemented with field notes and audio-recordings. The observations served for identifying the communication process. Interviews were used to develop the understanding of the teacher’s background and their beliefs on teaching for further strengthening the evidence for the findings. Transcripts were developed for detailed qualitative analysis of selected episodes of their communicative approaches.Concepts and theories on the importance of the communication process for reflective thinking and a learner-centered classroom along with the frame factors theory aid the construction of the research and are linked to the findings.The study provides insight on the frequency of elicitation of dialogic communication encouraging of reflective thought occurring at recurrent rate by the private school teacher during lecturing. The findings showed that frame factors steering the two teacher’s elicitation of communication were the curriculum, the teachers’ educational opportunities, external support and their ideologies. Findings suggest that reverting the teachers discourse fully towards an environment of dialogic communication encouraging of reflective thought - an aim of the Kosovo Curriculums - require additional sustenance and a profounder inquiry of the influence of teachers ideologies and how it can be diminished. Furthermore, an assessment of the curriculums implementation in classrooms and its limiting aspect of providing dialogically organized instruction is necessary along with assessment of the trainings offered to teachers.

The complexity in the world is continuously increasing. Teams are faced with imperfect information in uncertain, dynamic, and time critical environments as they strive to make the right decisions, not just as individuals, but as a team. In this joint activity the members choreograph their actions and synchronize their behavior through the use of communication. Communication is the predominant form of interaction within teams – it is not only a window into team cognition – it is an externalized cognitive process at a team level (Letsky, Warner, Fiore &amp; Smith, 2008). In an earlier study, non-professional participants were trained in teams of three to become high-performing within the C3Fire microworld (Baroutsi, Berggren, Nählinder and Johansson, 2013). In this microworld the team members are faced with the dynamic decision problem of fighting a forest fire. They have interdependent roles, requiring them to coordinate and strategize on a team level, making C3Fire a suitable platform for investigating dynamic decision making in teams. These six trained teams were compared to six untrained teams in a final experiment through a variety of measures, showing that the trained teams differed significantly in terms of both performance and in other important team aspects (Baroutsi, Berggren, Johansson, Nählinder, Granlund, Turcotte, &amp; Tremblay, 2014; Berggren, Baroutsi, Johansson, Turcotte, &amp; Tremblay, 2014; Berggren, Johansson, Baroutsi, &amp; Dahlbäck, 2014; Berggren, Johansson, Svensson, Baroutsi, &amp; Dahlbäck, 2014; Baroutsi, Berggren, Johansson, manuscript). These differences were thought to have an impact on the communication shared among the team members. Hence, the purpose of the present report was to investigate how the communication pattern was affected by these differences. The communication was analyzed using a coding scheme that categorized the content of the teams’ utterances. No difference was found in terms of communication frequency between the two types of teams. However, the trained and untrained teams did differ in communication content. The trained teams communicated more frequently about the context and the situation, while the untrained teams communicated more about the activities of the team. This can be interpreted as a deficiency in common ground, directability, and interpredictability (Klein, Feltovich &amp; Bradshaw, 2005) among the untrained teams. Also, the communication content explained 88.3 % of the variance in performance. / I en värld av ständigt ökande komplexitet, som karaktäriseras av ofullständig information och dynamiska, tidskritiska miljöer, strävar människor efter att fatta rätt beslut – inte som individer – utan även som ett team. I denna gemensamma aktivitet behöver medlemmarna synkronisera sina handlingar, vilket utförs med hjälp av kommunikation. Kommunikationen är den dominerande formen av interaktion inom ett team, och är även en externalisering av teamets kognitiva processer (Letsky, Warner, Fiore &amp; Smith, 2008). I en tidigare studie har oerfarna deltagare tränats i team om tre, för att bli högpresterande inom mikrovärlden C3Fire (Baroutsi, Berggren, Nählinder och Johansson, 2013). I denna mikrovärld står teammedlemmarna inför ett dynamiskt beslutsproblem - att bekämpa en skogsbrand. Rollerna i teamet är ömsesidigt beroende av varandra, vilket kräver att de samordnar och lägger upp strategier på en teamnivå för att på ett framgångsrikt sätt kunna lösa uppgiften. Dessa sex tränade team jämfördes sedan med sex otränade team i ett experiment. Flera mått användes för att bedöma teamen (CARS, DATMA, Shared Priorities, m.fl.), vilket visade att de tränade teamen skilde sig både avseende prestation, men även inom andra viktiga teamaspekter (Baroutsi, Berggren, Johansson, Nählinder, Granlund, Turcotte, &amp; Tremblay, 2014; Berggren, Baroutsi, Johansson, Turcotte, &amp; Tremblay, 2014; Berggren, Johansson, Baroutsi, &amp; Dahlbäck, 2014; Berggren, Johansson, Svensson, Baroutsi, &amp; Dahlbäck, 2014; Baroutsi, Berggren, Johansson, manuskript). Syftet med denna rapport är att undersöka hur kommunikationsmönstret påverkas av dessa skillnader. Kommunikationen analyserades med hjälp av ett kodningsschema där innehållet i teamens uttalanden kategoriseras. De två olika typerna av team uppvisade ingen skillnad i antalet uttalanden, men skillnader fanns för olika kommunikationskategorier. De tränade teamen kommunicerade oftare angående sammanhanget och situationen, medan de otränade teamen oftare kommunicerade om de aktiviteter som pågick. Detta kan tolkas som en brist i den gemensamma förståelsen, styrbarheten och förutsägbarheten mellan teamets medlemmar (Klein, Feltovich &amp; Bradshaw, 2005) hos de otränade teamen. Kommunikationsinnehållet förklarade 88,3 % av variationen i prestationen. / The Swedish Armed Forces research and development (R&D) project AVALO