<p>Uppsatsens huvudsakliga mål är att undersöka fyra rektorers inställning och attityd gentemot ett införande av ett omdöme i ordning och uppförande i skolan. Vidare är syftet med studien att undersöka hur dessa rektorer reflekterar kring de eventuella konsekvenser som ett införande av ovanstående omdöme kan ge på enskilda elever, undervisningen samt på klassrumsmiljön. Föreliggande uppsats omfattar fyra stycken kvalitativa semistrukturerade intervjuer med rektorer verksamma på grundskolor placerade i södra Halland. Intervjuerna har analyserats och tolkats utifrån hermeneutisk metod då syftet varit att genomföra djupgående analyser av dessa. Resultatet av undersökningen visar att samtliga utvalda rektorer är emot ett införande av ett omdöme i ordning och uppförande i skolan. Anledningen till denna negativa inställning förklarar samtliga rektorer beror på att de anser att ett ordningsomdöme inte skulle ge några konsekvenser på vare sig enskilda elever, undervisningen eller på klassrumsmiljön.</p>

Uppsatsens huvudsakliga mål är att undersöka fyra rektorers inställning och attityd gentemot ett införande av ett omdöme i ordning och uppförande i skolan. Vidare är syftet med studien att undersöka hur dessa rektorer reflekterar kring de eventuella konsekvenser som ett införande av ovanstående omdöme kan ge på enskilda elever, undervisningen samt på klassrumsmiljön. Föreliggande uppsats omfattar fyra stycken kvalitativa semistrukturerade intervjuer med rektorer verksamma på grundskolor placerade i södra Halland. Intervjuerna har analyserats och tolkats utifrån hermeneutisk metod då syftet varit att genomföra djupgående analyser av dessa. Resultatet av undersökningen visar att samtliga utvalda rektorer är emot ett införande av ett omdöme i ordning och uppförande i skolan. Anledningen till denna negativa inställning förklarar samtliga rektorer beror på att de anser att ett ordningsomdöme inte skulle ge några konsekvenser på vare sig enskilda elever, undervisningen eller på klassrumsmiljön.

Syftet med studien är att undersöka kommunikationsmönster hos fem biologilärare på gymnasiet och deras elevgrupper med fokus på frågor. Frågeställningarna avser att undersöka i vilken omfattning lärare och elever ställer frågor och vilka typer av frågor som ställs. Studien analyserar vilka ramfaktorer lärare och elever anser påverkar kommunikationsmönster i form av frågor. Kvantitativ och kvalitativ data har samlats in genom observationer i klassrum, intervjuer med lärare och enkätundersökning med eleverna. Kvantitativ data har analyserats med hjälp av en statistisk programvara, SIMCA-P+. Resultatet visade att frågor utgör en stor del av den kommunikation som sker i ett klassrum, vid jämförelse av olika lärare och elevgrupper är det stor skillnad i hur många och vilka typer av frågor som ställs. Kommunikationsmönstret styrs främst av vilken lärare eller elevgrupp som observerats, därefter kommer undervisningens utformning. Elevenkäterna visade att i vilken grad eleverna förstår, undervisningens utformning och klassrumsklimatet är viktiga ramfaktorer för kommunikation i form av frågor.

Läraren har en betydande roll för undervisningen i skolan och det ställer höga krav på läraren att leda sina elever mot ett bra lärande. Således syftade studien till att undersöka hur gymnasieelever och lärare ser på en god ledare i klassrummet. Vidare har vi undersökt om det finns könskillnader i elevernas syn på en god ledare. Ytterligare undersöktes om ledarskapsstilarna skulle kunna vara en bidragande faktor till en orolig eller en fungerande arbetsmiljö. Med hjälp av den tidigare forskningen utformades våra enkäter samt att den utgjorde en grund för vårt analysarbete. Studien var kvalitativ och undersökningen genomfördes med två olika enkäter, en för gymnasieelever och en för lärare. Urvalet bestod av gymnasieelever och lärare i mellersta Sverige som gick/jobbade på kommunala skolor. Sammanlagt deltog 83 gymnasieelever och 7 lärare. I resultatet kan vi se att eleverna framhäver vissa egenskaper för en god ledare, den mest frekventa egenskapen är våga leda/ ta tag i problem. Vidare kan vi se att elever och lärare föredrar en demokratisk ledarstil främst. Resultatet tyder på att lärarens val av ledarstil kan vara en bidragande faktor för hur klimatet i klassrummet upplevs. Könsskillnader syns tydligast i elevernas val av vilka ledaregenskaper en ledare ska besitta.

Syftet med denna studie är att undersöka lärares uppfattningar om samband mellan möblernas utformning och placering och elevernas kunskapsutveckling. Intervjuerna genomförs av lärare i årskurserna 1–3 som vi sammankopplar med ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet av denna studie visade på att möbler har en stor påverkan på elevernas kunskapsinlärning samt att dess placering i klassrummet är en bidragande faktor.

<p>Detta arbete handlar om hur viktigt det är med ett positivt klimat i klassrummet, hur trygghet påverkar eleverna och får dem att prestera bättre. Det handlar även om hur viktigt det är att reda ut problem som uppstår så att oron kring dessa inte upptar barnens tankar och bidrar till en bristande koncentration till skolarbetet. Jag undersöker hur elever i årskurs tre och fyra upplever stämningen och tryggheten i klassrummet. De får frågor som handlar om hur de trivs, om det brukar uppstå konflikter och om de känner sig uppmuntrade av sin eller sina lärare. Resultatet av undersökningen visar att det är en stor del av eleverna som inte tycker stämningen är speciellt bra i klassrummet. De flesta skriver att det beror på att det är pratigt och stökigt. Samtidigt säger de flesta eleverna att de överlag trivs bra i sin klass och det är endast två av 83 som inte trivs särskilt bra. Ett tiotal elever säger att de sällar känner att de får uppmuntran och beröm och ungefär lika många oroar sig för att någon ska skratta åt dem om de skulle svara fel i klassrummet. Det jag vill synliggöra är att även om majoriteten av eleverna trivs i skolan, finns de elever som inte gör det. Det viktiga är att försöka arbeta med detta och skapa en god stämning där eleverna kan känna sig trygga och accepterade. Det finns många sätt att arbeta med samanhållningen i klassen. Något av det viktigaste tror jag är att hjälpa till att lösa konflikter som uppstår. Men självklart är det även bra att jobba samman klassen på olika sätt, exempelvis med hjälp av dramaövningar. Genom att skapa en god gemenskap och stämning i klassrummet, vinner vi mycket även när det gäller elevernas resultat. Vi hjälper även eleverna till att bli goda samhällsmedborgare genom att stärka deras självförtroende, sociala kompetens och förmågan att lösa konflikter.</p>

Rapporten bygger på en kvalitativ studie där tre lärare och fjorton elever intervjuats. Studien syftar till att visa vilka uppfattningar lärare och elever har gällande social trygghet i skolan och den tar sin utgångspunkt ur ett sociokulturellt perspektiv. Fokus har lagts på det främjande arbetet för en bra klassrumsatmosfär och utvecklingen av elevens självkänsla. Studien visar att lärare arbetar med social trygghet i skolan varje dag och det finns en övergripande mening att det är en komplicerad tillvaro som är svår att beskriva. Det främjande arbetet för elevers positiva självkänsla och ett positivt klassrumsklimat genomsyrar det dagliga arbetet för läraren och är svårt att definiera i specifika handlingar. Elever trivs i en miljö som de själva upplever som god, där det finns acceptans från lärare och kamrater och där stämningen är positiv men det finns en viss problematik i att samsas med alla i en grupp om personkemin inte stämmer.

Syftet med denna studie har varit att få fördjupad kunskap om lärares uppfattning om sitt ledarskap i klassrummet och vilken betydelse lärare anser att ledarskapet har för klassrumsklimatet/miljön och elevers studieresultat. Utifrån syftet med studien har jag tagit del av relevant litteratur och tidigare och aktuell forskning i ämnet samt fördjupat mig i generell systemteori och utvecklingsekologisk systemteori som fått utgöra grunden för uppsatsens teoretiska förankring. Studien har en kvalitativ forskningsansats, där individuella kvalitativa intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Sammantaget intervjuades sju grundskollärare med erfarenhet av undervisning i årskurserna 1-9, inom den ordinarie grundskolan. Studiens resultat utgörs endast av dessa lärares uppfattningar om sitt ledarskap i klassrummet och dess inverkan på klassrumsklimatet/miljön och elevers studieresultat. Enligt studiens resultat präglas ett bra ledarskap generellt sett av tydlighet. Utmärkande för ett bra ledarskap direkt kopplat till lärares ledarskap präglas framförallt av det som är utmärkande för ett demokratiskt ledarskap. En bra pedagogisk ledare beskrivs som lyhörd, engagerad, inkännande, förtroendeingivande, relationsskapande och som en ledare som ”bryr sig om” sina elever. Läraren och lärarens personlighet anses ha stor betydelse för att skapa ett gynnsamt klassrumsklimat som präglas av trygghet och studiero. Vidare betonas lärarens undervisande roll och betydelsen av att som lärare ha ett demokratiskt förhållningssätt. Slutligen visar studiens resultat på möjliga samband mellan lärarens ledarskap och elevers resultat. Sambandet anses framförallt bygga på hur läraren är som individ och på lärarens förhållningssätt. Dessa faktorer anses enligt studien vara grundläggande för att genom ledarskapet skapa ett gynnsamt klassrumsklimat där elever kan utvecklas och prestera.

Mitt arbete behandlar begreppet klassrumsklimat. Hur det påverkar elever och lärare, hur elever och lärare upplever klassrumsklimatet och vad de anser att ett bra klassrumsklimat bör vara. Arbetet behandlar även hur matematikundervisningen påverkas av det klassrumsklimatet och hur lärare arbetar för att få fram ett bra klimat i klassen och i klassrummet. Med ordet klassrumsklimat avser mitt arbete det sociala klimatet i klassrummet. Det fysiska klassrumsklimatet är inte en del av det här examensarbetet. Syftet med arbetet var att undersöka hur klassrumsklimatet påverkar elever och lärare, hur klassrumsklimatet påverkar det matematiska lärandet hos eleverna samt en jämförelse av elevers och lärares syn på klimatet i klassen. Resultaten av undersökningen visade att klassrumsklimatet har en stark inverkan på klassens välbefinnande och därigenom dess matematikinlärning och skolresultat. När lärare och elever tillfrågades om deras syn på ordning och reda och klassrumsklimat ansåg bägge grupper att det var viktigt och nödvändigt med ordning och reda för att få ett gott klassrumsklimat. Dock visade det sig att många av eleverna lätt glömmer sig och ägnar sig åt annat än att studera och att de då uppför sig på ett sätt som inte tillför välbefinnande i klassrummet, även om en hel del elever önskade tystnad. Lärarna fick ofta rycka ut och ägna sig åt saker som inte direkt har med undervisningen att göra utan mer med att få ett fungerande klassrum att undervisa i. Min empiriska studie består av intervjuer med lärare och enkätsvar från elever. Dessutom görs kopplingar till litteratur om ämnet med forskningsrapporter och avhandlingar inom området.

Detta arbete handlar om hur viktigt det är med ett positivt klimat i klassrummet, hur trygghet påverkar eleverna och får dem att prestera bättre. Det handlar även om hur viktigt det är att reda ut problem som uppstår så att oron kring dessa inte upptar barnens tankar och bidrar till en bristande koncentration till skolarbetet. Jag undersöker hur elever i årskurs tre och fyra upplever stämningen och tryggheten i klassrummet. De får frågor som handlar om hur de trivs, om det brukar uppstå konflikter och om de känner sig uppmuntrade av sin eller sina lärare. Resultatet av undersökningen visar att det är en stor del av eleverna som inte tycker stämningen är speciellt bra i klassrummet. De flesta skriver att det beror på att det är pratigt och stökigt. Samtidigt säger de flesta eleverna att de överlag trivs bra i sin klass och det är endast två av 83 som inte trivs särskilt bra. Ett tiotal elever säger att de sällar känner att de får uppmuntran och beröm och ungefär lika många oroar sig för att någon ska skratta åt dem om de skulle svara fel i klassrummet. Det jag vill synliggöra är att även om majoriteten av eleverna trivs i skolan, finns de elever som inte gör det. Det viktiga är att försöka arbeta med detta och skapa en god stämning där eleverna kan känna sig trygga och accepterade. Det finns många sätt att arbeta med samanhållningen i klassen. Något av det viktigaste tror jag är att hjälpa till att lösa konflikter som uppstår. Men självklart är det även bra att jobba samman klassen på olika sätt, exempelvis med hjälp av dramaövningar. Genom att skapa en god gemenskap och stämning i klassrummet, vinner vi mycket även när det gäller elevernas resultat. Vi hjälper även eleverna till att bli goda samhällsmedborgare genom att stärka deras självförtroende, sociala kompetens och förmågan att lösa konflikter.