No description available.

Mitt syfte är att visa att känslan av trygghet spelar större roll för undervisningsklimatet i klassrummet än disciplin. Vi bombarderas dagligen i media från olika tyckare som har åsikter om hur skolan skall skötas för att den ska bli bättre och hur misskött den är nu idag. Det är nästintill omöjligt att sålla i det stora informationsflödet och avgöra vad som är relevant för att ge eleverna bästa möjliga inlärningsklimat i skolan. Kan det vara så att en skola som ger eleverna en känsla av trygghet är den som ger bästa inlärningsklimatet? Genom att besöka några klassrum, studera hur lektionerna fungerade i verkligheten och sedan intervjua de berörda lärarna om deras syn på trygghet i klassrummet, fick jag bekräftelse på att så kunde vara fallet. Tyvärr är det så att disciplin är lättare att skapa än trygghet men då kan undervisningsklimatet bli lidande. Att ha en trygg miljö är ett bättre sätt att rusta eleverna för att möta den undervisning som de ska klara av under sin skoltid. Dessutom, om en elev har en egen grundtrygghet i sig själv när hon ska möta världen efter skolan så finns det en större chans att ungdomarna klarar sig bra. Utifrån resultat jag fick anser jag att en lärare som funderat på hur man skapar trygghet i klassrummet, arbetar som en demokratisk ledare och involverar eleverna i regelbyggandet och undervisningen, är den lärare som skapar ett bättre studieklimat.

Som nämns i inledningen och i bakgrunden för valet av ämne så skulle en god gruppdynamik eller ett gott klassrumsklimat kunna borga för goda studieresultat. Det skulle även kunna, för vissa elever, bidra till att de ser tillbaka på sin tidigare skolgång som någonting positivt. Detta positiva minne skulle kunna motivera dem till att fortsätta att studera på ett högre stadium, exempelvis gymnasium eller högskola/universitet. Det är utifrån denna utgångspunkt som detta examensarbete har kommit till. Syftet med denna undersökning som får betraktas som en fallstudie har varit att både för framtida läsare och undertecknad att belysa eventuella skillnader i hur god gruppdynamik skapas och bibehålls. Detta är relevant för elever och lärare när det gäller skapandet av goda förutsättningar för att uppnå bra studieresultat. Det är också av intresse enär positiva studieresultat inte alltid är anledningen till att elever fortsätter att studera i framtiden. Det var viktigt för undersökningens existens att bilda sig en uppfattning om vilka ord och begrepp som kunde tänkas finnas med i begreppet ”gruppdynamik”. Detta gjordes dels för att skapa en större kunskap om vad gruppdynamik egentligen innebär och dels för att göra begreppet mer begripligt för de personer som skulle vara med i undersökningen. En artikel i ett vetenskapligt magasin låg till grund för den enkät som utvecklades för den fallstudie som lät göras där 17 elever och två av deras lärare deltog. De deltagande personerna skulle alltså bidra till att besvara problemformulering i detta examensarbete som lyder: Hur märks skillnader i synsätt mellan lärare och elever i hur man bäst får dynamiken i en grupp att fungera?

Studien behandlar musikproduktion ur ett genusperspektiv. Eftersom musikproduktionens tekniska område ofta beskrivs som maskulint kodat, berör studien könsnormer och hur olika lärare angriper problematiken i klassrummet. Data är insamlad genom kvalitativa intervjuer med sex olika lärare som undervisar musikproduktionsämnet på gymnasienivå, där hälften av deltagarna är män och hälften är kvinnor.  Även analys av data utgår från den kvalitativa metoden och bygger på olika teman. Dessa teman behandlar elevers självförtroende, förkunskaper och förebilder ur ett genusperspektiv. De behandlar även metoder för att skapa ett tryggt klassrumsklimat, musikproduktion som tekniskt och konstnärligt ämne samt likheter och skillnader mellan manliga och kvinnliga elever. Eftersom deltagarna i studien är lärare beskrivs ovanstående teman utifrån ett lärarperspektiv, vilket innebär att resultatet utgår från lärarens upplevelser av genusproblematik i klassrummet.     Resultatet visar att elevens självförtroende och användandet av förebilder i undervisning spelar roll för att skapa ett tryggt klassrumsklimat där eleverna inkluderas. Lärarens bemötande av elever är också en viktig faktor för att skapa en inkluderande miljö. Gällande likheter och skillnader mellan könen visar resultatet att det finns kopplingar mellan elevens förkunskaper i relation till musikproduktion som tekniskt och konstnärligt ämne.    Sammanfattningsvis talar både litteratur och deltagare i studien om vikten, men också svårigheten, i att utmana rådande könsnormer. Inom musikproduktion finns olika föreställningar om kunnande utifrån kön, vilket riskerar att påverka elevernas inställning och prestation. Studien fördjupar sig i dessa föreställningar och hur olika lärare arbetar för att utmana dessa i klassrummet.

Talängslan handlar om att en person är rädd för att tala inför publik vilket enligt tidigare forskning kan leda till diagnosen social fobi. Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om vilka arbetssätt som lärare använder när de arbetar med talängsliga elever samt att belysa hur elever upplever olika talsituationer där de får tala högt inför klasskamraterna. Syftet besvaras med hjälp av följande frågeställningar: Hur arbetar lärare med elever vid muntliga redovisningar? Vilka situationer får eleverna tala högt i klassrummet? Hur upplevs klassrumsklimatet av lärare och elever? och Vilka känslor väcks hos eleverna vid olika talsituationer? Skolan har som uppdrag att bidra till att eleverna utvecklar sitt språk där talförmågan ingår eftersom eleverna ska förberedas för ett aktivt deltagande i det demokratiska samhället. Talängslan är en rädsla för att tala inför publik vilket kan påverka elevernas betyg, eftersom muntliga framställningar och redogörelser finns med som kunskapskrav som eleverna behöver uppnå. I Läroplanen för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet står det att eleverna ska kunna genomföra muntliga framställningar samt muntliga redogörelser (Skolverket, 2019, ss. 37, 264).  Tidigare forskning visar att en orsak till talängslan är rädslan för att göra fel eller bli utskrattad. Forskningen visar även att personer som lider av talängslan kan behöva exponeras för talsituationer som upplevs som obehagliga, eftersom det är ett sätt att övervinna rädslan (Frumark et al. 2011). Drama är ett arbetssätt som enligt forskning visar sig ha en positiv effekt på talförmågan hos talängsliga elever. Forskningen tyder även på att drama kan hjälpa dessa elever att uttrycka sig muntligt i olika ämnen (McLauchlan och Winters, 2014). Det teoretiska ramverket som ligger till grund för studien är den utvidgade didaktiska triangeln som Lindström och Pennlert (2019, s. 10) beskriver och som innehåller fyra komponenter där sju olika relationer berörs. Insamlingsmetoden bestod av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med sju lärare och sex elever. Analysen gjordes genom en tematisk analys med den utvidgade didaktiska triangeln som ett teoretiskt ramverk.  Resultatet visar att eleverna och lärarna föredrar att arbeta i mindre grupper eftersom det upplevs som en tryggare miljö och därför vågar eleverna tala högt. Lärarna poängterade även att man inte ska tvinga eleverna till något eftersom det kan ha en negativ effekt på talförmågan hos eleverna. Slutsatsen är att trygghet är det som är centralt i lärarnas arbete med talängsliga elever där lärarna menar att klassrumsklimatet måste vara tillåtande och att det ska finnas stöttande och goda relationer.

No description available.

Syftet med studien är att redovisa hur elever och lärare förhåller sig till det stöd en ADHD diagnostiserad elev får i skolan. Av intresse var också att redogöra för hur klassrumsklimatet påverkas av detta stöd.

Mindset har en stor inverkan på elevens tilltro till sin förmåga och är avgörande för dennes inställning till ämnet matematik. Läraren har i uppdrag att planera sin undervisning så att samtliga elever får en möjlighet att utveckla ett dynamiskt mindset för att på så vis finna glädjen och bli framgångsrika inom ämnet. Studien syftade till att öka kunskapen om hur lärare arbetar med helklassundervisningen i matematik på mellanstadiet för att främja ett dynamiskt mindset. Utifrån intervjuer beskrev sex verksamma matematiklärare på mellanstadiet hur de arbetar med klassrumsklimat, aktiviteter och feedback för att främja ett dynamiskt mindset hos eleverna. Studien resulterade i att klassrumsklimatet bör bidra till att eleverna känner sig trygga för att på så vis våga ta plats i klassrummet och bli bekväma med att misslyckas och se detta som en naturlig del av lärandet. Resultatet visade även att praktiska övningar är framgångsrikt i arbetet för ett dynamiskt mindset, samt att läraren bör ge feedback som är konkret, positiv och framåtsyftande.

Formativ bedömning har visats ge stora positiva effekter på lärande och rekommenderas användas i grundskolornas undervisning. Dock har det inte varit helt enkelt att implementera metoden i skolan. Metoden förutsätter ett tryggt klassrumsklimat och trygga elever, omständigheter som inte alltid råder. Något som kan försvåra ytterligare är om elever har dåligt självförtroende i ämnet, något som forskning visat att många elever har i de naturvetenskapliga ämnena. Ämnet naturkunskap innehåller en stor mängd kunskapsstoff, termer och begrepp. Ett självrättande internetbaserat test skulle kunna vara ett användbart redskap för inlärning i detta ämne. Några studier har indikerat att kamratbedömning, en av nyckelstrategierna i formativ bedömning, kan ge ökad oro och otrygghet hos elever och andra att bedömning som görs anonymt kan öka deras trygghetskänsla. Syftet med denna undersökning var därför att undersöka hur anonyma internetbaserade test upplevs av gymnasieelever och om de är användbara redskap för självbedömning i naturkunskap. Undersökningen gjordes med en enkät. Resultaten visade att en stor andel elever var positiva till att göra test anonymt och att de upplevde att testen ökade deras insikter om vad de kunde och inte, alltså indikerar denna studie att anonyma internetbaserade test kan vara positiva för elevers trygghet och för självreglerat lärande.

I denna studie behandlas lärares arbete för ett gott klassrumsklimat i lågstadiet. Detta genom att undersöka vilka strukturer lärare i lågstadiet implementerar vid mottagandet av en ny klass för att skapa ett gott klassrumsklimat. I synnerhet, avser studien bringa kunskap i hur lärare arbetar med regler och rutiner för att uppnå det avsedda klassrumsklimatet. Studiens teoretiska utgångspunkter är dels teorin om den närmaste utvecklingszonen men även trygghetsbehovet och tre olika ledarskapsstilar. Dessa teoretiska utgångspunkter ligger till grund för denna studie och relaterar till varandra genom att de fokuserar på lärande genom social interaktion, ledarskap och trygghet. Forskningsfrågorna som studien avser besvara är följande: ”Hur ser relationen mellan lärares syn på ett gott klassrumsklimat och klimatet i det egna klassrummet ut?”, ”Vilka regler och dagliga rutiner anser lärare vara mest betydande för klassrumsklimatet?”, ”Hur arbetar lärare med implementering av nya regler?” och ”Hur ser relationen mellan lärares ledarskap och val vid implementering av regler och rutiner i klassrummet ut?” För att besvara dessa forskningsfrågor samt uppfylla syftet genomfördes en enkätstudie i vilken lågstadielärare, spridda över Sverige, utgjorde urvalet. Enkätfrågorna utformades utifrån tidigare forskning samt populärvetenskapliga artiklar inom ämnet. Statistiska metoder användes för att analysera data, i synnerhet univariat analys med ett undantag då en bivariat analys genomfördes. Utifrån resultatet kan vi konstatera att strukturer som implementeras vid mottagande av en ny klass till stor del handlar om ett relationsskapande med fokus på förtroende och trygghet. Resultaten visar även att det generellt är många som implementerar regler så som handuppräckning, tecken för tystnad samt tydlig lektionsstruktur i arbetet för ett gott klassrumsklimat.