Bakgrund: Vi har undersökt två pedagogers arbete med ”trafikljuset” som en del av klassrumsmanagement. ”Trafikljuset” används bl.a. för att förbättra klassrumssituationen och träna barnen i ”fördröjd uppmärksamhet”, d.v.s. lära barnen vänta på sin tur. Vi vill se vilka tankar pedagogerna har om ”trafikljuset” och hur eleverna ser på de nya arbetsformerna och klassrumsmiljön. Vi vill även se hur pedagogerna strukturerat om sin klassrumsmiljö.Syfte:Vårt syfte med vår fallstudie är att bidra till användningen av klassrumsmanagement för att befrämja lärandet. Syftet med klassrumsmanagement är att få ett lugnare klassrumsklimat.Vårt syfte är att beskriva hur pedagoger kan använda klassrumsmanagement som en del av undervisningen. Med utgångspunkt från vårt syfte ställde vi oss följande frågor: •Hur kan klassrumsmanagement användas i undervisningen?•Vilka tankar har pedagogerna och eleverna om ”trafikljuset” och klassrumsmiljön?•Hur har pedagogerna strukturerat om klassrumsmiljön? Metod:För att uppnå vårt syfte har vi intervjuat och observerat pedagogerna och även gjort några barnintervjuer. Resultat: Resultatet av våra studier visar att genom att använda ”trafikljuset” som en del av klassrumsmanagement skapar man ett bättre klassrumsklimat. Pedagogerna använder bl.a. ”trafikljuset” för att träna barnen i ”fördröjd uppmärksamhet”.

Syftet med vårt arbete är att undersöka om man med hjälp av metoderna ”Det är ditt val” och ”Livsviktigt” kan skapa ett klassrumsklimat där alla elever kan trivas och utvecklas. Vi vill ta reda på varför man valt att arbeta med dessa metoder på våra partnerskolor och hur elever och lärare upplever detta arbete. Med hjälp av kvalitativa intervjuer och det material som finns att tillgå, har vi undersökt hur de arbetar med ”Det är ditt val” respektive ”Livsviktigt”. Det vi fann presenteras under sex olika rubriker där vi bl.a. ger svar på informanternas syn på arbetsro, belöning och straff och hur de upplevt arbetet. Vi har kommit fram till att elever och lärare är övervägande positiva, både till arbetet med metoderna och till den förändring de har bidragit till i och utanför klassrummet. Vi anser att båda metoderna fungerar att använda i det förebyggande värdegrundsarbete som landets grundskolor, enligt Lpo 94, ska ägna sig åt.

Syftet med uppsatsen var att se hur elever med svenska som andraspråk ser på sin läromiljö och hur den påverkas om man arbetar med pedagogiskt drama i undervisningen. Frågeställningarna är: •Hur påverkas läromiljön av undervisningen med pedagogiskt drama? •Hur skapar läraren tydliga ramar i klassrummet? Som metod för att besvara dessa frågor har vi intervjuat sju elever i en gymnasieklass med svenska som andraspråk efter att ha observerat dem under fyra dramapass, samt använt oss av enkäter till lärare i svenska som andraspråk. Resultatet visar att lärarnas goda intentioner i klassrummet inte alltid uppnås och att eleverna är väldigt positiva till pedagogiskt drama. Det visar också att kunskapen är mycket liten om pedagogiskt drama bland dessa lärare och att det kan vara ett sätt att skapa en tryggare läromiljö.

Syftet med den här studien är att ta reda på vilka faktorer pedagogerna anser är möjliga och viktiga att arbeta med för att skapa ett fungerande klassrumsklimat. Studien undersöker även varför och för vem klassrumsklimatet skall fungera enligt pedagogerna. Undersökningen har genomförts på grund av våra skilda upplevelser av klassrumsklimat under vår verksamhetsförlagda tid. Varför är det oroligt i ett klassrum medan det inte är det i ett annat klassrum? Varför fungerar samarbetet och klassrumsklimatet i vissa klassrum medan det inte gör det i andra klassrum? Detta har vi diskuterat och funderat över vad det kan bero på. Detta undersöktes genom studier av tidigare forskning i detta ämne. Tidigare studier inom ämnet nämner att faktorer som goda relationer elever emellan, trygghet samt tydliga regler är en förutsättning för ett fungerande klassrumsklimat. Vår undersökning är genomförd på två olika skolor med fem intervjuade pedagoger där vi använde oss av en kvalitativ/intervjumetod.I vår empiriska del presenteras vad som, enligt intervjupersonerna och tidigare forskning, kännetecknar ett fungerande klassrumsklimat. Vår studie påvisar att trygghet, ledarskap och tydliga regler och normer är viktigt för ett fungerande klassrumsklimat. Studien visar även att pedagogerna anser att relationer är viktiga så som att visa varandra respekt, ärlighet och konsten att kunna lyssna på varandra. Resultatet visar i stora drag på att tidigare forskning och de intervjuade pedagogerna är överens om vad som kännetecknar ett fungerande klassrumsklimat.Nyckelord: grupptillhörighet, klassrumsklimat, ledarstil, samspel och trygghet. / The purpose of this study is to find out what factors teachers believe is possible and important to work with to create a functioning classroom. The study also examines why and for whom classroom climate shall operate as educators .The survey was conducted because of our differing perceptions of classroom climate during our clinical time . Why is it anxiously in a classroom while it is not in another classroom ? Why does the cooperation and classroom environment in some classrooms , while it does not in other classrooms ? This we have discussed and thought about what it might depend on . This was investigated through the study of past research on this topic . Earlier studies in the subject mentions that factors that good relationships between students , security and clear rules is a precondition for a functioning classroom. Our investigation is carried out at two different schools with five teachers interviewed where we used a qualitative / interview method.In our empirical section presents what is , according to the interviewees and previous research , characterizes a functioning classroom. Our study demonstrates that security , leadership and clear rules and standards is essential for a functioning classroom. The study also shows that the teachers believe that relationships are important so as to show each other respect, honesty and the art of listening to each other. The result shows an outline of the previous research and the interviewed teachers agree on what constitutes a functioning classroom.Keywords: group affiliation , classroom climate , management style, interaction and security.

Jag har erfarat att bildundervisningen många gånger blir ineffektiv när det kommer till den delen av ämnet som innebär instruktioner och genomgång av planerad elevuppgift. Jag vill därför introducera en ny undervisningsmetod, nämligen Flipped classroom, där instruktioner och genomgång av planerad uppgift genomförs utanför skoltid i form av en instruktionsfilm. Jag har planerat en lektionssvit i bild, som i två klasser genomförs med metoden Flipped classroom. Syftet är att undersöka hur berörd bildlärare och dennes elever ställer sig till bildundervisning med metoden Flipped classroom. Vidare vill jag ta del av hur eleverna mottar min instruktionsfilm i syfte om att få en uppfattning om hur instruktionsfilmer i bildämnet kan utformas på bästa sätt. Undersökningen genomförs i form av djupintervju med läraren, enkätintervjuer med eleverna och observationer av elevernas arbete under lektionstid. Resultatet av min undersökning visar att metoden Flipped classroom är en undersökningsmetod som passar mycket bra för bildundervisning. Läraren i min undersökning upplever att den nya metoden lett till ett bättre och lugnare klassrumsklimat. Eleverna i min undersökning anser att bildundervisning är bättre med metoden Flipped classroom än den tidigare, mer klassiska undervisningsmetoden, eftersom att det nu är lättare att utföra arbetsmomenten då de har bättre koll på vad som skall göras och kan arbeta i sitt eget tempo. Mina observationer visar att metoden leder till att eleverna, med hjälp av instruktionsfilmens stöd i bildarbetet, arbetar mycket fokuserat och effektivt förutsatt att tekniken fungerar som den skall. Min slutsats är att metoden Flipped classroom passar mycket väl för bildundervisning, och att den i det stora hela en en metod med fler fördelar än en mer klassisk undervisningsmetod i bild.

Klassrumsdiskussioner i samhällskunskapsämnet på gymnasiet kan vara både ett givande och problematiskt inslag i undervisningen, särskilt om eleverna har åsikter som strider mot skolans värdegrund. I den här uppsatsen intervjuas sex samhällskunskapslärare om hur de resonerar kring förutsättningar för, användande och hantering av klassrumsdiskussioner i ämnet. Analysen av intervjuerna har formats efter teorin om deliberativa samtal och visar att den är det ideal lärarna har för diskussionerna. Samtidigt uttrycker lärarna att det finns många problem med att nå dit, särskilt på yrkesförberedande program där eleverna ofta uttrycker åsikter som strider mot värdegrunden och att de inte accepterar de grundläggande reglerna för ett deliberativt samtal. Ett annat problem som lärarna upplever är att eleverna har en mängd åsikter som de inte har argument eller fakta som talar för. En bristande källkritisk kunskap hos eleverna kan vara en bidragande orsak till detta.

Humor är en högt uppskattad form av kommunikation mellan människor, oavsett kön, kultur eller ålder. Det är en mänsklig egenskap som kännetecknas av personens förmåga att skratta åt egen räkning, förmåga att förstå och berätta skämt, vitsar och roliga historier. Det är en persons förmåga till distansering inför livets ofullkomligheter, att med glädje och nöje möta vardagen. Om humor används positivt kan den vara en stor tillgång för pedagogiskt arbete. Trots mycket diskussion om vikten av humor i pedagogisk arbete, råder stor brist på litteratur med en tydlig anknytning mellan pedagogik och humor. Med undantag för en fåtal nordiska forskningsskrifter om barn och humor, ligger vikten mest på den internationella litteraturen och källor som behandlar fenomenet utifrån psykologisk, sociologiskt och pedagogisk infallsvinkel. Denna uppsats är ett försök att utifrån psykologiska och pedagogiska insikter samt forskningsresultat beträffande humor och barn undersöka humorns effekter och dess användning i undervisningssyfte bland eleverna i grundskolans tidigare år. Undersökningen strävar efter att få svar om och hur man använder humor i undervisningen; vilken inverkan den har på undervisningen (klassrumsklimat och elevernas koncentration på undervisnings- innehåll), hur relationerna påverkas lärare elev emellan samt vilka former av humor som är olämpliga för undervisningen.För att besvara studiens syfte används strukturerade kvalitativa intervjuer i en undersökning bland fem lärare i grundskolans tidigare år. Intervjufrågorna baserades på studiens frågeställning; Har humor, enligt lärare, en positiv påverkan på undervisningen i grundskolan? Svaret på frågeställningen har sökts dels utifrån litteraturen och dels utifrån intervjuer som genomförts med lärarna. Sammanfattningsvis visar resultatet att humorns roll i undervisningen generellt är positiv, med förutsättningen att den används på ett adekvat sätt. Relevant humor som är en integrerad del av undervisningsinnehållet, bidrar enligt lärarnas synpunkter, till att höja undervisningskvalitet. Detta främst genom dess positiva inverkan på relation mellan lärare och elever, på klassrumsatmosfär och därigenom även på elevernas koncentration och motivation för skolarbetet i sin helhet.

Syftet med detta examensarbete är att närmare granska lärares uppfattning om begreppet god lärandemiljö samt hur de i sin yrkesroll kan bidra och gå tillväga för att skapa en sådan miljö i sitt klassrum. Detta examensarbete utgår ifrån tre frågeställningar:1)Vad definierar en god lärandemiljö?2)Hur kan lärare bidra till en god lärandemiljö?3)Vilka likheter och skillnader finns i lärarnas tillvägagångssätt för att bidra till en god lärandemiljö?Detta examensarbete har ett fenomenografiskt perspektiv. Studien bygger på sex kvalitativa intervjuer med klasslärare i årskurs ett till fem som alla arbetar på samma skola. De intervjuade lärarna valdes ut genom strategiskt urval, där de styrande variablerna var årskurs, erfarenhet samt klasstorlek.De intervjuade lärarnas svar avslöjar en mycket bred definition av en god lärandemiljö i jämförelse med studiens hypotes och relevant litteratur. Intervjusvaren har ett mer holistiskt synsätt som inbegriper givna förutsättningar (till exempel klasstorlek) på skolan och att lärarna ser sin egen roll som inkluderad i lärandemiljön. Lärarnas svar om hur de kan bidra till en god lärandemiljö sammanfattas i studien genom kategorin Skapandet av gemensam värdegrund med tillhörande underkategorierna Respekt, Regler, Ledarskap samt Undervisning. I kort sammanfattning kan lärarna bidra till en god lärandemiljö genom att behandla eleverna med respekt samt att lära eleverna att respektera. Det är viktigt med tydliga regler och tydligt ledarskap i skolan samt att undervisningen är individbaserad, intressant och varierande.I de intervjuade lärarnas tillvägagångssätt för att bidra till en god lärandemiljö finns skillnader och likheter. Skillnaderna och likheterna är tydligast i hur lärarnas svar fördelats i underkategorierna Respekt, Regler, Ledarskap samt Undervisning. Tre av lärarna hade svar i alla underkategorierna, två av lärarna hade svar i två underkategorier var, nämligen Regler och Undervisning samt Ledarskap och Undervisning. En av lärarna hade svarat i en underkategori, Respekt.

SammanfattningInom läraryrket ställs det väldigt höga krav på pedagogerna, både socialt och yrkesmässigt. Uppgifterna och kraven som ställs på pedagogerna är både fler och annorlunda idag mot vad de var tidigare. Pedagogernas roll idag är mer mångfacetterad. Pedagogerna ska inte bara ge eleverna fakta kunskaper utan även vara förebilder i det sociala samspelet med andra. Pedagogerna behöver således ha en förståelse för de olika ledarstilarna. Detta för att kunna anpassa sin ledarstil efter olika situationer och elevers behov. Med hjälp av detta examensarbete vill vi visa hur viktig pedagogens ledarstil är för klassrumsklimatet. En pedagog kan, med hjälp av sin ledarstil, förändra klassrumsklimatet i såväl positiv som i negativ riktning. Våra frågeställningar är följande: 1.Vilka ledarstilar möter en klass under en vecka? 2.Förändrar pedagoger sin ledarstil allt eftersom gruppen förändras? För att få svar på dessa två frågeställningar använde vi oss av en observationsmetod. Vi observerade en klass under en vecka och därefter analyserade vi varje genomförd observation. Våra analyser bygger på forskning kring ämnesområdet ”pedagogers ledarstil”. De ledarstilar som alla pedagoger har någon eller några influenser från är från de mest omskrivna ledarstilarna nämligen; den auktoritära, den demokratiska, den assisterande eller den överlåtande ledarstilen. Våra observationer samt analyser visade att den observerade klassen mötte alla de ovan nämnda ledarstilarna under en vecka samt att pedagoger kan förändra sin ledarstil om gruppen förändras. Våra observationer visade också att pedagogens ledarstil är av yttersta vikt för att få ett bra klassrumsklimat då en pedagog kan, med hjälp av situationsanpassad ledarstil, få ett bra klassrumsklimat. Samma pedagog kan också få ett sämre klassrumsklimat genom att inte reflektera över sin ledarstil. Det är med andra ord av yttersta vikt att pedagoger blir mer medvetna om sin ledarstil och vilken betydelse den har för klassrumsklimatet. Nyckelord: Förhållningssätt, klassrumsklimat, ledarskap, ledarstil samt observationer.

Till följd av den allt mer förekommande användningen av digitala verktyg i samhället, har skolan anpassat sig därefter. År 2017 fattades ett regeringsbeslut (U2017/04119/S, s.3) om att den svenska skolan ska värna om att utveckla en högt belägen digital färdighet för alla som är verksamma i skolans dagliga praktik. Tidigare forskning visar att det finns potential för bättre förståelse och ökad motivation i matematik, men det råder en brist på forskning som styrker att resultaten förstärks genom digitala verktyg. Med hänsyn till regeringsbeslutet samt tidigare forskning, är syftet med den här litteraturstudien således att undersöka vad senare forskning säger om de effekter digitala verktyg har på matematikundervisningen med hänsyn till klassrumsklimat, inställning och lärande. Frågeställningen och utgångspunkten för den här litteraturstudien är således: Vilka effekter har matematikundervisning med digitala verktyg på klassrumsklimatet, lärare och elevers inställning och elevers lärande i matematik? Med utgångspunkt i frågeställningen har tio artiklar inkluderats och analyserats genom en tematisk analys. Utifrån den tematiska analysen identifierades tre huvudteman, vilka ligger till grund för litteraturstudiens resultat. Resultatet indikerar att digitala verktyg har en inverkan på elever och lärares inställning, likväl potential till att öka elevers förståelse och bidra till ett positivt klassrumsklimat. Dock förmår inte resultaten i denna litteraturstudie, likt tidigare forskning, att finna bevis på att implementering av digitala verktyg förstärker elevers studieresultat.