Bakgrund: Hur man skapar den bästa arbetsron i klassrummet verkar ständigt vara ett återkommande problem ute på skolorna. Vissa lektioner är bättre än andra och detta kanske inte alltid går att styra över. När anser lärare och elever att arbetsron är som bäst? Arbetsro är ett svårdefinierat begrepp och kan innebära olika saker i olika sammanhang, men kanske går det att förbättra förutsättningarna om vi vet hur vi ska försöka lägga våra scheman och anpassa lektionerna. Syfte: Att belysa och undersöka några olika faktorer som kan påverka den av elever respektive lärare upplevde arbetsron i ett klassrum, oavsett klassammansättningen. Faktorerna som har valts är av sådan karaktär att de är svåra att styra över: lektionens tid på dagen, veckodag, hur lektionen ligger i förhållande till andra aktiviteter samt hur klassrummet ser ut. Vad för faktorer lyfter elever och lärare fram när de tänker på arbetsro? Metod: Ur ett fenomenologiskt perspektiv görs undersökningen genom triangulering. De metoder som används är observationer, intervjuer och fokusgrupper, för att få tre olika perspektiv på arbetsro (observatör, lärare och elev). Undersökningen är en fallstudie, case study, vilket Stukát (2005) beskriver som att man ingående studerar ett fenomen där det är svårt att särskilja det man studerar och de faktorer man som forskare vill ta hänsyn till från den omgivande situationen. Både intervjuerna och fokusgrupperna utgår från observationerna som har gjorts ute på en grundskola i årskurs sju, åtta och nio. Resultat: Efter att ha sammanställt och jämfört resultaten från samtliga metoder visar det sig att merparten av lärare och elever anser att onsdag eller fredag förmiddag är den tid som har bäst arbetsro. De föredrar den andra lektionen på dagen då eleverna piggnat till mer efter att ha startat upp dagen med (helst) något praktiskt ämne alternativt ett lugnt moment som läsning. Salen som lektionen ska hållas i ska vara ganska stor och rymligt, lätt att möblera om och med bra luft och temperatur.

Syftet med denna studie är att undersöka fyra gymnasielärare syn på ledarskap i klassrummet och vilken betydelse dessa lärare anser att ledarskapet har för arbetsron i klassrummet. Detta undersöktes genom en kvalitativ studie i form av intervjuer med de deltagande lärarna. I resultatet framgick att lärarna förknippade god kommunikation med ett gott ledarskap och på samma vis förknippade dålig kommunikation med ett dåligt ledarskap. Studien fann även en koppling mellan lärares kommunikation och arbetsro, eftersom lärarna använde kommunikativa verktyg för att skapa arbetsro i klassrummet. Studien drar slutsatsen att det är viktigt att eftersträva ett samtalande klassrum, där det sker ett kommunikativt utbyte mellan lärare och elev. Ett gott kommunikativt samspel kunde, enligt dessa lärare, gynna arbetsron i klassrummet. Studien påvisar även att omgivningen bör sträva efter att skapa de förutsättningar som gynnar det kommunikativa samspelet mellan lärare och elever.

<p>Validerat; 20110405 (anonymous)</p>

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur yrkesverksamma lärare i år fyra och fem ser på arbetsro när de undervisar i ämnet samhällskunskap, ett ämne som förutsättermuntligt deltagande av elever. Datainsamlingen gjordes i form av kvalitativa intervjuer av fyra lärare som undervisar i samhällskunskap i år fyra och fem. Intervjuerna transkriberades och materialet har sedan analyserats i relation till min frågeställning och med ett sociokulturellt perspektiv. Resultaten visar att vissa lärare ser på arbetsro på ett sätt när de undervisar i samhällskunskap och på ett annat sätt i övriga ämnen. Det visade sig också att kopplingen mellan begreppet arbetsro och tystnadär stark även om de jag har intervjuat uppger att arbetsro inte måste innebära tystnad. Studien är baserad på fyra intervjuer och har inte för avsikt att generalisera resultatet.

Som nämns i inledningen och i bakgrunden för valet av ämne så skulle en god gruppdynamik eller ett gott klassrumsklimat kunna borga för goda studieresultat. Det skulle även kunna, för vissa elever, bidra till att de ser tillbaka på sin tidigare skolgång som någonting positivt. Detta positiva minne skulle kunna motivera dem till att fortsätta att studera på ett högre stadium, exempelvis gymnasium eller högskola/universitet. Det är utifrån denna utgångspunkt som detta examensarbete har kommit till. Syftet med denna undersökning som får betraktas som en fallstudie har varit att både för framtida läsare och undertecknad att belysa eventuella skillnader i hur god gruppdynamik skapas och bibehålls. Detta är relevant för elever och lärare när det gäller skapandet av goda förutsättningar för att uppnå bra studieresultat. Det är också av intresse enär positiva studieresultat inte alltid är anledningen till att elever fortsätter att studera i framtiden. Det var viktigt för undersökningens existens att bilda sig en uppfattning om vilka ord och begrepp som kunde tänkas finnas med i begreppet ”gruppdynamik”. Detta gjordes dels för att skapa en större kunskap om vad gruppdynamik egentligen innebär och dels för att göra begreppet mer begripligt för de personer som skulle vara med i undersökningen. En artikel i ett vetenskapligt magasin låg till grund för den enkät som utvecklades för den fallstudie som lät göras där 17 elever och två av deras lärare deltog. De deltagande personerna skulle alltså bidra till att besvara problemformulering i detta examensarbete som lyder: Hur märks skillnader i synsätt mellan lärare och elever i hur man bäst får dynamiken i en grupp att fungera?

Syftet med vårt examensarbete är att få syn på elevinflytandets eventuella betydelse för arbetsro och ordning i klassrummet utifrån tio elevers subjektiva upplevelser kring elevinflytande och ordning. Vi utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande med teorier av bland andra John Dewey, Olga Dysthe, Gunvor Selberg och Christer Stensmo. För att få en inblick i elevernas subjektiva upplevelser och erfarenheter har en kvalitativ metod använts i form av halvstrukturerade intervjuer för att samla in empiri till studien. Vi har tolkat elevernas utsagor som att det både finns ordningsproblem i deras klassrum samt brist på elevinflytande i undervisningens innehåll. Vi har också uppmärksammat och påpekat att följden av det kan vara att eleverna tar mindre ansvar, tappar tilltron på sin egen förmåga och inte blir motiverade att delta i undervisningen. Vår slutsats är att elevinflytande i undervisningen är ett viktigt verktyg för att uppnå arbetsro och ordning i klassrummet.

Syftet med undersökningen var att, ur ett elevperspektiv, öka kunskapen om vad elever i åk 2 anser om studieron under matematiklektionerna och med ett särskilt fokus på elever i SUM(särskilda undervisningsbehov i matematik). Genom en replikationsstudie genomfördes en filmbaserad enkätundersökning med 82 elever i åk 2, varav 9 elever i SUM. Resultatet visade på brister i studieron redan i åk 2. Efter analysen framkom fem faktorer som skiljer mellan de elever som svarade att de får studiero på matematiklektionerna och dem som inte får studiero. De fem faktorerna var; matematik är tråkigt, matematik är svårt, tar inte hjälp från kompisar, inte tillräckligt med utmaningar och får inte vara med och bestämma. I studien framkom också att elever i SUM påverkas i större omfattning av att inte få studiero vilket gör att dessa faktorer är något som bör beaktas redan i lågstadiet.

Syftet med undersökningen var att, ur ett lärarperspektiv, öka kunskapen om hur mellanstadielärare använder metoder för att främja arbetsro under matematiklektioner. Undersökningen genomfördes genom observationer och kvalitativa intervjuer med matematiklärare i årskurs 4-6 vid fyra olika skolor i en stad i norra Sverige. Genom observationer framgick det att lärarna främjade arbetsron genom att värna om sina elevrelationer. Utifrån intervjuer framgick det av samtliga lärare att deras definition av arbetsro var när eleverna var fokuserade på ämnet. Resultatet av intervjuerna visade att matematiklärare anser att kommunikation, tydlighet och rutiner är viktiga aspekter för att främja arbetsron.

<p>Syftet med detta arbete är att beskriva vanliga metoder ämneslärare använder sig av för att skapa och upprätthålla tystnad och ordning i klassrummen, när det enligt lärarnas uppfattning behövs. Vår empiriska del av arbetet grundar sig på en kvalitativ metod. Vi har genomfört observationer och intervjuat fem olika ämnes- och klasslärare i en F-5 skola i en förort i Stockholmsområdet. I observationerna har vi valt att följa två stycken år 2-3 klasser, under fem olika ämneslektioner. Utifrån litteratur och tidigare studier har vi belyst hur prat och ordning i skolorna har sett ut under de senaste tvåhundra åren och hur lärarens roll har förändrats i förhållande till den rådande skolkulturen. Ur de genomförda observationerna och intervjuerna har vi lokaliserat sju teman som beskriver lärarnas sätt att arbeta med ordning och pratregler i de två undersökta klasserna. I vårt resultat har vi presenterat följande huvudteman: inledning och avslutning av lektionen, klassrumsordning, regler, ordningsknep, lärarens beteende, prat i klassen, tillsägelser samt elevinflytande. Vi har sett att lärarnas sätt att förhålla sig till ordning, disciplin och prat i klassen varierar mycket och i analysen har vi relaterat vårt resultat till relevant litteratur. Till slut problematiserar och diskuterar vi en del av de tankar som vi har kommit fram till under arbetets gång. Dessutom presenterar vi några förslag för framtida forskning.</p>

<p>Under en längre tid har en debatt angående ordningen i skolan, eller bristen därav, pågått i både media och det politiska fältet. Bland annat har Utbildningsminister Jan Björklund hävdat att internationella undersökningar visar att den svenska skolan har de stökigaste klassrummen, högst andel skolk, sena ankomster, skadegörelse och grovt språk än några andra länder. Detta har mötts av motstånd från bland annat personer som granskat rapporterna och hävdar att resultaten inte alls stämmer.</p><p>Den tidigare forskningen har påvisat både skillnaderna mellan ordningen i klassrummen idag och ordningen för 100 år sedan. Den har även redovisat studier om regelarbete, tillrättavisningar och beröm, lärares bemötande mot elever samt vikten av en god föräldrakontakt. Dessutom har även förändringar som gjorts i skollagen, för att förbättra arbetsklimatet för både lärare och elever, tagits upp.</p><p>Syftet för denna studie var att undersöka och belysa fem tidigarelärares tankar och erfarenheter om att arbeta med ordning och disciplin i klassrummet. Det empiriska underlaget baserades på semistrukturerade intervjuer. Detta för att nå den djupare förståelse som krävdes för att uppnå arbetets syfte.</p><p>Av de fem informanterna var fyra yrkesverksamma och en läste sin sista termin på lärarutbildningen. En av ”lärarna” saknade utbildning men hävdade att dennes arbete inte förbättrades av en lärarexamen, utan att den personliga tillämpningen var avgörande för att nå framgångar i arbetet. Dessutom hävdade tre av de fyra utbildade lärarna att de inte fått det stöd, från respektive utbildning, som de önskat gällande att hantera och hålla ordning i en klass med ca 20 elever.</p><p>I enlighet med den tidigare forskningen visar resultatet från denna studie att ordningsarbetet anses vara en viktig del av undervisningen, även om majoriteten av informanterna associerar begreppet disciplin med något föråldrat och autoritärt. De hävdar att ordning måste finnas i klassrummen för att inlärnings- och arbetssituationen ska vara acceptabel för både elever och lärare. Detta inkluderar både förebyggande regelarbete, konkret arbete tillsammans med eleverna samt en god och nära relation till arbetskamrater och elevernas föräldrar och vårdnadshavare.</p>