Bakgrund: Hur man skapar den bästa arbetsron i klassrummet verkar ständigt vara ett återkommande problem ute på skolorna. Vissa lektioner är bättre än andra och detta kanske inte alltid går att styra över. När anser lärare och elever att arbetsron är som bäst? Arbetsro är ett svårdefinierat begrepp och kan innebära olika saker i olika sammanhang, men kanske går det att förbättra förutsättningarna om vi vet hur vi ska försöka lägga våra scheman och anpassa lektionerna. Syfte: Att belysa och undersöka några olika faktorer som kan påverka den av elever respektive lärare upplevde arbetsron i ett klassrum, oavsett klassammansättningen. Faktorerna som har valts är av sådan karaktär att de är svåra att styra över: lektionens tid på dagen, veckodag, hur lektionen ligger i förhållande till andra aktiviteter samt hur klassrummet ser ut. Vad för faktorer lyfter elever och lärare fram när de tänker på arbetsro? Metod: Ur ett fenomenologiskt perspektiv görs undersökningen genom triangulering. De metoder som används är observationer, intervjuer och fokusgrupper, för att få tre olika perspektiv på arbetsro (observatör, lärare och elev). Undersökningen är en fallstudie, case study, vilket Stukát (2005) beskriver som att man ingående studerar ett fenomen där det är svårt att särskilja det man studerar och de faktorer man som forskare vill ta hänsyn till från den omgivande situationen. Både intervjuerna och fokusgrupperna utgår från observationerna som har gjorts ute på en grundskola i årskurs sju, åtta och nio. Resultat: Efter att ha sammanställt och jämfört resultaten från samtliga metoder visar det sig att merparten av lärare och elever anser att onsdag eller fredag förmiddag är den tid som har bäst arbetsro. De föredrar den andra lektionen på dagen då eleverna piggnat till mer efter att ha startat upp dagen med (helst) något praktiskt ämne alternativt ett lugnt moment som läsning. Salen som lektionen ska hållas i ska vara ganska stor och rymligt, lätt att möblera om och med bra luft och temperatur.