Syftet med denna studie har varit att undersöka hur yrkesverksamma lärare i år fyra och fem ser på arbetsro när de undervisar i ämnet samhällskunskap, ett ämne som förutsättermuntligt deltagande av elever. Datainsamlingen gjordes i form av kvalitativa intervjuer av fyra lärare som undervisar i samhällskunskap i år fyra och fem. Intervjuerna transkriberades och materialet har sedan analyserats i relation till min frågeställning och med ett sociokulturellt perspektiv. Resultaten visar att vissa lärare ser på arbetsro på ett sätt när de undervisar i samhällskunskap och på ett annat sätt i övriga ämnen. Det visade sig också att kopplingen mellan begreppet arbetsro och tystnadär stark även om de jag har intervjuat uppger att arbetsro inte måste innebära tystnad. Studien är baserad på fyra intervjuer och har inte för avsikt att generalisera resultatet.

Studien undersöker och jämför hur fyra lärare arbetar medvetet med sin högläsning i klassrummet och ifall deras arbete förändras mellan årskurs 4 och årskurs 6. Undersökningen är disponerad som en multipel fallstudie, där varje enskilt fall först analyseras separat för att därpå korsanalyseras. För att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes en empirisk undersökning där de fyra fallen studerades genom metoderna enkät, observation, intervju och deltagarvalidering. Därefter analyserades fallen utifrån den sociokulturella teorin om lärande, skolans styrdokument och tidigare forskning inom ämnesområdet. Resultaten ger en positiv inblick i lärares arbete med högläsning i klassrummet. De didaktiska val som ligger bakom de deltagande lärarnas högläsning går att koppla till läroplanens syfte och centrala innehåll. Lärarna verkar arbeta varierat och eleverna tränas med högläsningen som utgångspunkt i läroplanens övergripande förmågor. Lärarna har alla märkt ett generellt minskat läsintresse hos barn och elever men anser sig överlag inte märka så mycket av detta i sina egna klassrum, vilket de kopplar till att de aktivt arbetar med att läsa högt för eleverna. Vidare anser de att elevernas språkutveckling och ordförståelse gynnas av högläsning då de får lyssna till det skrivna ordet. Studiens lärare är överens om att det är viktigt att avsätta tid till högläsning i undervisningen och använder sig av en dialogisk uppläsning i sina klassrum, där högläsningen blir ett pedagogiskt verktyg. Endast en av lärarna säger sig uttryckligen arbeta med specifika metoder och strategier utifrån ämnesdidaktisk forskning, men vid besöken observerades att även de övriga lärarna intuitivt arbetar implicit med lässtrategier i sin undervisning. Gemensamt för lärarna är att de ofta väljer att arbeta ämnesintegrerat och att högläsningen blir en naturlig del i ett tematiskt arbete. De menar också att behovet av deras högläsning i undervisningen snarast ökar i och med att eleverna blir äldre, då de möts av mer komplexa texter ju äldre de blir.

Syftet med denna studie är synliggöra utifrån elevernas eget perspektiv, vad som påverkar deras motivation till att läsa. Studien är begränsad till mellanåldern och fokuserar på elevernas egen bild av läsning och läsaktiviteter i skolan. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv, att lärandet uppstår i ett socialt och kulturellt sammanhang, där språket och kommunikationen är centrala. Vidare presenteras och kategoriseras det aktuella forskningsläget om motivation och läsning. Vid insamling av empiri har kvalitativa intervjuer, av semistrukturerad karaktär, genomförts i två klasser från olika skolor. Resultatet visar fem tydliga faktorer som bidrar till elevernas motivation att läsa: Tyst läsning, högläsning, föräldrastöd, bibliotek och motivation. För var och en av dessa presenteras och analyseras de intervjuade elevernas perspektiv samt kopplas till tidigare forskning. Slutsatsen är att eleverna har en positiv syn på läsning men samtidigt en instrumentell inställning till läsning där de såg läsningen som ett verktyg och nytta för framtiden. Eleverna drivs av inre och yttre motivationsfaktorer men dessa behöver inte nödvändigtvis särskiljas.

Under mina snart tjugo år som lärare, då jag främst arbetet med elever i mellanåren, har jag mött ovilliga läsare som trots allt ibland hittar böcker som de med glädje läser. Syftet med denna undersökning är att finna positiva faktorer till att dessa elever läser och att ta hjälp av dessa för att bygga upp goda läsmiljöer för alla elever. Tidigare forskning visar att litteraturläsning under mellanåren ofta är en enskild angelägenhet och att skolan inte tar till vara på den kunskap och det intresse eleverna har med sig om andra textvärldar. Jag har använt mig av en kvalitativ undersökning där elever i två klasser har svarat på enkäter kring läsning. Därefter intervjuade jag sex av eleverna, som jag betecknar som ovana eller ovilliga läsare. Resultatet av undersökningen visar att dessa bar med sig positiva läsupplevelser men att de behöver stöd i sin fortsatta läsutveckling.

I dagens skolor växer flerspråkigheten sig allt större och i samma takt blir frågan om inkluderande undervisning allt viktigare. Denna kunskapsöversikt syftar till att undersöka och sammanställa forskning för att ta reda på vad som skapar och påverkar en gynnsam flerspråkig undervisningspraktik. För att ta reda på detta har svensk forskning använts till största del och till viss del internationell. Genom att tillämpa en tematisk analys har frågeställningen besvarats utifrån samverkan, språksyn samt undervisningspraktiker.  Resultatet visar att lärarens inställning och språksyn spelar en viktig roll för tillämpningen av flerspråkig undervisning. Det framgår att det finns en påtaglig skillnad i hur lärare uppfattar vad som betraktas som inkluderande och exkluderande i undervisningen. Dessutom är det tydligt att samverkan mellan olika parter är direkt avgörande för att lyckas, däremot tidskrävande och ibland svårt att få till. Lärarutbildningens avsaknad av kulturell och språklig mångfald diskuteras. Det presenteras ett antal undervisningspraktiker som forskarna anser vara gynnsamma. En diskussion förs även om hur den enspråkiga normen fortfarande lever kvar. Slutligen ges förslag till fortsatt forskning där man skulle kunna undersöka ett antal kursplaner i syfte att få djupare förståelse för hur lärarutbildningen förbereder lärare att undervisa i flerspråkiga klassrum.

The essay concerns the role of fiction in school. The research questions is; what is “readable”, what does the authors think of teacher's task to develop students' literacy skills through fiction and how do the authors think of the teachers' task of using fiction in school. The questions give a basis that describes the role of fiction in school today based on the authors' perspective. We have chosen to use the open surveys as a method. In addition to the questionnaire, we have chosen to interview two authors when requested. The results show that from the authors perspective literature plays an important role in the school. The authors want the teachers to take a bigger responsibility for literature in the school in order to offer the students fiction that is interesting and readable. They also think that by using literature frequently, and by engaging the authors in lesson about fiction the students reading will improve.

The purpose of this study is to investigate whether there are differences between students' narrative texts written by hand or with an iPad (with keyboard). This comparative study analyzes 54 narrative texts written by students in grade 6. The method of analysis is a combination of a qualitative text analysis model with a quantitative content analysis of the texts, with different measurable variables. The text analysis model systematizes the content of the texts in the categories content, structure and linguistic features, and writing rules. The quantitative analysis is based on measurable variables within the framework of the categories and these are text length, word class distribution, nominal quota, paragraph classification, word length and word variation, readability index, misspellings and spelling and verbal words. The quantitative study has been processed statistically with Swegram. The results show that there are differences in the student grades written by hand and digitally in all three categories. The digital texts are longer, contain more descriptive descriptions, a clearer structure, a more varied language and less spelling errors. But the entirety of the digital texts is not exceptional. Students use a more complicated writing style, vary their language and use more difficult words. However, many students do not have the knowledge, skills or the technical writing ability to compose a clarity of communicate the content in the text. Writing digitally has great advantages over handwriting, but there are also disadvantages. / Syftet med denna studie är att undersöka om det finns skillnader i elevers berättande texter när de skriver för hand med papper och penna eller skriver på iPad med tangentbord (digi­talt verktyg). I denna jämförande studie analyseras 54 berättande texter skrivna av elever i årskurs 6. Analysmetoden är en kombination av en kvalitativ textanalysmodell och en kvantitativ innehållsanalys av texterna, med olika mätbara variabler. Textanalysmodellen systematiserar texternas innehåll i kategorierna innehåll, struktur samt språkliga drag och skrivregler. Den kvantitativa analysen bygger på mätbara variabler inom ramen för kate­gorierna. Dessa är textlängd, ordklassfördelning, nominalkvot, styckeindelning, ordlängd och ordvariation, läsbarhetsindex, stavfel och särskrivningar och talspråk. Den kvantita­tiva studien har bearbetats statistiskt med hjälp av Swegram. Resultatet visar att det finns skillnader i elevtexterna skrivna för hand och digitalt inom alla tre kategorierna. De digitala texterna är längre, innehåller fler gestaltande beskrivningar och har tydligare struktur, ett mer varierat språk och färre stavfel. Men de digitala texternas helhet är inte alltid bättre. Eleverna använder ett mer avancerat skrivsätt, varierar sitt språk och använder svårare ord. Emellertid har flera elever inte kunskapen eller den skrivtekniska förmågan att komponera tydlighet i budskap och innehåll. Att skriva digitalt har stora fördelar framför att skriva för hand men det finns även nackdelar.