Studiens syfte är att undersöka huruvida det finns skriftspråkliga skillnader mellan texter skrivna inom ramen för det nationella provet och texter författade under annan skoltid. Frågeställningarna har varit: Vilka språkliga skillnader går att se i jämförelse av elevers texter från nationella provet och lektionstexter på tre språkliga nivåer (övergripande nivå, menings- och ordnivå). Materialet består av 38 elevtexter varav 20 uppsatser är från nationella provet ht-11 i svenska 1 och 18 debattartiklar som 18 av dessa 20 elever skrivit i samma kurs. Resultatet har genom en kvantitativ textanalysmetod, med materialets resultat från de olika språkliga nivåerna sammanställt i ett formulär, analyserats och jämförts mellan betyg, kön och tidigare forskningsresultat. Det min studie visar, och det resultat jag kan utläsa från undersökningen, är att störst skillnader vad gäller skriftspråkliga kvalitetsdrag går att hitta vid närmare analys av ordvariation samt användning av substantiv och verb.

Denna studie undersöker användningen av begreppet funktionsvariation i svensk press och webbpublikationer mellan år 2016–2019. Studien undersöker vilka olika betydelser ordet funktionsvariation ges i svenska medier. I vilka nyhetssammanhang som begreppet förekommer, vilka som kommer till tals i artiklarna och om nyheterna är i en positiv, negativ eller neutral kontext. Det undersöks även hur personer med en funktionsvariation gestaltas i artiklar när begreppet förekommer. För att analysera vilka nyhetssammanhang som framträder används dagordningsteorin och teorier om nyhetsvärdering. Gestaltningsteori används i analysen för att framhäva hur personer med en funktionsvariation gestaltas. Metoden som används är en kvantitativ innehållsanalys och materialet är 400 slumpmässigt utvalda artiklar från samtliga textbaserade publikationer i svenska medier mellan åren 2016–2019. Även den begreppshistoriska metoden diakron textanalys tillämpas för att undersöka om begreppets betydelse har förändrats. Resultatet visar att det vanligaste sammanhanget som begreppet funktionsvariation används i är i kulturnyheter. Personer med en funktionsvariation gestaltas i majoriteten av artiklarna som stereotypen offer, att de är diskriminerade och att det är synd om dem. Begreppet funktionsvariation figurerar mestadels i negativa sammanhang och i endast 83 av 400 artiklar får personer med en funktionsvariation själva uttala sig. Resultatet visar att i de flesta fall används begreppet funktionsvariation i en allmän betydelse där innebörden är oklar och ordet syftar mestadels till gruppen individer med funktionsnedsättningar. Slutsatserna blir att begreppet funktionsvariation inte har använts i den neutrala benämning som var tänkt ifrån början som skulle innefatta alla individer oavsett unika variationer.

Syftet med studien är att undersöka könsrepresentationer i två svenska läsläror för årskurs 2. Genom en kvantitativ textanalys framkom det att kvinnliga och manliga karaktärer får ungefär lika stort utrymme när det kommer till vilka namn som nämns och vilka som får uttala sig, trots att ett av läromedlen har en stark överrepresentation av kvinnliga karaktärer. Samtidigt framställs kvinnliga och manliga karaktärer i stereotypa yrkesroller och dessutom finns en tendens att manliga karaktärer får synas först i läromedlen.

The Swedish debate concerning cannabis legalisation is characterised by a largley politically widespread concensus regarding a zero tolerance policy. In the last five years several countries and states in the US have legalised or moved towards a legalisation of cannabis. This essay aims to map if the international debate along with Swedish activists have made an imprint on the debate in regard to a change in attitude towards cannabis in Swedish newspapers from 2010 to 2015. A quantative text analysis was adopted to complete this task, with four main variables at its basis. The results were inconclusive, but there might be a slight change during the period 2013 to 2015 in regard to how cannabis is referred to in the media. The results were discussed from a paternalistic and liberal point of view. Further studies are needed during a longer period of time for the results to be conclusive.

Den här är en läromedelsanalys som studerar hur lyrik framställs och presenteras i tre läromedelsserier. Det perspektiv som används för att studera representationen av manligt och kvinnligt är ett genusperspektiv som utgår från Judith Butlers teorier om genus och kön. Den metod som används i studien är både kvantitativ och kvalitativ textanalys och utgår från tre olika faser. Den kvantitativa analysen används för att se förekomsten av manliga och kvinnliga lyriker medan den kvalitativa analysen används för att studera hur lyriken framställs. Det material som används i studien är läroböcker från läromedelsserierna svenska impulser, Svenska helt enkelt samt Formativ svenska. I dessa serier ingår tre böcker vardera. Det vi undersöker i materialet är hur kvinnliga respektive manliga lyriker framställs, hur mycket plats lyrikgenren får ta i läroböckerna samt hur det presenterade materialet svarar mot det centrala innehållet för kurserna svenska 1, 2 och 3 i gymnasieskolan. Resultatet visar att det manliga lyrikerna är överrepresenterade vad gäller representationen av lyriker i läroböckerna. Detta visas i den kvantitativa analysen där vi räknar hur många gånger män respektive kvinnor nämns i läroböckerna. Läroböckerna visar att det förekommer lyrik men att det sker på olika sätt och i olika utsträckning beroende på vilken läromedelsserie det är samt vilka författarna till läroböckerna är. Slutsatsen som kan dras utifrån den här studien är att läroböckerna som studeras har goda möjligheter att användas i (lyrik-)undervisningen. En annan slutsats som kan dras av studiens resultat är att kvinnor och män blir representerade i olika utsträckning. Män nämns fler gånger och får mer utrymme i läroböckerna än vad kvinnorna får. Detta ser vi både genom den kvantitativa och den kvalitativa analysen.

The purpose of this study is to investigate whether there are differences between students' narrative texts written by hand or with an iPad (with keyboard). This comparative study analyzes 54 narrative texts written by students in grade 6. The method of analysis is a combination of a qualitative text analysis model with a quantitative content analysis of the texts, with different measurable variables. The text analysis model systematizes the content of the texts in the categories content, structure and linguistic features, and writing rules. The quantitative analysis is based on measurable variables within the framework of the categories and these are text length, word class distribution, nominal quota, paragraph classification, word length and word variation, readability index, misspellings and spelling and verbal words. The quantitative study has been processed statistically with Swegram. The results show that there are differences in the student grades written by hand and digitally in all three categories. The digital texts are longer, contain more descriptive descriptions, a clearer structure, a more varied language and less spelling errors. But the entirety of the digital texts is not exceptional. Students use a more complicated writing style, vary their language and use more difficult words. However, many students do not have the knowledge, skills or the technical writing ability to compose a clarity of communicate the content in the text. Writing digitally has great advantages over handwriting, but there are also disadvantages. / Syftet med denna studie är att undersöka om det finns skillnader i elevers berättande texter när de skriver för hand med papper och penna eller skriver på iPad med tangentbord (digi­talt verktyg). I denna jämförande studie analyseras 54 berättande texter skrivna av elever i årskurs 6. Analysmetoden är en kombination av en kvalitativ textanalysmodell och en kvantitativ innehållsanalys av texterna, med olika mätbara variabler. Textanalysmodellen systematiserar texternas innehåll i kategorierna innehåll, struktur samt språkliga drag och skrivregler. Den kvantitativa analysen bygger på mätbara variabler inom ramen för kate­gorierna. Dessa är textlängd, ordklassfördelning, nominalkvot, styckeindelning, ordlängd och ordvariation, läsbarhetsindex, stavfel och särskrivningar och talspråk. Den kvantita­tiva studien har bearbetats statistiskt med hjälp av Swegram. Resultatet visar att det finns skillnader i elevtexterna skrivna för hand och digitalt inom alla tre kategorierna. De digitala texterna är längre, innehåller fler gestaltande beskrivningar och har tydligare struktur, ett mer varierat språk och färre stavfel. Men de digitala texternas helhet är inte alltid bättre. Eleverna använder ett mer avancerat skrivsätt, varierar sitt språk och använder svårare ord. Emellertid har flera elever inte kunskapen eller den skrivtekniska förmågan att komponera tydlighet i budskap och innehåll. Att skriva digitalt har stora fördelar framför att skriva för hand men det finns även nackdelar.