Med utgångspunkt i närläsning av två samtida konstnärliga verk, eget gestaltande arbete samt med stöd av valda teorier vill jag undersöka hur samtidskonsten utmanar stereotypa representationer. Syftet med arbetet är att se hur konst kan laborera med vedertagna och stereotypa uttryck och hur dessa kan avslöja värderingar och normer. Det didaktiska syftet är att erbjuda exempel med vilka man kan synliggöra dessa föreställningar. Mitt föreslagna exempel visar på arbete med bildtolkning och eget konstnärligt gestaltande. Uppsatsen behandlar alltså vanliga och förhoppningsvis angelägna frågor med fokus på visuella och språkliga representationer. Jag använder mig av teorier som de flesta är förankrade i det postkoloniala fältet och närmar mig begrepp som kulturell identitet, stereotypi och semiotik. Dessa presenteras kortfattat innan jag gör en närläsning av de två verk jag valt som exempel från samtidskonsten. Jag avslutar med en sammanfattning av dessa samt en slutdiskussion där jag lägger fokus på konsten och dess tillvägagångssätt med hjälp av dessa exempel. Uppsatsen visar på samt diskuterar vanligt förekommande konstnärliga grepp och jag betraktar det som en möjlighet att få diskutera vissa teoretiska begrepp i förhållande till det bildpedagogiska fältet. I den egna gestaltningen har jag tillfrågat och fotograferat tio främlingar på gatan. Jag har inte velat laborera med tecknen likt de konstnärer jag närstuderat utan jag har mer förhållit mig till dem i tanken och undersökt hur jag kan lösa upp gränser och kategoriseringar. Går det att omöjliggöra en klassificering av den Andre, av främlingen? / <p>BI/Konst</p>

I ett samhälle som präglas av mångfald är det viktigt att utveckla en förståelse för andra människor. Studier har visat att elever på förhand kan ha bildat sig en uppfattning om religioner och dess utövare innan de möter dem i religions-undervisningen. För att ha möjlighet att bemöta elevernas uppfattningar om olika religioner och dess utövare måste vi ha kunskap om hur dessa uppfattningar ser ut hos eleverna. Studiens syfte är därför att undersöka elevers uppfattningar om de tre världsreligionerna kristendom, islam och judendom och dess utövare. Min undersökning utgår från en hermeneutisk ansats och jag har valt fokusgrupper som en samhällsvetenskaplig metod där nio elever fick sitta i grupper om tre och diskutera kring de olika religionerna och dess utövare. Resultatet visade att eleverna hade mycket tankar kring islam och muslimer varav en del var negativa. Uppfattningarna om kristendomen och judendomen var däremot inte lika negativa. Eleverna relaterade judendomen och judar främst till andra världskriget och förintelsen. Baserat på studiens resultat kan det vara av betydelse att behandla islam mer ingående i under-visningen och tala om elevernas upp-fattningar för att förhindra att stereotypa bilder av människor skapas hos eleverna. Det kan även vara av betydelse att fundera kring varför eleverna endast för-knippar judendomen och judar med andra världskriget och förintelsen.

Syftet i föreliggande studie var att undersöka hur genus framställs i tio populära barnböcker från år 2015 för åldrarna 6-9 år. Syftet uppnåddes genom att besvara forskningsfrågan "Hur framställs huvudpersonernas egenskaper i tio populära barnböcker från år 2015 för åldrarna 6-9 år?" och använda textanalys som metod med ett genusperspektiv. Resultaten visade att både flickor och pojkar framställs både med stereotypiska och normbrytande egenskaper. Dock är det samma normbrytande egenskaper som förekommer i samtliga böcker. Slutsatsen blev att fler av de tio barnböckerna innehöll både stereotypiska och normbrytande egenskaper hos karaktärerna.

<p>Sverige uppfattas som ett av de mest jämställda länderna i världen, där sju av tio kvinnor återfinns ute på arbetsmarknaden, men representerar endast 31 % på chefsnivå. Syftet med denna studie var att undersöka hur jämställdheten på ett företag i energibranschen uppfattades av de anställda. Nio semistrukturerade personliga intervjuer genomfördes som sedan tolkades kvalitativt enligt induktiv tematisk analys. Resultatet visar att få kvinnor känner sig förfördelade eller missgynnade på grund av sitt kön, och de flesta anser att de har lika goda karriärmöjligheter som männen. Det är dock tydligt att kvinnorna i minoritet får anpassa sig till männens spelregler, och det finns även en tendens till att ett glastak existerar som begränsar kvinnors avancemang till de absoluta ledarpositionerna. Trots ett begränsat urval är generaliserbarheten relativt god då samma problematik torde återfinnas på flera svenska arbetsplatser. Studien lämpar sig väl att användas som en utgångspunkt för fortsatt jämställdhetsarbete inom organisationen.</p>

<p>Abstract</p><p>Titel: Animerad film – En analys av genus och hjälte-/skurkstereotyper i fyra filmer</p><p>Författare: Anna Gummesson och Louise Sköld</p><p>Handledare: Daniel Zachrisson </p><p>Examinator: Ingegerd Rydin </p><p>Syfte: Syftet med den här uppsatsen var att analysera fyra animerade långfilmer för att se om det går att urskilja några specifika mönster vad gäller genus, samt vad gäller stereotyperna hjälte/hjältinna och skurk.</p><p>De filmer som valdes var Snövit och de sju dvärgarna (1937), Den lilla sjöjungfrun (1989), Skönheten och Odjuret (1991) och Shrek (2001), av vilka alla utom den sistnämnda är producerad av Walt Disney Company. Shrek är i stället producerad av Dreamworks. Filmerna valdes ut efter årtal, då vi ville se ifall det fanns några uppenbara skillnader som kan knytas till det år de producerats i, men också efter hur pass relevanta de skulle vara att analysera utifrån valda teman, med tanke på handling och rollkaraktärer.</p><p>Metod: Textanalys med inslag av ideologikritik.</p><p>Resultat: Det fanns en hel del mönster att finna i båda temana, som även till viss del visade sig hänga ihop, på det viset att den idealiserade bilden av genus var den som hörde ihop med hur hjältinnan/hjälten var framställda. Den bilden visade kvinnan som den perfekta, vackra, söta och goda, och till viss del passiv och svagare. Mannen skulle vara stilig, modig, ädel, stark, vältränad och handlingskraftig. Filmernas skurkar har allihop någon slags brist som gör dem icke-önskvärda att identifiera sig med och som markerar dem som skurkar. Det kan handla om utseendet eller personligheten.</p>

<p>Stereotypa uppfattningar om människor grundar sig på egenskaper som</p><p>associeras med sociala kategorier. Denna tillhörighet ger olika</p><p>referenspunkter, så kallade standards, vid bedömning av andra. Utifrån</p><p>teorin om shifting standards och antagandet att gymnasieprogram kan ses</p><p>som sociala kategorier, undersöktes om och hur bedömningar av elever från</p><p>olika typer av gymnasieprogram varierade och påverkades. Åttiotre</p><p>personers enkätsvar som analyserades. Antingen bedömdes en typisk elev</p><p>samt en specifik elev, eller enbart en specifik elev, från ett studie- eller</p><p>yrkesförberedande program. Hypotesen var att en aktiverad effekt av en</p><p>generell standard för en programtyp skulle skilja sig åt mellan</p><p>programtyperna. Det fanns en signifikant skillnad i uppfattning om den</p><p>typiska eleven från respektive programtyp. Dock fanns inga signifikanta</p><p>skillnader kring den specifika eleven mellan programtyperna och således</p><p>aktiverades ingen effekt av standarden.</p>

Abstract Titel:Animerad film – En analys av genus och hjälte-/skurkstereotyper i fyra filmer Författare: Anna Gummesson och Louise Sköld Handledare: Daniel Zachrisson Examinator: Ingegerd Rydin Syfte:Syftet med den här uppsatsen var att analysera fyra animerade långfilmer för att se om det går att urskilja några specifika mönster vad gäller genus, samt vad gäller stereotyperna hjälte/hjältinna och skurk. De filmer som valdes var Snövit och de sju dvärgarna (1937), Den lilla sjöjungfrun (1989), Skönheten och Odjuret (1991) och Shrek (2001), av vilka alla utom den sistnämnda är producerad av Walt Disney Company. Shrek är i stället producerad av Dreamworks. Filmerna valdes ut efter årtal, då vi ville se ifall det fanns några uppenbara skillnader som kan knytas till det år de producerats i, men också efter hur pass relevanta de skulle vara att analysera utifrån valda teman, med tanke på handling och rollkaraktärer. Metod: Textanalys med inslag av ideologikritik. Resultat:Det fanns en hel del mönster att finna i båda temana, som även till viss del visade sig hänga ihop, på det viset att den idealiserade bilden av genus var den som hörde ihop med hur hjältinnan/hjälten var framställda. Den bilden visade kvinnan som den perfekta, vackra, söta och goda, och till viss del passiv och svagare. Mannen skulle vara stilig, modig, ädel, stark, vältränad och handlingskraftig. Filmernas skurkar har allihop någon slags brist som gör dem icke-önskvärda att identifiera sig med och som markerar dem som skurkar. Det kan handla om utseendet eller personligheten.

Sverige uppfattas som ett av de mest jämställda länderna i världen, där sju av tio kvinnor återfinns ute på arbetsmarknaden, men representerar endast 31 % på chefsnivå. Syftet med denna studie var att undersöka hur jämställdheten på ett företag i energibranschen uppfattades av de anställda. Nio semistrukturerade personliga intervjuer genomfördes som sedan tolkades kvalitativt enligt induktiv tematisk analys. Resultatet visar att få kvinnor känner sig förfördelade eller missgynnade på grund av sitt kön, och de flesta anser att de har lika goda karriärmöjligheter som männen. Det är dock tydligt att kvinnorna i minoritet får anpassa sig till männens spelregler, och det finns även en tendens till att ett glastak existerar som begränsar kvinnors avancemang till de absoluta ledarpositionerna. Trots ett begränsat urval är generaliserbarheten relativt god då samma problematik torde återfinnas på flera svenska arbetsplatser. Studien lämpar sig väl att användas som en utgångspunkt för fortsatt jämställdhetsarbete inom organisationen.

Då leveling och uppgraderingar i spel blir allt vanligare så syftar den här undersökningen  till att ta reda på vad uppgraderingar av karaktärer i spel framförallt baseras på och om det finns någon tydlig skillnad i valet beroende på om karaktären är man eller kvinna. En stor del av arbetets teoretiska bakgrund fokuseras på tidigare forskning kring bland annat stereoyper och genusroller.  Som material för undersökningen skapades två jämnställda, humanoida karaktärer. En man och en kvinna med fyra uppgraderingsalternativ vardera: styrka, ålder, utseende och smidighet. Två av uppgraderingsalternativen var baserade på kända manliga stereotyper i spel och film, och två alternativ var baserade på kvinnliga stereotyper. Kvalitativa intervjuer genomfördes tillsammans med tio informanter som fick välja en uppgradering för varje karaktär och därefter svara på fyra frågor. Informanternas ålder, kön och spelerfarenhet dokumenterades även för att kunna identifiera skillnader i de olika grupperna.  Resultatet visar på indikationer om att utseendet på karaktären är den viktigaste aspekten vid val av uppgradering. Uppgraderingarnas funktion och effekt på karaktären verkade istället ha en mycket liten roll vid valet. Detta gällde såväl för den manliga karaktären som för den kvinnliga karaktären. Ett undantag fanns hos de informanter med mycket spelvana som istället baserade sina val från tidigare spelerfarenheter.  Resultatet visar även att manliga stereotyper valdes för den manliga karaktären medan kvinnliga stereotyper valdes för den kvinnliga karaktären.  Slutsatser drogs kring resultatet  om att samhällets normer även avspeglas i spel och att stereotyper, genusroller och karaktärens kön ligger som grund för vilket uppgraderingsalternativ spelaren väljer.

I Sverige har endast 3 av de 30 vanligaste yrkena jämn könsfördelning vilket innebär att det råder kraftig könssegregering på arbetsmarknaden. Det finns dock ett fåtal kvinnor och män som väljer att arbeta i ett yrke som är dominerat av det motsatta könet. Enligt studier får dessa kvinnor och män utstå en del motstånd. Ofta härleds motståndet till att individerna i minoritetsgruppen bedöms utifrån sociala och kulturella föreställningar om kön istället för som enskilda individer. För män kan detta fenomen medföra både positiva och negativa konsekvenser. Syftet med studien har varit att bekräfta alternativt modifiera resultat från tidigare forskning angående fem aspekter av stereotypa föreställningar riktade mot män i kvinnodominerade yrken. Data har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem manliga undersköterskor om deras upplevelser av stereotyper riktade mot dem. Resultatet visade att aspekter som innefattar negativa stereotyper av män inte kan bekräftas i samma utsträckning som de positiva stereotypa bilderna. Ett annat resultat visade att majoriteten av de manliga undersköterskorna upplevde att det finns en bild i samhället av att män i kvinnodominerade yrken skulle vara homosexuella eller feminina. Denna stereotyp stämde dock inte överens med hur deras omedelbara omgivning bemötte dem.