Due to criticism towards Disney concerning reproducing gender in a stereotypical way in their animated movies, we decided to investigate this since Disney has affected both our own generation and many to come. The investigation focused on gender, particularly on the depiction of women. It also investigated gender roles from a perspective of time by choosing 14 movies; at least one from each decade, starting from the first movie, Snow white and the seven dwarfs from 1937, to the last one, Tangled from 2010. The investigation discovered that women were underrepresented and often depicted in a stereotypical way, meaning that they were always beautiful and almost always rescued by brave princes. Female power was always depicted as negative. However, changes in how the movies depict gender over time have been found, for example, women have become more active and have started to participate in fight- and career related issues, even rescuing the men at times. When it comes to the princes, they turned out have more personality in the later movies and they did not always have to be handsome to gain true love. However, these changes are mostly beneficial for men since the women still have to fulfill the ideal beauty and can still not fulfill their dreams on their own.

The purpose of this paper is to examine how the portrayal of the Disney princesses have changed over time, we looked at eleven movies with a total of twelve different princesses. We wanted to see if there were any stereotypical roles of women in Disney movies and we wanted to see when the most obvious change occured in the portrayal of the princesses. This paper has used the method of qualitative content analysis using a semiotic and narrative analysis with the help of the actant model. We have selected different characteristics and categories that we looked for in the movies. These features and categories include various stereotypical roles of characters and what chores the princesses perform in their homes. This paper has applied the theories in the subjects of gender, stereotypes and feminist analyzes of Disney movies. From our analysis we concluded that there were clear differences between the older and newer movies. The women in the first movies only dreamed about finding a man but in the later movies she had other goals and dreams beside finding a man. The princesses in the newer films are more independent than the older princesses when they constantly needed help from a man. We could then draw the conclusion that the prinsesses in the first movies were very stereotypical feminine and the prinsesses in the newer movies are more independent and brave.

Det här arbetet fokuserar på vikten av spelkaraktärers personlighet för förmedlingen av deras fysiska förmågor. Den teoretiska grunden till arbetet ligger i kognitiva och fysionomiska teorier om stereotyper. Det görs skillnad på mjuka och hårda karaktärsdrag, där mjuka karaktärsdrag avser personlighetsdrag och hårda karaktärsdrag avser fysiska egenskaper och förmågor. Arbetet undersöker om karaktärer som formges utan mjuka karaktärsdrag är fria från subjektiva värderingar utan att det förhindrar en korrekt uppfattning av karaktärens syfte.För att undersöka detta skapades åtta karaktärer som delades upp i två karaktärsgrupper. Den första gruppen innehöll både mjuka och hårda karaktärsdrag och den andra gruppen innehöll endast hårda karaktärsdrag. Karaktärerna användes sedan i kvalitativa intervjuer med 12-åringar, vilket var spelets målgrupp.Intervjuernas resultat visade att inkluderandet av mjuka karaktärsdrag hade signifikans för informanterna, då de lade störst vikt vid dessa karaktärers personlighet. För de karaktärer som saknade mjuka karaktärsdrag lade informanterna störst vikt vid fysiska förmågor.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur flickor/kvinnor respektive pojkar/män framställs i Sveriges Televisions kanal Barnkanalen, vilka egenskaper och utseenden de två könen tillskrivs samt om några stereotyper förekommer och i så fall vilka de är. Detta har undersökts med hjälp av semiotiska analyser och med genusperspektiv som teoretisk utgångspunkt, t.ex. Hirdmans genussystem och genuskontrakt, Josefsons teorier om kvinnliga respektive manliga egenskaper och aktiviteter, Connells olika sorters maskuliniteter samt Rönnbergs stereotyper i barn-tv. Undersökningen visar att flickor/kvinnor i barnprogrammen ofta framställs enligt vad som anses vara typiskt kvinnligt när det gäller utseende och yttre attribut, men i de flesta fall även har egenskaper och ägnar sig åt aktiviteter som anses vara typiskt manliga. Pojkar/män i barnprogrammen framställs för det mesta utifrån vad som anses vara typiskt manligt både när det gäller utseende, egenskaper och aktiviteter. Den mest förekommande stereotypa rollfiguren bland flickor/kvinnor i barnprogrammen är Den självständiga (yrkes)kvinnan medan den vanligaste bland pojkarna/männen i barnprogrammen är Vännen/Hjälparen.

Området denna undersökning rört sig inom är karaktärsdesign inriktat på mediet digitala spel. Undersökningens mål var att belysa avsaknaden av etniskt utseende inom MMO-genren, samt undersöka attitydtendenser bland studenter som kan komma bli framtida spelutvecklare. Frågeställningen som söktes besvaras var om och på vilket sätt uppfattningen av karaktärer påverkas vid alternering av hud-, hår- och ögonfärg, samt om utseenden kopplade till specifika etniska ursprung i högre grad tilldelas negativa attribut än normen. Resultatet av undersökningen kan tolkas som att respondenternas uppfattning av karaktärer förändrades då karaktärens hud, hår och ögonfärg alternerades, och i majoriteten av fallen tilldelade informanterna mörkare karaktärer i högre grad positivare attribut än de ljusare varianterna.

Sexuella övergrepp mot barn begås oftast av män. Det finns indikationer på att kvinnors övergrepp på pojkar inte anses lika allvarliga som mäns övergrepp på flickor och att män är mer negativa i sina bedömningar gentemot offer. I syfte att undersöka hur kön på förövare, offer samt undersökningsdeltagare påverkade skuldbedömning administrerades vinjetter som beskrev att samlag förekommit mellan en 12- åring och en 35- åring, där kön på offer och förövare varierades, till 322 högskolestudenter. I linje med tidigare forskning visade resultaten att manliga förövare bedömdes ha signifikant större skuld i övergreppen än kvinnor. Resultatet antas bero på könsstereotyp påverkan och anatomiska könsskillnader. Studiens ovanliga vinjettscenario, med uppmuntrande och initiativtagande offerrespons samt relation över tid mellan den vuxne och underårige, antas inverka på att studien, i motsats till tidigare forskning, inte fann några effekter beroende på undersökningsdeltagarnas kön. Förutom att ingen svensk studie tidigare gjorts på området bidrar studien med utökad kunskap på området.

Skolmatematiken är ett ämne som länge haft negativa associationer och stereotyper kopplade till sig. Förutom det har matematiken i skolan också många negativa känslor relaterade till sig där matematikångest blivit ett allmänt känt begrepp. Stereotyper inom matematiken är även något som inte bara förekommer i skolan utan är även en del i den allmänna vardagen då vi stöter på dem via traditionell eller sociala medier. Tidigare forskning inom området har fokuserat på att kartlägga de allmänna stereotyper som finns samt undersöka matematikens stereotyper kopplade till genus. Målet med denna studie är att utforska gymnasieelevers olika stereotyper inom matematiken och klargöra vilka färdigheter och förmågor de elever som anses bra respektive dåliga inom ämnet besitter samt vad eleverna anser krävs för att bli bra på matematik. Intervjuer med totalt sex gymnasieelever från olika program och olika skolor runt om i Sverige genomfördes och användes för analysen. Resultatet av studien visade att de allmänna stereotyper kring ämnet som eleverna uttryckte stämmer till stor del in på de stereotyper som tagits fram i tidigare forskning. Exempelvis menade eleverna att matematik handlar om att komma fram till lösningar och att ämnet i sig kan beskrivas som något oförutsägbart och den matematiska förmågan associerades med något som var medfött. De elever som anses bra på matematik menade eleverna var engagerade och aktiva under lektionerna och har möjlighet att hjälpa andra. De besitter även förmågan att ”se” lösningar och samband samt använda olika metoder. Till sist menade eleverna att för att lyckas inom ämnet krävs det att man lägger ner mycket tid på studierna. Dessa förmågor och färdigheter som eleverna lyfte var utmärkande för de som anses bra på matematik kunde till viss del relateras till tidigare forskning kring färdigheter för problemlösning.

Utifrån fyra fantasybilder, vars gemensamma nämnare är att de föreställer ett eller flera monster, av tre olika konstnärer och en konstruktivistisk syn på kön ställer denna uppsats frågan Hur konstrueras kön i fantasybilder? Syftet med denna frågeställning är att genom bildanalyser och gestaltande arbete synliggöra hur föreställningar om könsroller och normer representeras och reproduceras i fantasybilder, bilder som barn och unga kommer i kontakt med genom bok- och spelomslag, reklambilder och serier. Uppsatsens didaktiska syfte är att beskriva en modell för hur arbete med frågor om könsroller, könsstereotyper och normer kan genomföras i skolan, främst i gymnasieskolan, genom användande av just fantasybilder. Genom att ställa fyra fantasybilder mot representationsteorier signerade Griselda Pollock och Erving Goffman, samt teorier om monster signerade Noël Carroll, Cynthia A. Freeland och Carol J. Clover tittar uppsatsen på hur kön gestaltas; på hur kvinnlighet och manlighet konstrueras och på vilka föreställningar om kön dessa representationer reproducerar. Uppsatsen innehåller även en kort beskrivning av begreppet fantasykonst samt ett förslag på hur monster kan definieras. Arbetets gestaltande del koncentrerar sig på att bryta mot de normer och att utvidga den snäva kvinnoroll som bildanalyserna identifierat. Gestaltningsarbetet blir så ett exempel på hur mindre könsstereotypa fantasybilder skulle kunna se ut och även en konkret visualiserad läroprocess. Uppsatsens slutdiskussion sammanfattar resultatet av bildanalyserna och förespråkar slutligen en kritisk inställning till dessa bilder vars förföriska yttre gestaltar och reproducerar föreställningar om könsskillnader som något självklart och "normalt". / <p>BI/Konst</p>

Inledning I studien har populär skönlitteratur för barn analyserats ur ett genusperspektiv. I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Skolverket 2011, s. 7) står det att en del av skolans uppdrag är att på ett medvetet och aktivt sätt främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Elever skall i svenskundervisningen möta skönlitteratur från olika tider och olika delar av världen och i detta möte skall de ges förutsättningar att utveckla den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden (Skolverket 2011, s. 222). I och med att den litteratur elever möter bidrar till identitetsutvecklingen samt att skolan skall arbeta för att främja kvinnors och mäns lika möjligheter och rätt vill jag med den här studien synliggöra hur genusframställningar ser ut i barnlitteratur.Syfte Syftet med undersökningen är att utifrån ett genusperspektiv analysera populär skönlitteratur för barn med fokus på stereotypa manliga och kvinnliga könsroller.Metod Undersökningen genomfördes med textanalys som metodval. Utgångspunkten för analysen var de ord och uttryck som upprätthåller eller frångår stereotypa genusskildringar hos karaktärer. Ett analysverktyg i form av ett motsatsschema användes för att strukturera upp analysen.Resultat I resultatet framgår det att de böcker som analyserats generellt sett oftare är normativa med stereotypa skildringar än de är normbrytande med könsöverskridande skildringar. Det är något oftare kvinnliga karaktärer som framställs både på stereotypt och normbrytande. Sammantaget visar resultatet en jämn fördelning av både normativa och normbrytande skildringar av manliga och kvinnliga karaktärer.

Arbetet undersöker stereotypiserade icke-västerländska kulturer i västerländsk media i form av två sorters karaktärsgestaltningar. Den ena gestaltningen bygger på historiska referenser medan den andra går efter en populärkulturell representation av kulturerna. Arbetet tar upp pseudovetenskapen fysionomi för att skapa en förståelse för stereotyper och vad som gör dem negativa eller positiva. Sex informanter deltog i undersökningen som bestod av att utföra webbenkäter som följdes upp av intervjuer. Enkäterna hade för avsikt att lägga en grund för intervjuerna och ge forskaren en överblick av informanternas åsikter. Resultatet visade att det förekom en skillnad i hur informanterna beskrev de två olika bildgrupperna. De populärkulturella kopplades i större grad till de valda kulturerna men de historiskt förankrade varianterna ansågs vara mer trovärdiga i en historisk kontext. Eftersom så få informanter deltog går det inte att göra ett generellt antagande utan en större undersökning med fler informanter bör utföras.