Hur vi tolkar en människas gång som antingen feminin eller maskulin är högst personlig, men det finns grundläggande rörelser i en gång som har starka kopplingar till genus. Dessa rörelser har legat till grund för mitt arbete då de använts till att instruera skådespelare att gå feminint, maskulint och androgynt. Arbetet handlar om, och visar att vi är mycket osäkra att avgöra korrekt könstillhörighet till feminin eller maskulint rörelse. Det överliggande syftet med arbetet har varit att utforska en grundläggande bas av nyckelrörelser som utgår från tidigare studier som är definierbara med vår uppfattning om vad vi anser vara maskulint och feminint i mänsklig gång. Jag har använt mig av point-light metoden för att visa rörelserna för respondenter för att minimera risken att de deltagande respondenterna grundar sina svar på faktorer som utseende och kroppsform. Arbetet kan bana nya vägar för hur vi kan lära oss mer om genusrelaterade rörelser hos människor.

<p>Hur vi tolkar en människas gång som antingen feminin eller maskulin är högst personlig, men det finns grundläggande rörelser i en gång som har starka kopplingar till genus. Dessa rörelser har legat till grund för mitt arbete då de använts till att instruera skådespelare att gå feminint, maskulint och androgynt. Arbetet handlar om, och visar att vi är mycket osäkra att avgöra korrekt könstillhörighet till feminin eller maskulint rörelse. Det överliggande syftet med arbetet har varit att utforska en grundläggande bas av nyckelrörelser som utgår från tidigare studier som är definierbara med vår uppfattning om vad vi anser vara maskulint och feminint i mänsklig gång. Jag har använt mig av point-light metoden för att visa rörelserna för respondenter för att minimera risken att de deltagande respondenterna grundar sina svar på faktorer som utseende och kroppsform. Arbetet kan bana nya vägar för hur vi kan lära oss mer om genusrelaterade rörelser hos människor.</p>

Inledning I studien har populär skönlitteratur för barn analyserats ur ett genusperspektiv. I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Skolverket 2011, s. 7) står det att en del av skolans uppdrag är att på ett medvetet och aktivt sätt främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Elever skall i svenskundervisningen möta skönlitteratur från olika tider och olika delar av världen och i detta möte skall de ges förutsättningar att utveckla den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden (Skolverket 2011, s. 222). I och med att den litteratur elever möter bidrar till identitetsutvecklingen samt att skolan skall arbeta för att främja kvinnors och mäns lika möjligheter och rätt vill jag med den här studien synliggöra hur genusframställningar ser ut i barnlitteratur.Syfte Syftet med undersökningen är att utifrån ett genusperspektiv analysera populär skönlitteratur för barn med fokus på stereotypa manliga och kvinnliga könsroller.Metod Undersökningen genomfördes med textanalys som metodval. Utgångspunkten för analysen var de ord och uttryck som upprätthåller eller frångår stereotypa genusskildringar hos karaktärer. Ett analysverktyg i form av ett motsatsschema användes för att strukturera upp analysen.Resultat I resultatet framgår det att de böcker som analyserats generellt sett oftare är normativa med stereotypa skildringar än de är normbrytande med könsöverskridande skildringar. Det är något oftare kvinnliga karaktärer som framställs både på stereotypt och normbrytande. Sammantaget visar resultatet en jämn fördelning av både normativa och normbrytande skildringar av manliga och kvinnliga karaktärer.

Abstract Forskning visar att dagens skola inte är jämställd. Lärarna ska motverka traditionella könsmönster och medvetet främja kvinnors och mäns lika rättigheter. Pojkar och flickor ska få samma möjligheter och förutsättningar i skolan. I denna studie undersöks därför hur lärare och elever upplever jämställdhet i klassrummet. Fenomenografi bygger på hur människor uppfattar olika situationer eftersom människor erfar världen olika, därav belyses denna studie utifrån en fenomenografisk forskningsansats. Som grund för denna studie har intervjuer med två lärare gjorts, enkätundersökningar och observationer har gjorts i två klasser, i årskurs 5 och årskurs 6. Ur ett lärarperspektiv utifrån intervjuerna med två lärare visar resultatet hur ambitionen är att arbeta för jämställdhet i klassrummet samtidigt som de uttrycker att de inte vet om de gör det. Ur ett elevperspektiv utifrån enkäterna så upplevs klassrummet antingen som jämställt eller ojämställt beroende på hur frågan uttrycks och i vilket sammanhang den förknippas. Utifrån de två observationerna som genomfördes visade det sig att vissa situationer i klassrummet inte var jämställda. Hur man upplever jämställdhet beror på vad man har för kunskaper om vad jämställdhet är och vilka genusmönster som bildats. Jämställdhet för en individ kan ses som ojämställdhet för en annan individ oavsett könstillhörighet.

Medier speglar inte verkligheten utan förmedlar endast gestaltningar av verkligheten som människor kommer i kontakt med mer eller mindre dagligen. Journalister väljer och väljer bort vad som ska få utrymme och vad som inte ska få det. Bläddrar man igenom dagstidningar får man lätt intrycket att kvinnor får mindre utrymme än män trots att Sverige anses som mer jämställt än de flesta länder.Syftet med den här uppsatsen är att se hur fördelningen mellan män och kvinnor ser ut i tidningen VK när det gäller artiklar och bilder inom områdena sport och kultur &amp; nöje. Uppsatsen ämnar även att se till vilka genusdiskurser som förekommer.För att besvara frågeställningen tillämpas två olika metoder, en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ kritisk diskursanalys.Studien utgår från dagordningsteorin och gestaltningsteorin som menar att media innehar en makt genom att de bestämmer vad och hur något framställs.Resultaten visar att när det gäller antal artiklar och bilder i de berörda områdena, är kvinnor underrepresenterade, vilket bekräftar det somtidigare forskningvisar. Diskursen präglas av att män framställs som självständiga subjekt som innehar makt medan kvinnor framställs somsjälvkritiska, ej självständiga och passiva.

Uppsatsen handlar om på vilka sätt normativa och icke-normativa samtalsstilarutmärker gestaltningen av kvinnliga karaktärer genom verbal dialog i filmatiseringen avStieg Larssons bok Män som hatar kvinnor. Genom karaktärsanalys undersöks hurkvinnorna följer eller bryter de normativa samtalsstilarna i interaktioner med andramänniskor utifrån samtalsroller, samtalsorganisation, ämnen och genrer. Scenerna somhar valts ut för analysering definieras utifrån om de utspelar sig i ettprofessionellt/formellt eller privat sammanhang, för att sedan kunna dra en slutsats frånen varierad undersökning som inte bara baseras på samma utgångsläge. Vidare kommerdet diskuteras hur kvinnliga karaktärers användande av manlig samtalsstil skaparengagemang eller distans till sin samtalspartner i syfte att belysa de normativaförväntningar som finns på dem.

Populärkulturella medier som tv och filmer är något som under många år har granskats inom vad de berättar för dess konsumenter samt vilka strukturer och sociala konstruktioner som de representerar och reproducerar. Ett populärkulturellt fenomen som inte granskats lika tydligt är det idag växande tv-spelandet. Forskningen finns inom ämnet men har främst gjorts på sambandet mellan våld och tv-spel. Jag anser att det är tid att undersöka djupare om jämställds aspekter och genus i tv-spel. Syftet med denna uppsats är att identifiera de manliga och kvinnliga karaktärernas egenskaper och hur de ställs i relation till de motsatta könen utifrån tv-spel riktade till olika publiker. Detta har gjorts genom att undersöka två scener, en spelsekvens och en filmsekvens ur respektive spel utifrån karaktärernas egenskaper, kameravinklar samt dialoger. Studien utgår från en teoretisk referensram som handlar om maskulinitet/femininitet, tv-spel och postfeminism. Till undersökningen används en filmanalys inspirerad av ”How to study televison” med Selby &amp; Cowdery samt inslag ur ”Visual pleasure and narrativ cinema” där Laura Mulvey redogör för ”the male gaze” och hur kameran vinklar blicken utifrån den manliga karaktären i scenen eller publiken. Materialet baseras på scener tagna ur två tv-spel, Grand Theft Auto V som riktar sig mot en manlig publik och Tomb Raider, definitiv edition, vilket istället är skapad för en kvinnlig publik. De valda scenerna har gjorts utifrån tillfällen i spelet där båda könen möts. Resultatet visade att kvinnor i spel utformade för en manlig publik ofta framställs som sexobjekt och att deras karaktärer utgår från deras relation till mannen. I spelet utformat för kvinnor är det fortfarande fokus på kvinnans kropp, men hon kan samtidigt agera som en postfeministisk förebild. Män framställs i båda spelen som aggressiva och dominanta medan kvinnor är deras objekt att styra, äga och erövra. I spelen som riktar sig till både män och kvinnor, ligger den sexuella framställningen i fokus. Min slutsats är att gamla föreställningar om maskulina och feminina representationer och egenskaper ligger till grund för spel riktade till en manlig publik. I spel riktade till kvinnor har ett steg närmare en jämställd spelvärld tagit form.

Rapportens tema är stereotyper, utseende och genus med ytterligare fokus på aspekterna karaktärsdesign, ansiktsdrag och personlighetsdrag. Stereotyper har här behandlats ur ett kognitionspsykologiskt perspektiv. Detta för att ge vinkel åt effektiv visuell kommunikation, en aspekt som ibland använder sig av just stereotyper, särskilt i moderna media. En undersökning genomfördes för att analysera hur intrycket av tecknade karaktärer kan påverkas av karaktärens könsidentitet och ansiktsdrag. Detta baseras på tidigare forskning där ansiktsdrag kan kategoriseras som maskulina respektive feminina, vilka skapar olika intryck av personlighetsdrag. Karaktärerna har också undersökts utifrån tilldelade och uppnådda roller vilket har varit ett sätt för att vidare fördjupa genusaspekten inom karaktärsdesign. Främst talar resultatet av undersökning för ansiktsdragens vikt före könsidentiteten vid karaktärsdesign samt den skiftande uppfattningen om vad som anses maskulint och vad som anses feminint. En framtida fortsättning på arbetet skulle med fördel kunna ytterligare utveckla genusaspekten samt attitydskillnader mellan olika grupper av informanter.

Inledning I skollag (SFS 2010:800) och Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 reviderad 2018 (2018) står det att utbildningen ska vara jämställd och konstrueras så att alla elever ska ha samma möjligheter oberoende av kön och könstillhörighet. Läromedel utgör ofta basen i undervisningen och det är av vikt att våra läromedel följer våra styrdokument, detta för att lärare ska kunna hjälpa elever att utveckla en sund och jämställd uppfattning om kön och könstillhörighet. Syfte Syftet med uppsatsen är att belysa framställningen av kön i tre läromedel i svenska i årskurs 9. Metod Uppsatsen utgår från kvalitativ ansats där jag valt att använda mig av Faircloughs tredimensionella modell som metod för analys. Resultat Resultatet av analysen visar på en överrepresentation av maskulina ord och karaktärer jämfört med feminina ord och karaktärer i svenskläromedel. Resultatet visar även att läromedlen framställer maskulina och feminina karaktärer med stereotypa attribut samt att de utför stereotypa aktiviteter. De tre valda läromedlen innehåller inga tecken på hegemoni vilket är glädjande.

I samhället finns delade åsikter gällande könsnormer och eftersom förskolan är en del av samhället där barn spenderar mycket tid var det intressant att undersöka vad för könsnormer barnlitteratur gestaltar. Barnlitteratur är en stor del av förskolans vardag och genom undersökning av könsnormer i barnlitteratur kan pedagogers kunskap och medvetenhet utvecklas för att främja barns identitetsskapande. Tidigare forskning har visat att barn genom barnlitteratur kan uppfatta könsnormer och skapa förståelse för vilka roller flickor och pojkar bör ha i samhället, en ensidig bild av könsnormer kan därmed påverka barn i deras identitetsskapande (Nair &amp; Talif, 2010). Denna studie har undersökt barnlitteratur med syfte att beskriva och analysera samt bidra med kunskap om barnlitteraturens gestaltningar av könsnormer. Studien har utgått från multimodal analys (Björkvall, 2019) av sju stycken populära barnlitteraturer inom förskolan. Fokus var att beskriva feminint och maskulint kodade könsnormer utifrån karaktärernas utseenden, beteenden och aktiviteter. Studiensresultat visade skillnader samt variationer mellan kvinnliga och manliga karaktärer i barnlitteraturen, detta med hjälp av feminina och maskulina markörer. Det framkom även i resultatet att barnlitteraturens karaktärer överskred samt förstärkte könsnormer, vilket kan ha betydelse för pedagogers arbete gällande gestaltningar av könsnormer samt barns identitetsskapande om könsnormer. Tidigare forskning gällande barnlitteratur framhävde att manliga karaktärer gestaltades oftare än kvinnliga karaktärer (Lynch, 2016), däremot visade denna studies resultat det motsatta. / <p>Betyg i Ladok 201228.</p>