Målet med det här arbetet har varit att undersöka huruvida ett trovärdigt androgynt ansikte kan skapas genom att blanda genuskonventionella ansiktsdrag, samt hur kvinnliga respektive manliga ansiktsdragen måste vara för att ansiktet ska tolkas som androgynt. Fem bilder som föreställer ansikten i varierande grad av androgynitet har skapats som artefakt utifrån en förstudie av spelkaraktärer. Bilderna användes sedan i samband med semi-strukturerade kvalitativa intervjuer där tio informanter fick svara på hur kvinnliga och manliga de ansåg att karaktärernas ansikten var. Undersökningens resultat tyder på att ett trovärdigt androgynt ansikte kan skapas och att androgyna ansikten bör ha något starkare influenser av genuskonventionellt manliga ansiktsdrag än kvinnliga för att uppfattas som androgynt. En fortsättning av arbetet skulle kunna göras genom en större undersökning med fler informanter från olika kulturer och samhällen. Detta med hjälp av en artefakt i 3D-grafik informanterna kan interagera med, mer som i en riktig spelmiljö.

Rapportens tema är stereotyper, utseende och genus med ytterligare fokus på aspekterna karaktärsdesign, ansiktsdrag och personlighetsdrag. Stereotyper har här behandlats ur ett kognitionspsykologiskt perspektiv. Detta för att ge vinkel åt effektiv visuell kommunikation, en aspekt som ibland använder sig av just stereotyper, särskilt i moderna media. En undersökning genomfördes för att analysera hur intrycket av tecknade karaktärer kan påverkas av karaktärens könsidentitet och ansiktsdrag. Detta baseras på tidigare forskning där ansiktsdrag kan kategoriseras som maskulina respektive feminina, vilka skapar olika intryck av personlighetsdrag. Karaktärerna har också undersökts utifrån tilldelade och uppnådda roller vilket har varit ett sätt för att vidare fördjupa genusaspekten inom karaktärsdesign. Främst talar resultatet av undersökning för ansiktsdragens vikt före könsidentiteten vid karaktärsdesign samt den skiftande uppfattningen om vad som anses maskulint och vad som anses feminint. En framtida fortsättning på arbetet skulle med fördel kunna ytterligare utveckla genusaspekten samt attitydskillnader mellan olika grupper av informanter.

Människor gör instinktivt personlighetsbedömningar utifrån andra människors ansikten. Pålitlighet bedöms främst utifrån ansiktsuttryck och ansiktens närhet till betraktarens sammanhangs genomsnittsansikte. Den här studien undersöker om samma attribut uppfattas likadant i realistiska 3D-modellerade ansikten, vilket inte har undersökts förut. Först manipulerades ansikten tagna från fyra spel med realistisk grafik för att vara olika nära det svenska genomsnittsansiktet (långt ifrån - icke attraktiv, nära, långt ifrån - attraktiv), samt ha olika ansiktsuttryck (arg, neutral, glad). Sammanlagt skapades 108 ansikten. Dessa ansiktens uppfattade pålitlighet utvärderades sedan av 161 personer genom en enkät. Studien kom fram till att de neutrala ansiktena samt de icke attraktiva ansiktena uppfattades som mest pålitliga, vilket inte stämmer överens med forskning kring riktiga ansikten. Mer forskning kring detta med annan metodik och större deltagarantal behövs för att ytterligare utforska likheter och skillnader mellan den uppfattade pålitligheten i riktiga ansikten och realistiska 3D-modellerade ansikten. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>