The aim of this examination paper is to investigate the use of linguistic feedback among male senior high school students. Two groups consisting of male students preparing for ensuing studies, and two groups consisting of male students taking vocational studies, was interviewed in four separate interviews. By comparing how these four groups used linguistic feedback in conversation noticeable differences has been identified. For example, the boys preparing for ensuing studies used linguistic feedback the most. Also, all interviewed groups used linguistic feedback the most when they agreed with each other. This study also investigates how typical male group speech (which is characterised by a will to express dominance as well as independence) can be affected by a consensus of opinion. Since that is a need for linguistic feedback to take place.

Uppsatsen handlar om på vilka sätt normativa och icke-normativa samtalsstilarutmärker gestaltningen av kvinnliga karaktärer genom verbal dialog i filmatiseringen avStieg Larssons bok Män som hatar kvinnor. Genom karaktärsanalys undersöks hurkvinnorna följer eller bryter de normativa samtalsstilarna i interaktioner med andramänniskor utifrån samtalsroller, samtalsorganisation, ämnen och genrer. Scenerna somhar valts ut för analysering definieras utifrån om de utspelar sig i ettprofessionellt/formellt eller privat sammanhang, för att sedan kunna dra en slutsats frånen varierad undersökning som inte bara baseras på samma utgångsläge. Vidare kommerdet diskuteras hur kvinnliga karaktärers användande av manlig samtalsstil skaparengagemang eller distans till sin samtalspartner i syfte att belysa de normativaförväntningar som finns på dem.

Mediefenomenet podcast har slagit igenom ordentligt i Sverige det senaste året och två av de mest populära drivs av fyra män. Alexander Schulman och Sigge Eklund med ”Alex och Sigges podcast” samt Filip Hammar och Fredrik Wikingsson med ”Filip och Fredriks podcast”. Podcasten öppnar upp för samtal fria från tidsbundenhet och producentstyrda manus så som den traditionella radion är upplagd vilket banar väg för mer förtroliga och personliga samtal deltagarna emellan. Jag tycker att det är intressant att ur ett maskulinitetsperspektiv granska vad männen i den här offentliga miljön väljer att tala om men också hur de gör det. Deltagarnas vänskap gör det intressant att studera homosocialiteten dem emellan. Syftet med studien är att studera hur dessa män talar med varandra i det offentliga podcastmediet, vilka maskulinitetstyper som framkommer i samtalen och hur homosocialiteten deltagarna emellan ser ut, samt om samtalen skiljer sig åt eller liknar varandra ur dessa aspekter. Detta kommer jag att göra genom att kombinera två analysmetoder; samtalsanalys och narrativ analys. Frågeställningarna lyder således: Hur är samtalen organiserade och uppbyggda? Vad är det för samtalsklimat och samtalsstil som råder? Finns det markörer som indikerar på olika maskulinitetstyper och vilka är i så fall dessa? Hur tar sig homosocialiteten uttryck genom samtalen? Jag studerar materialet med Raewyn Connells maskulinitetsteori som stöd. För att studera männens samtalsstil utgår jag ifrån Deborah Tannens teori. Homosocialiteten i samtalen angrips med resultat från studier av Jesper Andreasson och Karina Butera som utgångspunkter. Även mediepåverkan och mediebilden av män belyses i teoridelen. Studien visar på en antydan till en fördjupad homosocialitet. Samtalen följer den narrativa struktur jag utgått ifrån och indikationer på en delaktig maskulinitet finns i båda avsnitten. Båda samtalen rör ganska känsliga ämnen där diskussionerna stundvis blir mycket djupa och allvarliga men podcasterna skiljer sig åt i samtalsstil där Filip och Fredrik har en hårdare samtalsstil än Alex och Sigge.

Syftet med denna undersökning är att se om vissa aspekter av det svenska språket i kändisintervjuer har förändrats genom åren, med fokus på uppbackningar, pauser och topik. Materialet består av klipp från sex olika kändisintervjuer, en från 1963, en från 1967, en från 1975 och tre från 2015. Klippen har transkriberats och sedan analyserats med hjälp av conversation analysis, CA. Även intervjuteknik, samtalsstilar och språkförändringar från 60-talet till idag har inkorporerats i undersökningen. Resultatet har visat sig vara varierande. Topik är den aspekt som förändrats mest genom åren, då ämnena gått från konkreta och ytliga, till personliga och djupa. Pauser har till viss del ökat genom åren, vilket kan vara en konsekvens av topikutvecklingen. När ämnet är mer personligt skapas möjlighet för den intervjuade att använda sig av längre samtalsturer, vilket ger mer utrymme för pauser. Uppbackningar har enligt undersökningen inte utvecklats på samma sätt, då det snarare är en personlig preferens hur man visar sitt stöd under ett samtal. / The purpose of this study is to analyse whether certain aspects of the Swedish language in celebrity interviews have changed throughout the years, more specifically back-channel signals, pauses and topics. The material used is clips from six different celebrity interviews, one from 1963, one from 1967, one from 1975 and three from 2015. The clips have been transcribed and then analysed with the help of conversation analysis, CA. Interview techniques, conversation styles and language changes from the 60s to today have also been incorporated in the analysis. The result has been found to be variable. Topic is the main aspect that has changed most over the years, it has gone from concrete and superficial topics, to more personal and deep topics. Pauses have to some extent increased over the years, which may be a consequence of the evolution of topic. When the topic is more personal, it creates an opportunity for the interviewee to use longer turns, providing more space for breaks. Back-channel signals have not developed in the same way, since it is more a personal preference how to show support during a conversation.

The present study aims to develop a method for the analysis of argumentative patterns in spontaneous dialogue (Chapters 1-3), and to apply this method to samples of face-to-face interaction (Chapters 4-7). The purpose of the applied study is twofold: to evaluate the proposed method and to provide a contrastive description of the communicative style of Swedish and Spanish speakers in intra- and intercultural same-gender and mixed-gender dialogues. The study emphasises the co-operative and dynamic features inherent in argumentation in interaction as well as the dialogical nature of all conversational contributions. Argumentation is defined as a dynamic process whereby opinions are negotiated in interaction. The argumentative process is analysed into separable argumentative moves that are performed explicitly or implicitly, and whose domain is the idea unit (sense unit). The primary aim of argumentation is identified as that of making one standpoint, as reflected in an overtly or covertly expressed opinion, prevail over other possible or expressed standpoints/opinions. This general objective encompasses the specific interactive aims of creating adherence in the audience to a standpoint, and that of making the audience prepared to act. The model proposed comprises a set of argumentative and non-argumentative moves, defined by four sets of binary distinctive features: [+/– new topic], [+/– agreement], [+/– new information], and [+/– standpoint]. In addition, the model discriminates between self-directed and other-directed moves. The empirical study focuses on six of the argumentative moves (acceptance, rejection, other-support, self-support, other-objection, and self-objection). Linguistic strategies used for implementing these moves are identified. The strategies and the frequencies with which the various moves occur are correlated with two prototypical communicative styles: ‘collaborative’ vs. ‘self-assertive’. On the basis of the analysis, argumentative profiles are traced for each of the four participant categories in each of the four contexts analysed. The analysis, apart from revealing systematic differences between the groups, lends empirical support to the proposed method.

Föreliggande uppsats berör ämnet manlig och kvinnlig samtalsstil. Det är ett språksociologiskt orienterat ämne som berör allt från turtagning för skildring av samtalsstruktur, tidigt grundad språk-och-kön-forskning med genusteoretiska perspektiv samt språkforskares definition på stilbegreppet. Syftet med uppsatsen är att presentera preliminära resultat som beskriver män och kvinnors samtalsstilar med hjälp av podcast som format. Närmare bestämt undersöks männen och kvinnornas stödsignaler; frekvensen och hur de skiljer sig åt kvalitativt. Avbrott är ett annat delområde som behandlas. Materialet består av tre podcastavsnitt som är ca en timme långa respektive. Männens samtalsstil kunde över lag tillskrivas den normativt manliga identiteten och kvinnornas samtalsstil kunde över lag tillskrivas den normativt kvinnliga identiteten. Åldersskillnaden mellan de kvinnliga deltagarna visade sig spela roll för hur hög eller liten grad kvinnligt ansedda språkdrag användes.

Abstract The present study aims to map out the extent to which bilingual Sweden-Finnish teenagers can make use of their second language Swedish in order to communicate pragmatic information. The main aim is to study whether speakers of a second language can achieve near-native competence in the second language, i.e. whether their conversational style is identical with that of first-language speakers. The material consists of audiotaped simulated dialogues. The starting-point of the analysis is the idea that the conversational strategies used by a speaker reveal his global conversational style. The present study is concerned with very advanced second-language speakers. They were born in Sweden to Finnish families, with Finnish as their first language. The official language in school and elsewhere in society is Swedish. However, they live in a society which is highly bilingual and where Finnish can be used – and is used by the present informants – in everyday life in more informal contexts. Even though the informants can be regarded as very advanced speakers of Swedish, the analysis suggests that their use of Swedish is different from that of the native speakers. Furthermore, the analysis shows no signs of pragmatic transfer from the Sweden-Finnish speakers' first language Finnish into their second language Swedish – or vice versa. The Sweden-Finnish speakers follow a Finnish conversational style when speaking Finnish, but they do not transfer this style into their performance in Swedish. Nevertheless, their conversational style in Swedish deviates from that of native Swedish speakers. / Abstrakt Föreliggande avhandling har som syfte att beskriva tvåspråkiga sverigefinska ungdomars sätt att använda sig av andraspråket svenska när det gäller det pragmatiska språkbruket. Det övergripande målet i analysen är att studera om andraspråkstalare kan nå infödd nivå i andraspråket, dvs. om deras samtalsstil på andraspråket är identisk med infödda talares. Materialet består av simulerade dialoger. Analysen utgår från tanken att de strategier som talare använder sig av i interaktion avspeglar den övergripande, globala samtalsstil som gäller i ett helt samtal. Det gäller här mycket avancerade andraspråkstalare. De är födda i Sverige i finskspråkiga familjer med finska som förstaspråk. Det officiella språket i skolan och i övrigt i samhället är svenska. Det aktuella samhället är dock starkt tvåspråkigt där finska kan användas – och används av de aktuella informanterna – i det vardagliga livet i mer informella kontexter. även om det är fråga om mycket avancerade andraspråkstalare, tyder den aktuella analysen på att det finns drag i deras andraspråk svenska som avviker från de infödda talarnas språkbruk. Analysen avslöjar vidare inga tecken på pragmatisk transfer från de sverigefinska informanternas förstaspråk finska över till deras svenska – eller omvänt. De ser ut att följa den finska samtalsstilen i samtal på finska men överför inte denna stil till samtal på svenska.

<p>Detta arbete bygger på videoinspelningar av samtal, där två elevgrupper löste vardera två uppgifter inom ramen för gymnasieskolans kurs svenska A. Syftet är att undersöka hur gruppsamtal kring språkliga frågor fungerar och hur eleverna använder i språksammanhang adekvata fackuttryck.</p><p>Den teoretiska bakgrunden utgörs av Lev Vygotskijs språksyn och begreppet närmaste utvecklingszon samt en sociokulturell uppfattning om språket som medierande verktyg för att uttrycka vår bild av omvärlden. Grundläggande är att individens språkutveckling sker genom kommunikation och samspel.</p><p>Som analysverktyg fungerar teorier om samtalsstilar och skapande av gemensam mening. Särskild uppmärksamhet ägnas åt hur eleverna försöker skapa en fungerande kommunikation genom att använda stringenta uttryck i form av fackspråk.</p><p>Analysen visar att eleverna, även då de är orienterade mot gruppen och mot uppgiften och med en asymmetrisk och samarbetande samtalsstil, brister i effektivitet då de inte använder ett gemensamt fungerande fackspråk. I fråga om en av de två uppgifter som eleverna arbetade med, valde eleverna helt enkelt en diskurs som möjliggjorde en privat kod.</p><p>Arbetet belyser didaktiska problem i förhållande till uppgiftskonstruktion och undervisningens organisation och föreslår framtida forskning om elevers språkliga diskurs.</p>

Detta arbete bygger på videoinspelningar av samtal, där två elevgrupper löste vardera två uppgifter inom ramen för gymnasieskolans kurs svenska A. Syftet är att undersöka hur gruppsamtal kring språkliga frågor fungerar och hur eleverna använder i språksammanhang adekvata fackuttryck. Den teoretiska bakgrunden utgörs av Lev Vygotskijs språksyn och begreppet närmaste utvecklingszon samt en sociokulturell uppfattning om språket som medierande verktyg för att uttrycka vår bild av omvärlden. Grundläggande är att individens språkutveckling sker genom kommunikation och samspel. Som analysverktyg fungerar teorier om samtalsstilar och skapande av gemensam mening. Särskild uppmärksamhet ägnas åt hur eleverna försöker skapa en fungerande kommunikation genom att använda stringenta uttryck i form av fackspråk. Analysen visar att eleverna, även då de är orienterade mot gruppen och mot uppgiften och med en asymmetrisk och samarbetande samtalsstil, brister i effektivitet då de inte använder ett gemensamt fungerande fackspråk. I fråga om en av de två uppgifter som eleverna arbetade med, valde eleverna helt enkelt en diskurs som möjliggjorde en privat kod. Arbetet belyser didaktiska problem i förhållande till uppgiftskonstruktion och undervisningens organisation och föreslår framtida forskning om elevers språkliga diskurs.