Denna studie undersöker damfotbollens bildande och utveckling under 1970-talet ur ett genusperspektiv, där kvinnorörelsen under samma tid präglade Sveriges jämställdhetsdebatt. Kvinnorna började ta sig in på arbetsmarknaden under 1970-talet där de kämpade för att bryta djupt förankrade genusnormer. På samma sätt bröt de sig in i den svenska idrottsrörelsens manliga arena, fotbollen. Undersökningsmaterialet för studien kommer från Forshaga Idrottsförening och Värmlands Fotbollförbund, vilket används som ett verktyg för att få fram hur damfotbollens bildande såg ut, hur de ekonomiska tillgångarna var för dam- respektive herrfotboll samt hur damfotbollen beskrevs i deras mötesprotokoll jämfört med herrfotbollen. I diskussionskapitlet ställs materialet mot tidigare forskning om jämställdhet inom idrotten samt den teoretiska utgångspunkten om manlig dominans, som används för att förstå den problematik som damfotbollens bildande och utveckling stötte på under 1970-talet. Studiens resultat som presenteras i diskussionen och slutsatsen visar på att bildandet av damfotboll var ytterst problematisk, men även att det inte tog lång till innan den blev accepterad och tagen på allvar. Samtidigt visar den på att de ekonomiska tillgångarna för dam- respektive herrfotboll inte förändrades under 1970-talet och fram till 2016 kvarstår de stora skillnaderna. I mötesprotokollen beskrevs damfotbollen i början av 1970-talet med könspecifika begrepp, så som damfotboll, däremot beskrevs herrfotbollen med könsneutrala begrepp, exempelvis fotboll.

No description available.

<p>Syftet med arbetet är att undersöka hur det är att vara manlig pedagog i den kvinnodominerade förskoleverksamheten. Undersökningen belyser männens situation utifrån olika områden. Vi har bland annat undersökt om det finns skillnader i arbetsfördelning och förväntningar mellan män och kvinnor, varför män ofta väljer att lämna yrket samt betydelsen av manliga förebilder.</p><p>Vi har intervjuat fem manliga pedagoger och av dessa fem är en nyutexaminerad och en har gått vidare till ett annat yrke. Resultatet visar att männen upplever att de kan mötas av andra förväntningar än kvinnor inom samma yrke och att rollen ibland kan upplevas som påfrestande. Informanterna påtalar att det finns vissa skillnader mellan män och kvinnor i förskolan och att detta påverkar dem i deras arbete på olika sätt.</p>

Sjuksköterskeyrket har historiskt setts som ett typiskt kvinnligt yrke och än idag finns det kvar en föreställning om att män inte lämpar sig för yrket. Manliga sjuksköterskor utmanar därför samhällets normer om vad en man ska arbeta med. Syftet med studien var att belysa hur manliga sjuksköterskor upplever sin yrkesroll ur ett genusperspektiv. Studien genomfördes som en litteraturstudie där åtta vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. I resultatet framkom det att manliga sjuksköterskor ansåg att yrkets passade dem, förmågan att bry sig om andra människor kunde blandas med kunskaper om teknik, kemi samt biologi. Manliga sjuksköterskor såg sin fysiska styrka som en fördel jämfört med deras kvinnliga kollegor. Manliga sjuksköterskor ville dock bli accepterade av sina kvinnliga kollegor för sina professionella omvårdnadskunskaper och inte enbart för sin fysiska styrka. Resultatet visade även att manliga sjuksköterskor kunde uppleva ett motstånd för sitt yrkesval. Många manliga sjuksköterskor hade även blivit avrådda att utföra basal omvårdnad på kvinnliga patienter då det ansågs finnas en risk att det skulle uppfattas som sexuella närmanden. Mer forskning och ett aktivt arbete inom hälso- och sjukvården behövs för att göra det mer accepterat för män att utbilda sig till och arbeta som sjuksköterska. Inom utbildningen bör det även finnas ett genusperspektiv som inkluderar män.

Syftet med arbetet är att undersöka hur det är att vara manlig pedagog i den kvinnodominerade förskoleverksamheten. Undersökningen belyser männens situation utifrån olika områden. Vi har bland annat undersökt om det finns skillnader i arbetsfördelning och förväntningar mellan män och kvinnor, varför män ofta väljer att lämna yrket samt betydelsen av manliga förebilder. Vi har intervjuat fem manliga pedagoger och av dessa fem är en nyutexaminerad och en har gått vidare till ett annat yrke. Resultatet visar att männen upplever att de kan mötas av andra förväntningar än kvinnor inom samma yrke och att rollen ibland kan upplevas som påfrestande. Informanterna påtalar att det finns vissa skillnader mellan män och kvinnor i förskolan och att detta påverkar dem i deras arbete på olika sätt.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka vad etablerade tränare och forskare anser om tidig specialisering inom den manliga idrotten, specifikt lagbollspel, och vad de anser om dess positiva och negativa effekter. Frågeställning Vad anser tränare och forskare om tidig specialisering för pojkar inom lagidrotter, specifikt bollsporter, och vilka positiva respektive negativa effekter, både fysiska och psykiska, anser de att det finns? Metod Kvalitativa intervjuer var den metod som användes. Intervjuerna gjordes efter en semi-strukturerad intervjuguide. I denna studie intervjuades totalt åtta deltagare, varav fyra tränare och fyra forskare. Data bearbetades utifrån en hermeneutisk tolkning, vilket innebär att vi jämfört och tolkat intervjuerna i ett försök att komma fram till slutsatser med hjälp av fraser som intervjupersonerna använder sig av. Resultat Alla deltagare var eniga om att tidig specialisering, som den bedrivs idag, är negativ för barn, bland annat eftersom det innebär stor skaderisk. Tre av deltagarna uttalade sig dock positivt om tidig specialisering, under förutsättning att ungdomstränarna har kunskapen att bedriva allsidig träning utöver den idrottspecifika träningen. Slutsats Våra resultat visar att erfarna tränare och forskare anser att tidig specialisering som den bedrivs nu, där kunskapen bland ungdomstränarna inte anses tillräcklig, är övervägande negativt.  Dels för att det finns en stor skaderisk och dessutom en risk för utbrändhet och tappad motivation. Vidare anses att om kunskapen hos tränarna ökar så att träningen kan bedrivas allsidigt så att skador inte uppstår och så att motivationen inte faller på grund av för hög träningsdos så ses inget fel i att bedriv fokuserad idrottsträning redan i ung ålder. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

<p> </p><p>Skolungdomar har sina gruppnormer att leva upp till. Attityder kan skjuta undan omdömet. Historiskt har matematik varit okvinnligt. Det kan förvägra intresserade flickor att välja ämnet liksom det kan pressa sig på ohågade pojkar.</p><p>Syftet med uppsatsen är att utreda om flickor och pojkar idag har olika attityd till matematik samt om de tycker att matematiken är genusmärkt, det vill säga om den är starkt manlig eller starkt kvinnlig. Studien är inspirerad av GeMa-projektet, som introducerade en tregradig matematikattitydskala i Sverige. Attitydskalor består av en rad påståenden som personer får ta ställning till. I den tregradiga matematikattitydskala kan matematik ses som manlig, neutral eller – och det är det nya – kvinnlig.</p><p>För att kunna genomföra arbetet har jag först studerat litteratur som avhandlar attityder, genusteori och matematik som manlig domän. En domän kan vara manlig exempelvis genom att få kvinnor finns i området eller att företeelsen har manlig laddning. Efter litteraturstudierna har jag genomfört en enkät i två klasser i en högstadieskola.</p><p>När jag analyserar undersökningens resultat finner jag att flickors och pojkars attityder är tämligen likartade samt att märkningen av matematiken snarast är genusneutral, möjligen med en dragning åt det kvinnliga hållet.</p><p> </p>

Skolungdomar har sina gruppnormer att leva upp till. Attityder kan skjuta undan omdömet. Historiskt har matematik varit okvinnligt. Det kan förvägra intresserade flickor att välja ämnet liksom det kan pressa sig på ohågade pojkar. Syftet med uppsatsen är att utreda om flickor och pojkar idag har olika attityd till matematik samt om de tycker att matematiken är genusmärkt, det vill säga om den är starkt manlig eller starkt kvinnlig. Studien är inspirerad av GeMa-projektet, som introducerade en tregradig matematikattitydskala i Sverige. Attitydskalor består av en rad påståenden som personer får ta ställning till. I den tregradiga matematikattitydskala kan matematik ses som manlig, neutral eller – och det är det nya – kvinnlig. För att kunna genomföra arbetet har jag först studerat litteratur som avhandlar attityder, genusteori och matematik som manlig domän. En domän kan vara manlig exempelvis genom att få kvinnor finns i området eller att företeelsen har manlig laddning. Efter litteraturstudierna har jag genomfört en enkät i två klasser i en högstadieskola. När jag analyserar undersökningens resultat finner jag att flickors och pojkars attityder är tämligen likartade samt att märkningen av matematiken snarast är genusneutral, möjligen med en dragning åt det kvinnliga hållet.

För att tydliggöra och urskilja de förändringar som skett i hur författarna gestaltar sina vampyrer undersöks Dracula (Stoker, 1897), En vampyrs bekännelse (Rice, 1976) och Om jag kunde drömma (Meyer, 2005). Även de samhälleliga förändrigar som möjliggjort dessa förändringar, den förändring från folktron till den tidiga vampyrlitteraturen som skett och förändringen från monster till humanvampyrer undersöks. Detta görs genom närläsning och en deduktiv undersökning samt att narratologi och relevant faktalitteratur har använts som hjälp i vår analys. Resultatet av undersökningen är att vampyrerna i den tidigaste romanen är monster, men i Rices roman börjar vampyrgestaltningen humaniseras. Den största skillnaden i de kvinnliga vampyrernas förändring är att den sensuella gestaltningen anses som något negativt i Dracula, är jämställd mellan könen i Rices roman och inte finns alls i Om jag kunde drömma. De samhälleliga förändringar som skett och som påverkat vampyrgestaltningen är sekulariseringen och tillvägagånssättet att bli vampyr skiljer sig mellan folktron och vampyrlitteraturen. Det är tillvägagångssättet i vampyrrapporten om Arnont Paole som  mest stämmer överens med litteraturen, då det i samtliga fall krävs ett bett från vampyren för att offret ska förvandlas. I En vampyrs bekännelse krävs det dessutom att vampyren ger offret sitt blod att dricka.

Syftet med vår studie är att belysa och tydliggöra likheter och olikheter mellan hur kvinnor och män som ledare styr sina medarbetare. Vår studie är en kvalitativ studie som har en kvantitativ intervjumetod. Primärdata får vi genom en webbaserad enkätundersökning. Sekundärdata samlas in genom litteratur i ämnet samt vetenskapliga artiklar och uppsatser. Analysen av primärdata genomförs genom att jämföra de olika respondenternas svar med varandra. Resultatet av studien visar att de kvinnliga respondenterna i vår studie tenderar att styra på kvinnligt vis i vissa frågar och de manliga respondenterna tenderar att styra på manligt vis i vissa frågor. I andra frågor styr kvinnorna och männen lika, mer likt ett kvinnligt styrsätt. Det vill säga, det är vanligare bland våra respondenter att en ledare styr genom ett typiskt kvinnligt styrsätt. Förslag till vidare studier är att göra en liknande undersökning hos ett större urval respondenter, detta för att nå ett trovärdigare resultat.  Denna studies bidrag är att vi visar på att det bland våra respondenter tycks finnas vissa likheter och även olikheter mellan hur kvinnliga och manliga ledare styr sina medarbetare.