<p>Syftet med arbetet är att undersöka hur det är att vara manlig pedagog i den kvinnodominerade förskoleverksamheten. Undersökningen belyser männens situation utifrån olika områden. Vi har bland annat undersökt om det finns skillnader i arbetsfördelning och förväntningar mellan män och kvinnor, varför män ofta väljer att lämna yrket samt betydelsen av manliga förebilder.</p><p>Vi har intervjuat fem manliga pedagoger och av dessa fem är en nyutexaminerad och en har gått vidare till ett annat yrke. Resultatet visar att männen upplever att de kan mötas av andra förväntningar än kvinnor inom samma yrke och att rollen ibland kan upplevas som påfrestande. Informanterna påtalar att det finns vissa skillnader mellan män och kvinnor i förskolan och att detta påverkar dem i deras arbete på olika sätt.</p>

Syftet med arbetet är att undersöka hur det är att vara manlig pedagog i den kvinnodominerade förskoleverksamheten. Undersökningen belyser männens situation utifrån olika områden. Vi har bland annat undersökt om det finns skillnader i arbetsfördelning och förväntningar mellan män och kvinnor, varför män ofta väljer att lämna yrket samt betydelsen av manliga förebilder. Vi har intervjuat fem manliga pedagoger och av dessa fem är en nyutexaminerad och en har gått vidare till ett annat yrke. Resultatet visar att männen upplever att de kan mötas av andra förväntningar än kvinnor inom samma yrke och att rollen ibland kan upplevas som påfrestande. Informanterna påtalar att det finns vissa skillnader mellan män och kvinnor i förskolan och att detta påverkar dem i deras arbete på olika sätt.

Det arbetar väldigt få män i förskolan idag och det har det alltid gjort, vilket medför att de är i minoritet bland alla kvinnor som arbetar inom yrket. Detta gjorde oss intresserade av att ta reda på hur manliga pedagoger tänker om sitt yrke i förskolan och metoden vi använde oss av blev intervjuer. Syftet med vår studie är att undersöka hur sex män som arbetar i förskolan upplever sitt yrke. I bakgrunden har vi utgått ifrån tidigare forskning om manliga pedagogers yrkesval, yrkesroll samt bemötande från omgivningen. Dessa delar var även utgångspunkten för vår undersökning. Detta kopplas sedan ihop i vår diskussion. Utifrån svaren vi fick av pedagogerna kunde vi utforma tre olika kategorier: Valet mot ett yrke i förskolan, Barnen är viktigast och Omgivningens bemötande. Resultatet visar att alla pedagoger i vår studie hade ett tydligt motiv när de valde att arbeta i förskolan, nämligen ett tidigt intresse för att arbeta med människor. Vi har även kommit fram till att pedagogerna alltid har blivit positivt bemötta av omgivningen från att de trädde in i yrket fram till idag. Pedagogerna anser att barnen är det viktigaste i deras arbete och att barnen ska stå i centrum. Pedagogernas fritidsintressen är något som utövas i stor utsträckning i deras arbete.

<p>Sammandrag</p><p>Detta examensarbete bygger på en fallstudie av en manlig pedagog i förskolan. En aktuell fråga i dagens debatt är bristen på män i förskolan, vilket medför att en närmare granskning av manliga pedagoger kontra kvinnliga pedagoger är befogad. Frågan är på vilket sätt manliga pedagogers tänkande och beteende skiljer sig från kvinnliga pedagogers motsvarande? Syftet med den här undersökningen är att med hjälp av videoinspelning i detalj analysera en manlig pedagogs arbete tillsammans med barnen på en förskola. Speciellt söker jag vilka uppgifter en manlig pedagog väljer att utföra tillsammans med barnen, hur han väljer att utföra dem och vilket språk han använder. Den empiriska basen är observationer (videofilm) av en manlig pedagogs arbete under två dagar. Observationerna kompletterades även med en intervju för att genom den få en bredare bild och ett sammanhang utifrån respondentens perspektiv.</p><p>Undersökningen visar i sammanfattning att den manlige pedagogen skiljer sig i ganska hög grad från sina kvinnliga pedagoger och deras arbetssätt. När han valde aktiviteter själv prioriterade han att busa med barnen och själv leka barn. Han deltog i leken som en jämlik, medan den kvinnliga pedagogen behöll sin pedagogroll även i leken. Språkmässigt använder han sig av färre ord och även av en mer direkt kommunikation. Han ser sig själv som ett komplement i den kvinnodominerade pedagoggruppen. Genom att vara ett komplement ser han till att bidra med, enligt honom, typiskt manliga saker och aktiviteter.</p><p>Nyckelord: manlig pedagog, könsroller, manligt språk, förskolan.</p> / <p>Abstract</p><p>This written examination is built upon a case study of a male teacher in preschool. One question that is a burning issue right now is the lack of men in preschool, which implies that a closer study of male versus female teachers is justified. The question is in which way the male teachers behave differently from the female teachers? The purpose with this study is to, with the help of a video recording, analyze a male teacher’s work with children in detail. I am especially interested in which kind of tasks he chooses to do with the children, how he chooses to carry them out and what type of language he uses. The empiric contains mainly of an observation (a video recording) of a male teacher during two days of his work. The observations were supplemented with an interview in order to get a wider picture and to put it into context.</p><p>The study shows in context that the male teacher differs in a lot of ways compared to his female co workers. When he chooses the tasks himself he prioritizes to fuss with the children and to play himself. He participated in the games as an equal, while the female teacher never stopped being a teacher. When it comes to his language, he uses fewer words and also a more direct communication. He regards himself as a complement in the group that is dominated by females. By doing so, he makes sure that he contributes with, according to him, typical male activities and tasks.</p><p>Keywords: male teacher, sex role, male language, preschool.</p>

Sammandrag Detta examensarbete bygger på en fallstudie av en manlig pedagog i förskolan. En aktuell fråga i dagens debatt är bristen på män i förskolan, vilket medför att en närmare granskning av manliga pedagoger kontra kvinnliga pedagoger är befogad. Frågan är på vilket sätt manliga pedagogers tänkande och beteende skiljer sig från kvinnliga pedagogers motsvarande? Syftet med den här undersökningen är att med hjälp av videoinspelning i detalj analysera en manlig pedagogs arbete tillsammans med barnen på en förskola. Speciellt söker jag vilka uppgifter en manlig pedagog väljer att utföra tillsammans med barnen, hur han väljer att utföra dem och vilket språk han använder. Den empiriska basen är observationer (videofilm) av en manlig pedagogs arbete under två dagar. Observationerna kompletterades även med en intervju för att genom den få en bredare bild och ett sammanhang utifrån respondentens perspektiv. Undersökningen visar i sammanfattning att den manlige pedagogen skiljer sig i ganska hög grad från sina kvinnliga pedagoger och deras arbetssätt. När han valde aktiviteter själv prioriterade han att busa med barnen och själv leka barn. Han deltog i leken som en jämlik, medan den kvinnliga pedagogen behöll sin pedagogroll även i leken. Språkmässigt använder han sig av färre ord och även av en mer direkt kommunikation. Han ser sig själv som ett komplement i den kvinnodominerade pedagoggruppen. Genom att vara ett komplement ser han till att bidra med, enligt honom, typiskt manliga saker och aktiviteter. Nyckelord: manlig pedagog, könsroller, manligt språk, förskolan. / Abstract This written examination is built upon a case study of a male teacher in preschool. One question that is a burning issue right now is the lack of men in preschool, which implies that a closer study of male versus female teachers is justified. The question is in which way the male teachers behave differently from the female teachers? The purpose with this study is to, with the help of a video recording, analyze a male teacher’s work with children in detail. I am especially interested in which kind of tasks he chooses to do with the children, how he chooses to carry them out and what type of language he uses. The empiric contains mainly of an observation (a video recording) of a male teacher during two days of his work. The observations were supplemented with an interview in order to get a wider picture and to put it into context. The study shows in context that the male teacher differs in a lot of ways compared to his female co workers. When he chooses the tasks himself he prioritizes to fuss with the children and to play himself. He participated in the games as an equal, while the female teacher never stopped being a teacher. When it comes to his language, he uses fewer words and also a more direct communication. He regards himself as a complement in the group that is dominated by females. By doing so, he makes sure that he contributes with, according to him, typical male activities and tasks. Keywords: male teacher, sex role, male language, preschool.

Min essä handlar om de erfarenheter jag har som manlig pedagog i förskolan och hur de har påverkat mig som manlig pedagog inom förskolan och mina självupplevda händelser som påverkat mig i min yrkesroll. Den gemensamma nämnaren i mina upplevda händelser jag beskriver är att jag möter tankar om den manliga pedagogen som en förmedlare av värden som antingen ses som goda, eller som hot. Mitt dilemma handlar om att jag som manlig pedagog får förhålla mig till generaliseringar om män som potentiella pedofiler men också generaliseringar om mannen som normskapande och auktoritär aktör i en kvinnodominerad miljö. Uppsatsens huvudsakliga syfte har varit att problematisera och synliggöra olika perspektiv på manliga pedagoger inom förskolan. Min essä sträcker sig över en tidsperiod från slutet av 1990-talet fram till idag.Uppsatsen är skriven i en vetenskaplig essäform. Den är baserad på mina egna erfarenheter och mina erfarenheters möte med olika teoretiska perspektiv och teorier. Att skriva uppsatsen i formen av en erfarenhetsbaserad vetenskaplig essä har hjälpt mig att låta mina erfarenheter möta teoretiska perspektiv och därigenom se mina egenupplevda händelser ur nya perspektiv. I uppsatsens reflekterande del använder jag mig av flera olika teoretiska perspektiv för att kunna få perspektiv på mitt dilemma och nå min frågeställning. Jag inleder uppsatsens reflekterande del med en historisk beskrivning av mannen i den svenska förskolan. Jag beskriver även pedofildebattens ursprung. Med hjälp av olika forskares tankar kring genus, intersektionalitet, maskulinitet och könsmaktsordning reflekterar jag över mitt och de personers handlande som beskrivs i min inledande berättelse. / My essay is about the experiences I have as a male teacher in preschool and how they have influenced me as a male teacher in preschool and my self-experienced events that have influenced me in my professional capacity. The common denominator in my perceived events I describe is that I encounter ideas about the male teacher as a mediator of values that are either seen as good, or as a threat. My dilemma is that I as a male teacher may relate me to generalizations about men as potential pedophiles but also generalizations about men as the norm creation and authoritative actor in a female-dominated environment. The essay's main aim has been to identify the problems and highlight different perspectives of male teachers in preschools. My essay spans a period from the late 1990s to today.The essay is written in a scientific essay form. It is based on my own experience and my experience entities meeting with different theoretical perspectives and theories. Writing the essay in the form of an evidence-based scientific essay has helped me to let my experiences meet theoretical perspective and thereby make my own perceived events from a new perspective. In the essay reflective part, I use several different theoretical perspectives in order to gain perspective on my dilemma and reach my issue. I begin the essay reflective part with a historical description of the man in the Swedish preschool. I also describe pedophile debate origin. Using different researcher’s ideas about gender, intersectionality, masculinity and gender power structure, I reflect on my actions and the persons described in my initial story.