Syftet med denna undersökning är att undersöka elevers kommunikation vid datorerna, hur detta påverkar samlärandet. Förhoppningen är att min undersökning kan synliggöra barnens samtal och hur det påverkar lärandet. Mina frågeställningar är: Vad kommunicerar eleverna om i sina samtal vid datorerna? Hur påverkas lärandet av elevernas kommunikation? Inom kvalitativa studier är det deltagarnas perspektiv som är det betydelsefulla (Bryman 2002). I det här fallet innebär det att en mindre grupp elever i en förskoleklass observerats och utifrån det analyserats på djupet utifrån frågeställningarna. Datainsamlingen har skett med hjälp av videoinspelning för att lättare kunna fånga situationer i sin kontext. Bearbetningen av det insamlade materialet har skett med hjälp av transkribering. För att kunna ta del av materialet har jag använt samtalsanalys. I samtalsanalys är det språket som är det primära och intresset är riktat mot detaljer i språket under ett socialt samspel. Resultatet utifrån mina frågeställningar är att eleverna kommunicerar om hur olika bokstäver ser ut, låter och var de finns på tangentbordet. Även olika strategier förekom t.ex. när en elev visar hur bokstaven g ser ut genom att rita ett g i luften. Det mest påtagliga i undersökningen är att samarbetet i hög grad påverkas efter hur grupperna är sammansatta. En annan intressant aspekt i elevernas kommunikation är, hur de utrycker sina strategier.

<p>Syftet med denna undersökning är att undersöka elevers kommunikation vid datorerna, hur detta påverkar samlärandet. Förhoppningen är att min undersökning kan synliggöra barnens samtal och hur det påverkar lärandet. Mina frågeställningar är: Vad kommunicerar eleverna om i sina samtal vid datorerna? Hur påverkas lärandet av elevernas kommunikation? Inom kvalitativa studier är det deltagarnas perspektiv som är det betydelsefulla (Bryman 2002). I det här fallet innebär det att en mindre grupp elever i en förskoleklass observerats och utifrån det analyserats på djupet utifrån frågeställningarna. Datainsamlingen har skett med hjälp av videoinspelning för att lättare kunna fånga situationer i sin kontext. Bearbetningen av det insamlade materialet har skett med hjälp av transkribering. För att kunna ta del av materialet har jag använt samtalsanalys. I samtalsanalys är det språket som är det primära och intresset är riktat mot detaljer i språket under ett socialt samspel. Resultatet utifrån mina frågeställningar är att eleverna kommunicerar om hur olika bokstäver ser ut, låter och var de finns på tangentbordet. Även olika strategier förekom t.ex. när en elev visar hur bokstaven g ser ut genom att rita ett g i luften. Det mest påtagliga i undersökningen är att samarbetet i hög grad påverkas efter hur grupperna är sammansatta. En annan intressant aspekt i elevernas kommunikation är, hur de utrycker sina strategier.</p>

Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka möjligheter som skapas för elevers läsförståelse samt vilka hinder och möjligheter som skapas för elevers delaktighet i grupparbete genom arbetssättet kooperativt lärande. Videoobservation användes som huvudsaklig metod och kompletterande elevintervjuer genomfördes. Videobservationerna genomfördes i åk 6 vid fem olika tillfällen. Materialet analyserades utefter två olika utgångspunkter: (a) olika förhållningssätt till texter i samtalet i relation till begreppet textrörlighet; samt (b) elevers delaktighet i grupparbete i relation till fastställda kriterier från tidigare forskning. I empirin synliggjordes att olika möjligheter att förhålla sig till texter uppstod i textsamtalen. I både elevsamtalen och de lärarledda samtalen möjliggjordes flera typer av textrörlighet, de lärarledda samtalen syftade dock oftare till en djup textbaserad rörlighet. Det framkom även olika karaktäristika hos de samtal som kategoriserades som lyckade sekvenser av grupparbete och de som inte uppfyllde kriterierna. De lyckade samtalssekvenserna karaktäriserades av att eleverna lyssnade aktivt samt bad om hjälp och hjälpte varandra och flera av dessa sekvenser innehöll en struktur för samarbetet. Samtliga samtal som inte uppfyllde kriterierna för lyckade grupparbeten saknade både struktur och lärarstöd. Resultatet tyder på att när läsförståelsearbetet skedde genom arbetssättet kooperativt lärande möjliggjordes en elevinteraktion som bidrog till olika sätt att förhålla sig till texten. Vikten av lärarens stödjande funktion synliggjordes både gällande läsförståelseutvecklingen och samarbete i grupperna. Samarbete uppstod inte i alla grupper, vilket kan tyda på att elever behöver stöd i samarbete för att öka allas delaktighet och lärande.

Studiens syfte var att undersöka om mentorssamtal med elever och ökad kontakt med mentorselevernas föräldrar gör att elevernas måluppfyllelse ökar. Undersökningen avsåg att belysa mentorers, föräldrars och elevers uppfattningar om mentorssamtalen, men även att göra jämförelser för att försöka hitta likheter och skillnader i deras synpunkter. Syftet med undersökningen var också att försöka bidra med information som kan utveckla mentorssamtalen. En kvantitativ med i form av enkäter användes till elever och föräldrar i år 6 på en skola i Trelleborgs kommun. En kvalitativ metod i form av standardiserade intervjuer användes för att intervjua den utvalda gruppens fyra mentorer. En sammanställning av enkäterna gjordes och redovisades i diagramform. I en del av intervjun med mentorerna fick mentorerna studera och kommentera resultaten från elever och föräldrar. Mentorssamtalen har enlig mentorer, föräldrar och elever stor betydelse för att eleven ska kunna öka sin måluppfyllelse. Det finns genom mentorssamtalen större möjligheter för lärare och elever att skapa goda relationer som ger ökad trygghet i skolan. Eleverna har också större möjlighet att vara mer delaktiga i arbetet att kunna nå målen. Mentorernas ökade kontakt med föräldrarna gör även dem mer delaktiga. Mentorer, föräldrar och elever är eniga i de flesta frågor, även om det finns skillnader i svar i enstaka frågor. Det finns flera goda förslag på utvecklingsmöjligheter för mentorssamtalen enligt mentorer, föräldrar och elever.

Syftet med den här studien är att ta reda på om naturkunskapsundervisning i en svensk mellanstadieklass kan dra fördel av att elever får samtala kring en samhällsfråga med naturvetenskapligt innehåll. Utöver detta syftar studien till att försöka förstå om elever, genom bidrag till diskussioner, visar upp en handlingskompetens. Studien ställer upp två frågor. Vad talar eleverna om när en samhällsfråga med naturvetenskapligt innehåll är fokus för en lektion? Vad i samtalen kan tyda på utveckling av handlingskompetens? Femton elevpars respons på sju påståenden kretsat kring kärnkraft och fossila bränslen har analyserats i en modell som bygger på nyckelord och som gett output i form av nio teman. I ett andra led har temanas grad av förekommande mätts och slutligen har temana kategoriserats in i dimensioner för handlingskompetens. Mest framträdande i elevsamtalen visade sig temat ämneskunskaper vara. Det är ett motsatt utfall jämfört med vad andra forskningsresultat på samma område visar. Den här studien berör möjliga orsaker till detta. Dimensionerna i handlingskompetens utgörs av ett kognitivt-, ett socialt-, ett personligt samt ett värderingsbaserat perspektiv. Alla dessa dimensioner finns representerade i elevsamtalen. Eleverna hanterar verklighetsförankrade och icke-tillrättalagda frågor med mer eller mindre självständigt tänkande och reflekterande handling. I detta kan lärare se möjligheter i sitt arbete att uppfylla styrdokumentens krav och dra nytta av detsamma i bedömningsaspekter. Diskussioner i studien leder fram till nya obesvarade frågor för vidare forskning på området. Vad kan påverka vad elever samtalar om i SNI-undervisning och är lärare rätt rustade för att bedriva undervisning såsom denna?

I skolans värld sitter det alldeles för många elever under tystnad och observerar sina aktiva klasskamrater under samtal, diskussioner och frågestunder i stället för att själva medverka. Studien är tänkt att ge svar på vad som ligger bakom elevernas bristande deltagande. Eleverna behöver få en insikt i hur viktig kommunikationen med omvärlden är. Studien utgår ifrån pragmatismen och det sociokulturella perspektivet. För att komma tillrätta med problemet så gjordes en empirisk undersökning där utvalda elever fick svara på frågor gällande deras deltagande under lektionerna. Den genomfördes genom kvalitativa intervjuer som sedan analyserades genom konventionell innehållsanalys. Studien visade på att eleverna ofta hänger upp sig på att de inte vet svaret i en specifik fråga och att de inte vågar ta upp det i en diskussion. Eleverna är medvetna om att många tankar, felaktiga eller ej, faktiskt startar upp givande samtal som mynnar ut i korrekta svar på ställda frågor och lösningar på uppkomna problem. Slutsatsen av studien visade på vikten av att arbeta vidare för ett klassrumsklimat där alla känner sig inkluderade och vågar ta plats. Eleverna har i studien visat på förbättringar som kan vara till hjälp och dessa ska implementeras för en mer jämställd undervisning.

Bakgrund: Under Covid-19-pandemin använde skolsköterskor på gymnasiet videosamtal för att kommunicera med sina elever. Enligt kompetensbeskrivningen ska skolsköterskan kunna ta ny teknik i anspråk och använda informations- och kommunikationsteknik för att kommunicera. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors upplevelser av videosamtal med gymnasieelever under Covid19-pandemin. Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats användes. Data samlades in genom en webbenkät med öppna frågor. Fritextsvar från totalt 24 respondenter analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier: Videosamtal inverkar på kommunikationen mellan skolsköterska och elev; samt Olika praktiska aspekter av att erbjuda eleven videosamtal. I de två huvudkategorier framkom sex underkategorier. Konklusion: Videosamtal ökar tillgängligheten till elevhälsan och medverkar till att skolsköterskankan arbeta mer flexibelt. Elever som av olika anledningar inte kan vara i skolan kan speciellt främjas av videosamtal som mötesform. / Background: During the Covid-19 pandemic school nurses in high school used video calls to communicate with their students. According to the skills description, the school nurse must be able to use modern technology, information, and communication technology to communicate. Aim: The aim of the study was to describe school nurses' experiences of video calls with high school students during the Covid-19 pandemic. Method: The study uses a qualitative method with an inductive approach. Data were collected through an online survey with open-ended questions. Free text responses from a total of 24 respondents were analysed through qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in two main categories: Video calls affect communication between school nurse and student; Several practical aspects of offering the student video calls. In the two main categories, six subcategories emerged. Conclusion: Video calls increase accessibility to student health and contribute to the school nurse being able to work more flexibly. Students who cannot attend school for various reasons can particularly benefit from video calls.

<p>The purpose of this study was to investigate the collaboration of four learners of Swedish as a second language during a pair-writing task, as well as their experiences of the process, in order to draw conclusions about how to execute pair-writing in the L2 classroom. The study has found that the establishment of compatible partners are of great importance to achieve success and learning through pair-writing. One of the pairs studied managed to work well together and use each other’s knowledge to improve their text, while the other pair continuosly battled for dominance, which had a negative impact on their performance. The two successful students had enjoyed the task and believed they had learned something from it and that pair-writing can be a useful source of knowledge. The other two both felt that they were too independent to write together and that they could not learn from writing collaboratively with a peer.</p>

The purpose of this study was to investigate the collaboration of four learners of Swedish as a second language during a pair-writing task, as well as their experiences of the process, in order to draw conclusions about how to execute pair-writing in the L2 classroom. The study has found that the establishment of compatible partners are of great importance to achieve success and learning through pair-writing. One of the pairs studied managed to work well together and use each other’s knowledge to improve their text, while the other pair continuosly battled for dominance, which had a negative impact on their performance. The two successful students had enjoyed the task and believed they had learned something from it and that pair-writing can be a useful source of knowledge. The other two both felt that they were too independent to write together and that they could not learn from writing collaboratively with a peer.

<p>Detta arbete bygger på videoinspelningar av samtal, där två elevgrupper löste vardera två uppgifter inom ramen för gymnasieskolans kurs svenska A. Syftet är att undersöka hur gruppsamtal kring språkliga frågor fungerar och hur eleverna använder i språksammanhang adekvata fackuttryck.</p><p>Den teoretiska bakgrunden utgörs av Lev Vygotskijs språksyn och begreppet närmaste utvecklingszon samt en sociokulturell uppfattning om språket som medierande verktyg för att uttrycka vår bild av omvärlden. Grundläggande är att individens språkutveckling sker genom kommunikation och samspel.</p><p>Som analysverktyg fungerar teorier om samtalsstilar och skapande av gemensam mening. Särskild uppmärksamhet ägnas åt hur eleverna försöker skapa en fungerande kommunikation genom att använda stringenta uttryck i form av fackspråk.</p><p>Analysen visar att eleverna, även då de är orienterade mot gruppen och mot uppgiften och med en asymmetrisk och samarbetande samtalsstil, brister i effektivitet då de inte använder ett gemensamt fungerande fackspråk. I fråga om en av de två uppgifter som eleverna arbetade med, valde eleverna helt enkelt en diskurs som möjliggjorde en privat kod.</p><p>Arbetet belyser didaktiska problem i förhållande till uppgiftskonstruktion och undervisningens organisation och föreslår framtida forskning om elevers språkliga diskurs.</p>