E-tjänster inom hälso- och sjukvård innebär en form av kommunikationsutbyte som kan skapa nya förutsättningar för vårdarbetet men också svårigheter. Exempel på vårdarbete som kan underlättas är det administrativa arbetet runt patienten som vid beställningar av läkemedel och hjälpmedel samt som ett komplement till den patientnära vården, genom att kommunicera på distans via internet. Forskning visar att sjuksköterskor ofta är skeptiska till att använda e-tjänster och att det finns en rädsla för förändring som utgör hinder för att hitta nya sätt att kommunicera. Syftet med arbetet är att belysa hur sjuksköterskor ser på att använda e-tjänster i sitt vårdarbete med äldre och deras anhöriga i hemsjukvården. Metoden som valdes är en kvalitativ intervjustudie och som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Intervjutekniken var strukturerad och en intervjuguide användes. Sammanlagt ingick åtta intervjupersoner, både sjuksköterskor och distriktssjuksköterskor. Fyra kategorier framkom efter analys av intervjumaterialet; att e-tjänster väcker känslor och osäkerhet i vårdande sammanhang, att använda e-tjänster i vårdarbetet, att se e-tjänster som en tillgång och/eller belastning i vårdarbetet samt att ha resurser att utveckla e-tjänster som redskap inom vården. Det visade sig att sjuksköterskors syn på att använda e-tjänster är delade, antingen mer positiva eller mer negativa. Mellan dessa ytterligheter fanns ett spektrum. En mer negativ eller positiv inställning behövde inte gälla för alla e-tjänster som användes i kommunikationsutbytet med kollegor, andra vårdinstanser, patient och anhörig. Den patientnära vården upplevdes som det bästa av samtliga sjuksköterskor, men e-tjänster sågs som ett komplement i vårdarbetet. Förutsättningarna för att kunna använda e-tjänster var främst utbildning, träning, tid samt e-tjänstens användarvänlighet. Resultatet från studien kan bidra med en ökad förståelse kring sjuksköterskors synsätt och behov för att kunna använda e-tjänster på ett effektivt sätt. Om behoven tillgodoses kan det leda till ökad säkerhet, effektivitet samt minskad stress hos sjuksköterskor, vilket på sikt gagnar patienten. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Bakgrund: Under Covid-19-pandemin använde skolsköterskor på gymnasiet videosamtal för att kommunicera med sina elever. Enligt kompetensbeskrivningen ska skolsköterskan kunna ta ny teknik i anspråk och använda informations- och kommunikationsteknik för att kommunicera. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors upplevelser av videosamtal med gymnasieelever under Covid19-pandemin. Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats användes. Data samlades in genom en webbenkät med öppna frågor. Fritextsvar från totalt 24 respondenter analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier: Videosamtal inverkar på kommunikationen mellan skolsköterska och elev; samt Olika praktiska aspekter av att erbjuda eleven videosamtal. I de två huvudkategorier framkom sex underkategorier. Konklusion: Videosamtal ökar tillgängligheten till elevhälsan och medverkar till att skolsköterskankan arbeta mer flexibelt. Elever som av olika anledningar inte kan vara i skolan kan speciellt främjas av videosamtal som mötesform. / Background: During the Covid-19 pandemic school nurses in high school used video calls to communicate with their students. According to the skills description, the school nurse must be able to use modern technology, information, and communication technology to communicate. Aim: The aim of the study was to describe school nurses' experiences of video calls with high school students during the Covid-19 pandemic. Method: The study uses a qualitative method with an inductive approach. Data were collected through an online survey with open-ended questions. Free text responses from a total of 24 respondents were analysed through qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in two main categories: Video calls affect communication between school nurse and student; Several practical aspects of offering the student video calls. In the two main categories, six subcategories emerged. Conclusion: Video calls increase accessibility to student health and contribute to the school nurse being able to work more flexibly. Students who cannot attend school for various reasons can particularly benefit from video calls.

Syftet med den aktuella kvalitativa studienär att utifrån av empiriska datafördjupa förståelsen för äldre deltagares upplevelser av Må Bra TV(MBT). Metod: Sammanlagt sju äldre från Åboland skärgård som har använt sig av MBT har intervjuats. Data har analyserats enligt Corbin och Strauss modifierade version av grundad teori.Huvudresultat:Det centrala i MBT visade sig vara samvaron i de virtuella möten där deltagarna träffade varandra och studerandevid högskolan.”Att få och ge stöd genom interaktiva möten”framstod där med som en kärnkategori i analysen av data. I analysen av intervjuerna kunde ytterligare fyra kategorier identifieras som alla var relaterade till kärnkategorin. Dessa kategorier beskriver deltagarnas upplevelser av konsekvenserna av att delta i virtuella möten. De upplevde att trots att tekniken kunde vara en utmaning, så vidgades både deras vyer och deras aktivitetsnivå och dessutom ökade deras självförtroende av att de klarade av deltagandet. De kategorier som genererades i analysen benämndes ”Att lärasig använda ny teknik”, ”Att få möjlighet till vidgade vyer”, ”Att bli aktiv i vardagen” och”Att erhålla stärkt självförtroende” Slutsats: Kärnkategorin i den resursförstärkande metoden är social samvaro. Studien bidrar med kunskap om hur socialt stöd kan användas i utveckling av hälsofrämjande televård för äldre. Mer forskning behövs för att kunna utveckla ett multiprofessionellt resursförstärkande vårdarbete som kan förverkligas virtuellt / The aimof this qualitative study sought to deepen understanding of elderly participants’ experiences withMå BraTV (MBT). Method: Seven elderly individuals living in the Turunmaa Arcipelago, allthe participants in MBT, were interviewed. Data were analyzed according tothe Corbinand Strauss modified version of grounded theory. Main results: This study determined that the essence of MBT is the sense of togetherness accomplished invirtual meetings with other participants and university students."To get and give support through interactive meetings" became thecore category.Analysis also identified four related subcategories, including“learning to use new technologies, to have the possibility towiden own views, becoming activein everyday lifeand to obtain stronger self-confidence". All categories describe the participants' perceptions of the consequences of participating invirtual meetings. Even though the technology was challenging, they felt that they gained anopportunity to learn new things, became more active in daily living, and increased their level of self-confidence. Conclusion: The core category in the resource strengthening metho dissocial interaction. This study contributes knowledge about how social support can enhance the development of health promotive telecarefor the elderly.More researchis needed to develop a multi-professional, resource-strengthening model of care that could be realizedvirtuall / <p>ISBN 978-91-86739-37-9</p>