Bakgrund: Att som sjuksköterska vårda strokedrabbade patienter kan upplevastidskrävande och känslosamt. Sjuksköterskornas upplevelse påverkas olika beroende vilka arbetsuppgifter sjuksköterskan ställs inför, t.ex. med känslor som stress vid brist på tid, känsla av otillräcklighet och osäkerhet vid minskad utbildningsmöjligheter. Sjuksköterskans kunskaper och upplevelser måste lyftas fram, då risken finns att omvårdnads kvaliteten brister och utvecklingen av strokevård annars stannar upp eftersom  sjuksköterskors hälsa och välmående är viktigt för en fungerande sjukvård. Syfte: Syftet var att beskriva allmänsjuksköterskans upplevelse av att vårda strokedrabbade patienter. Metod: En  litteraturstudie med tio kvalitativa vetenskapliga artiklar  som analyserades med en manifest kvalitativ innehållsanalys enligt Friberg. Sökningen av artiklar genomfördes via databaserna Cinahl, Pubmed och Medline. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier som beskriver allmänsjuksköterskans upplevelse av att vårda strokedrabbade patienter. Kategorierna var: En känsla av tillfredsställelse, en känsla av stress, avsaknad av utbildningsmöjligheter samt hoppetsom drivkraft. Slutsats: Sjuksköterskor upplever att de behöver stärka sitt yrkeskunnande inom strokeområdet med kontinuerlig utbildning. Med rätt kunskap kan de hantera överraskande, livsavgörande akuta situationer. Sjuksköterskorna upplever också att det krävs god bemanning av sjuksköterskor för att minska stressen, de känner tillfredsställelse av att ge rehabilitering och de upplever att hoppet är en drivkraft för att de ska kunna ge optimal vård. Sammanhållning och trivsel på arbetsplatsen betyder mycket och de upplever att arbetsglädje är nyckeln till vårdkvalite.

Around 12.000 new patients gets aphasia in Sweden every year, the most common cause being stroke. Aphasia causes language difficulties, which can affect the communication with healthcare professionals. Previous research has examined both people with aphasia´s (PWA) perception of communication with healthcare professionals as well as how communication between them function. However, there is a lack of studies examining the healthcare professional´s knowledge, communication and experience of working with this patient group. Through the National Stroke Quality Registries in Sweden, 138 participants working with stroke patients were recruited. The participants answered a web-based questionnaire that was analyzed quantitatively and qualitatively. The results showed that healthcare professionals in Sweden hade a rather good knowledge of aphasia and aphasia friendly communication. However, some negative feelings, such as frustration, occurred when healthcare professionals communicate with PWA. In addition, the conversation topics tended to be less complex compared to other patient groups. Furthermore, communication materials and strategies were used to a large extent and with great variety, although only 3.3% always use the communication material. Significant differences regarding differences between professions, clinical experience and how often they met people with aphasia were found. Further research is indicated, especially regarding the continuing education that healthcare professionals are being offered. Ungefär 12 000 personer drabbas årligen av afasi i Sverige, vanligen efter en stroke. Afasi ger språkliga svårigheter vilket kan påverka kontakten med vården. Tidigare forskning har undersökt hur personer med afasi (PMA) uppfattar kommunikationen med vårdpersonal samt hur kommunikationen dem emellan kan se ut. Däremot saknas en större kartläggning av hälso- och sjukvårdspersonalens kunskap, kommunikation och upplevelse av att arbeta med denna patientgrupp. Via Riksstroke rekryterades 138 deltagare inom hälso- och sjukvården som arbetar med strokepatienter. Deltagarna besvarade en webbaserad enkät som analyserades kvantitativt och kvalitativt. Enligt resultatet hade svensk hälso- och sjukvårdspersonal relativt goda kunskaper om afasi och afasivänlig kommunikation. Negativa känslor förekom bland hälso- och sjukvårdspersonal i samtal med PMA, exempelvis känslor av frustration. Dessutom var samtalsämnena mindre komplexa jämfört med samtal med patienter utan afasi. Kommunikationsmaterial och kommunikationsstrategier användes i stor utsträckning och med stor variation. Dock använde endast 3,3 % av deltagarna alltid anpassat kommunikationsmaterial. Signifikanta skillnader framkom gällande professioner, klinisk erfarenhet samt hur ofta deltagarna träffade PMA. Vidare forskning inom ämnet är motiverat, framförallt gällande de vidareutbildningar hälso- och sjukvårdspersonal erbjuds.

I Sverige är stroke och TIA en folksjukdom och ca 35 000 människor insjuknar varje år. Vården i Sverige ska vara jämlika och ges på lika villkor till hela Sveriges befolkning, oavsett var patienten bor eller vilken bakgrund eller personlig preferens den som söker sjukvård har. Trots detta finns de ojämlikheter i den svenska vården och så även inom strokevården. Socialstyrelsen har i de nationella riktlinjerna tryck på vikten av att patienter i akutskedet av misstänkt strokesjukdom eller TIA vårdas på en avdelning där personalen är specialiserad på strokesjukdomar. För att skapa en bättre och mer jämlik strokevård över hela landet har två sammanhållna personcentrerade vårdförlopp tagits fram. Den ena för att hjälpa till i det akuta skedet av strokevården och de andra för att stötta upp i den rehabiliterande delen av vårdförloppet. Syftet i detta arbete är att undersöka hur implementeringen av vårdförloppen har artat sig på ett mindre sjukhus utifrån sjuksköterskor och vårdadministratörer samt medicinska sekreterares perspektiv. Det som framkommit under tiden som studien med detta arbete pågått är att de finns möjlighet för vårdadministratörer och medicinska sekreterarnas kompetens att nyttjas bättre. Att sjuksköterskor upplever att arbetet med vårdförloppen går framåt samt att vilja och teamkänsla finns för att jobba vidare med implementeringen. De huvudsakliga svårigheter som tas upp i det här arbetet är hög personalomsättning och överbeläggningar som tär på tid och motivation.

Varje år drabbas 30 000 svenskar av stroke, vilket innebär stora personliga omställningar och stora kostnader för samhället. Den mest effektiva behandlingen, trombolys, måste ges så snart som möjligt för att ha god effekt.  Samtidigt som det är av största vikt att ta reda på om patienten har några differentialdiagnoser som gör behandlingen riskfylld. Den här studien undersöker hur strokekedjan går till och vilka faktorer som påverkar beslutsfattandet. Studien är baserad på etnografiska fältstudier på fyra svenska sjukhus och materialet är analyserat med metoder från sammansatta kognitiva system och målorienterad design. Resultaten visar att trots olika organiserade strokekedjor på de olika sjukhusen är processerna desamma och direkt kommunikation är mest framgångsrik för att effektivt sprida information mellan dem. Neurologjouren är viktig roll som, liksom resten av aktörerna i strokekedjan, ständigt balanserar sitt beslutsfattande mellan effektivitet och grundlighet. Kombinationen av analyser ger resultat både på system- och individnivå. Möjligheter för förbättrade strokekedjor ges i termer av logistiska, tekniska och organisatoriska förslag. / 30 000 people in Sweden get a stroke every year. This leads to large personal adaptions as well as high costs for the society. The most efficient treatment, thrombolysis, must be given as soon as possible to have a good effect. At the same time it is very important to find out if the patient has any differential diagnosis that can make the treatment hazardous. This study investigates how the course ov events around acute stroke patients take place and important factors for the decision making. The studiy is based on ethnographic field studys on four swedish hospitals. The material is analysed with methods from joint cognitive systems and goal-oriented design. The results show that in spite of different organisation of the course  of events around acute stroke patients are the processes and direct communication most successful for effective spread of information between the processes. The neurologist on call is an important roll who, as well as the rest of the participants in the course of events, balances the decision making between efficiency and thoroughness. The combination of analysis gives results on both system- and individual levels. Possibilites for improvents are given in three categories: logistic, technological and organizational.