Studien syftar till att undersöka Norrköping och Finspångs kommuns kommunikationsprocesser gällande hållbar avfallshantering. Genomintervjuer med tjänstemän från Norrköping och Finspångs kommun klarläggs kommunernas uppfattning samt tillvägagångssätt förkommunikationen av avfallshantering till sina invånare. En textanalys på kommunernas kommunikativa material om avfallshantering utredervidare vilka strategier som används för att nå ut till invånarna. Studien klargör även hur kommunerna definierar och förmedlar en hållbaravfallshantering. För att sätta studien i ett större perspektiv diskuteras studiens analys sedan i förhållande till tidigare forskning. Resultatet av studien visar bland annat att Norrköping och Finspångs kommuns planering av kommunikationen börjar i olika skeden avkommunikationsprocessen. Det klargörs även att kommuners organisering påverkar kommunikationen med invånarna. En tidig strategisk planering av kommunikation till invånarna underlättar för kommuners kommunikationsprocess. I Norrköping och Finspångs kommuns kommunikativa material används det tydliga strategier för att nå ut till invånarna, dessa strategier anses också vara bra utifrån tidigare forskning. Kommuner bör därmed använda sig av en kommunikation som är målgruppsanpassad, involverar individen, har ett lokalt perspektiv, samt har en positiv framtoning. Gällande hållbar avfallshantering finns det i båda kommunerna ett fokus på tredje steget i EU:s avfallshierarki, återvinning. Studiens resultat kan användas av andra kommuner för att förbättra kommunikationen till invånarna.

Examenstudiens inriktning fokuserar på vad som sker i mötet mellan de yngre barnen i åldrarna 1–3 år, förskolepersonal, bild och tecken som alternativa kommunikationsmaterial vid rutinsituationerna hallen och samlingen. Tidigare forskning vi har tagit del av visar att användandet av bild och tecken gynnar barns språk- och kommunikationsutveckling. Forskning belyser också att det i förskolans dagliga rutinsituationer råder en avsaknad av kommunikation och lärandesyfte, vilket har lett till att barnen får fler tillsägelser och tillrättavisningar. Syftet med studien är att undersöka användning av alternativa kommunikationsmaterial vid förskolans rutinsituationer i mötet mellan yngre barn, förskolepersonal och lärmiljö samt vilka didaktiska implikationer det får. Forskningsfrågorna lyder således Vilka intra-aktioner möjliggör yngre barns kommunikation när alternativa kommunikationsmaterial används vid rutinsituationerna hallen och samlingen? Vad för konsekvenser får de didaktiska implikationerna för vilka intra-aktioner som möjliggör yngre barns kommunikationsutveckling när alternativa kommunikationsmaterial används vid rutinsituationerna hallen och samlingen? Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt är posthumanism som gör det möjligt för oss att se intra-aktioner mellan allt och alla. De analytiska begrepp som används är agentiell realism, intra-aktion och sammanflätning. Metoden är kvalitativ med utgångspunkt i en intra-aktiv metodologi och som insamlingsmetod användes videoobservationer samt fältanteckningar. Vårt resultat visar att de intra-aktioner som möjliggjorde kommunikation vid rutinsituationerna hallen och samlingen när alternativa kommunikationsmaterial användes bestod av agentiska händelseförlopp, där valet av material samt utformningen hade ett pedagogiskt syfte utvecklade den kommunikativa förmågan samt fler kommunikationssätt. Men även utifrån varje unik situation bidrog till vilka intra-aktioner som resulterade till att barn, alternativa kommunikationsmaterial, förskolepersonal, lärmiljö, materialiteter och materiellt-diskursiva föreställningar i sammanflätning och tillblivelseprocess blir till på nytt som kommunikativ. Där konsekvenserna av de didaktiska implikationerna för vilka intraaktioner som ingicks både synliggjorde möjligheter som hinder för yngre barns kommunikationsutveckling.

Around 12.000 new patients gets aphasia in Sweden every year, the most common cause being stroke. Aphasia causes language difficulties, which can affect the communication with healthcare professionals. Previous research has examined both people with aphasia´s (PWA) perception of communication with healthcare professionals as well as how communication between them function. However, there is a lack of studies examining the healthcare professional´s knowledge, communication and experience of working with this patient group. Through the National Stroke Quality Registries in Sweden, 138 participants working with stroke patients were recruited. The participants answered a web-based questionnaire that was analyzed quantitatively and qualitatively. The results showed that healthcare professionals in Sweden hade a rather good knowledge of aphasia and aphasia friendly communication. However, some negative feelings, such as frustration, occurred when healthcare professionals communicate with PWA. In addition, the conversation topics tended to be less complex compared to other patient groups. Furthermore, communication materials and strategies were used to a large extent and with great variety, although only 3.3% always use the communication material. Significant differences regarding differences between professions, clinical experience and how often they met people with aphasia were found. Further research is indicated, especially regarding the continuing education that healthcare professionals are being offered. Ungefär 12 000 personer drabbas årligen av afasi i Sverige, vanligen efter en stroke. Afasi ger språkliga svårigheter vilket kan påverka kontakten med vården. Tidigare forskning har undersökt hur personer med afasi (PMA) uppfattar kommunikationen med vårdpersonal samt hur kommunikationen dem emellan kan se ut. Däremot saknas en större kartläggning av hälso- och sjukvårdspersonalens kunskap, kommunikation och upplevelse av att arbeta med denna patientgrupp. Via Riksstroke rekryterades 138 deltagare inom hälso- och sjukvården som arbetar med strokepatienter. Deltagarna besvarade en webbaserad enkät som analyserades kvantitativt och kvalitativt. Enligt resultatet hade svensk hälso- och sjukvårdspersonal relativt goda kunskaper om afasi och afasivänlig kommunikation. Negativa känslor förekom bland hälso- och sjukvårdspersonal i samtal med PMA, exempelvis känslor av frustration. Dessutom var samtalsämnena mindre komplexa jämfört med samtal med patienter utan afasi. Kommunikationsmaterial och kommunikationsstrategier användes i stor utsträckning och med stor variation. Dock använde endast 3,3 % av deltagarna alltid anpassat kommunikationsmaterial. Signifikanta skillnader framkom gällande professioner, klinisk erfarenhet samt hur ofta deltagarna träffade PMA. Vidare forskning inom ämnet är motiverat, framförallt gällande de vidareutbildningar hälso- och sjukvårdspersonal erbjuds.