Studien syftar till att undersöka Norrköping och Finspångs kommuns kommunikationsprocesser gällande hållbar avfallshantering. Genomintervjuer med tjänstemän från Norrköping och Finspångs kommun klarläggs kommunernas uppfattning samt tillvägagångssätt förkommunikationen av avfallshantering till sina invånare. En textanalys på kommunernas kommunikativa material om avfallshantering utredervidare vilka strategier som används för att nå ut till invånarna. Studien klargör även hur kommunerna definierar och förmedlar en hållbaravfallshantering. För att sätta studien i ett större perspektiv diskuteras studiens analys sedan i förhållande till tidigare forskning. Resultatet av studien visar bland annat att Norrköping och Finspångs kommuns planering av kommunikationen börjar i olika skeden avkommunikationsprocessen. Det klargörs även att kommuners organisering påverkar kommunikationen med invånarna. En tidig strategisk planering av kommunikation till invånarna underlättar för kommuners kommunikationsprocess. I Norrköping och Finspångs kommuns kommunikativa material används det tydliga strategier för att nå ut till invånarna, dessa strategier anses också vara bra utifrån tidigare forskning. Kommuner bör därmed använda sig av en kommunikation som är målgruppsanpassad, involverar individen, har ett lokalt perspektiv, samt har en positiv framtoning. Gällande hållbar avfallshantering finns det i båda kommunerna ett fokus på tredje steget i EU:s avfallshierarki, återvinning. Studiens resultat kan användas av andra kommuner för att förbättra kommunikationen till invånarna.

Hantering och generering av avfall är stora bidragande faktorer till den moderna tidens globala klimatförändringar och det tydliggjorts att företag besitter en viktig roll i miljömässig hållbarhet. Syftet med detta examensarbete var att undersöka Viking Lines avfallshanteringssystem, samt att identifiera och kartlägga vätske- och restavfallsströmmar i samband med dagliga aktiviteter ombord. Detta för att identifiera potentiella förbättringsområden och möjligheter att spara både utsläpp och ekonomiska resurser. Slutligen, att ge rekommendationer med målet att Viking Line ska klättra i avfallshierarkin. Denna rapport bygger på en litteraturstudie, interna dokument från ansvariga på Viking Line, samt på semistrukturerade intervjuer med fokus på företagets avfallshanteringssystem. Undersökningen, som ligger till grund för denna studie, genomfördes med hjälp av data som samlats in från fartyget vid namn Cinderella. Granskning påvisade att brännbart avfall, wellpapp, färgade glasförpackningar, klarglasförpackninga, deponi (osorterat underhållsavfall) och fragskrot var de sex största avfallsströmmarna, under 2019 och 2022. Vid undersökning av avfallsgenereringen från samtliga fartyg och motsvarande behandling, fann man att energiåtervinning var den vanligaste behandlingsmetoden för restavfall, vilket resulterade i ett poängvärde på 395 av 1000 vid tillämpning av ett poängsystem relaterat till avfallshierarkin.  Låg sorteringsgrad förhindrar ökad återvinning och därmed också en förflyttning mot toppen av avfallshierarkin. Det visade sig att passagerarna endast hade en begränsad eller icke existerande möjlighet att sortera avfall ombord. Tidigare försök i att öka sorteringsgraden bland passagerare har misslyckats och en möjlig förklaring till detta är brist på motiv, förståelse samt medvetenhet för syftet av sortering. För att öka medvetenheten är rekommendationen att utbilda i ämnet avfallshantering, visualisera de positiva effekterna av sortering och möjliggöra sortering genom att tillhandahålla tydliga instruktioner och god tillgänglighet av sorteringsstationer. Viking Line skulle också kunna undersöka innovativ teknik, design och hållbara material tillsammans med leverantörer och intressenter för att minska genereringen av avfall. / Waste management and waste generation are large contributors to global climate change and in modern times it has become evident that corporations play an important role in environmental sustainability. The purpose of this thesis was to investigate Viking Line’s waste management system and to identify liquid and residual waste streams associated with daily activities onboard. With the aim of identifying potential areas of improvement and opportunities to save both emissions and monetary resources. Finally, to give recommendations with the goal of enabling Viking Line to climb the waste hierarchy. This report is based upon a literature review, internal documents provided by responsible at Viking Line and on semi-structured interviews with focus on their waste management system. Investigation took place using data collected from their vessel named Cinderella. Through examination, it was found that combustible waste, corrugated cardboard, coloured glass packaging, clear glass packaging, landfill (unsorted mainteance waste) and frag scrap were the six largest waste streams, during 2019 and 2022. When investigating the waste generation from all vessels and corresponding treatment, it was found that energy recovery was the most common treatment method of residual waste, resulting in a scoring value of 395 out of 1000 when applying the waste hierarchy scoring system. Low degree of sorting is prohibiting increased recycling and a move towards the top of the waste hierarchy. It was found that the passengers have little to no opportunity to sort waste onboard. Previous attempts at trying to increase sorting among passengers were unsuccessful and one possible explanation is lack of motive, understanding and awareness for the purpose of sorting. To increase awareness, the recommendation is to educate on the topic of waste management, visualize the positive impacts from sorting and enable sorting by providing clear instructions and availability. Viking Line could also investigate innovative technology, design and sustainable materials with their suppliers and stakeholders to reduce waste generation.

Malmö är en av många kommuner i Sverige som planerar att införa ett system för insamling och hantering av det matavfall som uppstår inom kommunen. När det gäller villahushållen inom kommunen så är målet att minst 32 procent av dem frivilligt ska välja att sortera ut sitt matavfall fr.o.m. år 2009. Att deltagandet ska vara frivilligt ställer höga krav på den initiala informationskampanj som VA SYD, kommunalbolaget som ansvarar för insamlingen, avser att genomföra i syfte att få med så många villahushåll som möjligt. Denna undersökning har avsett att utifrån tre fokusgruppsintervjuer med villaägare från områdena Djupadal, Kastanjegården och Riseberga i Malmö identifiera vilka faktorer det är som påverkar deras vilja och möjligheter att sortera ut sitt matavfall. Efter detta har vi undersökt vilka hinder och möjligheter dessa faktorer kan medföra om man genom kommunikation avser att på lång sikt influera Malmös villahushåll till att frivilligt sortera ut sitt matavfall. Ur undersökningens resultat kan man bl.a. utläsa att en miljöstyrande avfallstaxa med en lägre avgift för de villahushåll som sorterar ut sitt matavfall är ett starkt incitament. Hur mycket lägre avgiften blir är oväsentligt utan det är principen som är viktig. Feedback i form av konkreta och reella exempel om vad det insamlade matavfallet används till och vilken nytta det gör för miljön är viktigt att ge frekvent till villahushållen. Kärlen upplevs som fula och något som tar plats. Ett sätt att skapa positiv uppmärksamhet kring kärlen kan vara att erbjuda tryck på dem. Det är väldigt viktigt att kommunen ger så goda förutsättningar som möjligt för villahushållen att sortera ut sitt matavfall. Om systemets tekniska aspekter fungerar bra så signalerar det trovärdighet och seriositet och blir en motivation för hushållen att göra sin del, dvs. sortera ut sitt matavfall. För att omvända negativa attityder hos hushållen bör man hänvisa till erfarenheter från andra kommuner som samlar in matavfall från villahushåll. Genom bilder och reportage kan dessa utgöra förebilder för Malmös villahushåll. / Malmö is one of many municipalities in Sweden that are planning to adopt a system for collecting and handling the food waste generated within it. The goal is that at least 32 percent of the house owners within the municipality will choose to volunteer to sort out their food waste from 2009. To make their participation voluntary demands a high standard on the initial information campaign that VA SYD, the municipal corporation that is responsible for the collection, is planning to carry out with the purpose of getting as many house owners as possible to participate. This study has intended to, based on three focus group interviews with house owners from the districts of Djupadal, Kastanjegården and Riseberga in Malmö, identify what factors are influencing their willingness and opportunity to sort out their food waste. We then studied what barriers and opportunities those factors may involve if you by communicational means intend to influence Malmö’s house owners to voluntarily sort out their food waste long term. From our studies results you can deduce that an environmentally controlled waste tax with a lower fee for those who sort out their food waste is a strong incentive. How much lower is not important since it’s the principle that matters. It is important to give frequent feedback to the house owners in the form of substantial and intrinsic examples about what the collected food waste is used for, and what good it does for the environment. The containers are believed to be ugly and something that seizes up space. One way to create positive attention around the containers is to offer print on them. It is very important that the municipal council gives as good prerequisites as possible for the house owners to sort out their food waste. If the technical aspects of the system work well it signals credibility and seriousity and can motivate the house owners to do their part that is, sorting out their food waste. To convert negative attitudes within the house owners you should refer to experiences from other municipalities that are collecting food waste from house owners. By pictures and coverage’s with their house owners they can act as role models for Malmö’s house owners.