En ökad efterfrågan på biogas har lett till att matavfallsinsamlingen i Sverige ökar, då detta är en god råvara för produktion av biogas. Det finns flera olika insamlingssystem att välja bland, alla med sina för- respektive nackdelar. Beroende på vilket insamlingssystem som implementeras, får detta konsekvenser för hur renhållningsarbetarnas arbetsmiljö blir. Vad renhållningsarbetarna själva anser vara viktiga aspekter för en god arbetsmiljö samt hur dessa aspekter påverkas av de olika insamlingssystemen har hittills varit okänt. Genom systemanalys innehållandes fallstudier, Corporate Social Responsibility-analys (CSR) och skapandet av Casual Loop Diagrams (CLD) har problematiken undersökts i detta arbete. Fallstudierna är genomförda hos olika matavfallsinsamlande entreprenörer i städerna Solna, Västerås och Borås och som sköter insamlingen enligt de två vanligaste insamlingssystemen i Sverige idag. CSR-analysen visar hur respektive entreprenör kommunicerar sina visioner och mål samt hur detta påverkar de anställda. CLDer skapades med samtliga entreprenörer, där arbetsmiljöaspekter för en god arbetsmiljö och dess relationer beskrevs. Detta arbete visar att maskinella insamlingssystem generellt skapar en bättre fysisk arbetsmiljö, men att manuella insamlingssystem är bättre sett till psykosociala aspekter. Renhållningsarbetarna själva efterfrågar förbättringar inom båda dessa områden, men de psykosociala aspekterna är mest avgörande för en god arbetsmiljö. Resultaten visar att även i fysiskt krävande arbeten spelar de psykosociala aspekterna en avgörande roll för hur god arbetsmiljön blir för de anställda. Renhållningsarbetarna väljer själva en potentiellt sämre fysisk arbetsmiljö för att istället säkerställa goda psykosociala förhållanden på arbetet. Arbetet med att förbättra den fysiska arbetsmiljön för denna arbetsgrupp måste fortsätta, samtidigt som de psykosociala aspekterna måste ges prioritet för att skapa en långsiktig, god arbetsmiljö. / An increased demand for biogas has led to increased food waste collection in Sweden, as it is a suitable raw material for biogas production. There are several different collection systems to choose from, each with its advantages and disadvantages. Depending on which collection system is implemented, this may affect the waste collectors' work environment. What waste collectors themselves consider important aspects of a healthy work environment and how these aspects are affected by the different collection systems have so far been unknown. Through systems analysis that includes case studies, Corporate Social Responsibility analysis (CSR) and the creation of Casual Loop Diagrams (CLD) the problem has been investigated in this study. The case studies are conducted with different food waste collector entrepreneurs in the cities of Solna, Västerås and Borås and manage food waste collection through the two most common collection systems in Sweden today. CSR analysis shows how each entrepreneur communicates their visions and goals and how this affects the employees. CLD’s were created with all the entrepreneurs, where the social aspects of a healthy work environment and their relationships were described. This study shows that mechanical collection systems generally create a better physical working environment, but manual collection systems are better in terms of psychosocial aspects. Waste collectors themselves ask for improvement in both areas, but the psychosocial aspects are most critical to a healthy work environment. The results show that even in physically demanding jobs, the psychosocial aspects play a crucial role in how good the work environment is for the employees. Waste collectors themselves choose a potentially worse physical work environment to instead ensure good psychosocial conditions at work. Efforts to improve the physical work of this work force should continue, while the psychosocial aspects must be given priority in order to create a long-term, healthy work environment.

No description available.

Malmö är en av många kommuner i Sverige som planerar att införa ett system för insamling och hantering av det matavfall som uppstår inom kommunen. När det gäller villahushållen inom kommunen så är målet att minst 32 procent av dem frivilligt ska välja att sortera ut sitt matavfall fr.o.m. år 2009. Att deltagandet ska vara frivilligt ställer höga krav på den initiala informationskampanj som VA SYD, kommunalbolaget som ansvarar för insamlingen, avser att genomföra i syfte att få med så många villahushåll som möjligt. Denna undersökning har avsett att utifrån tre fokusgruppsintervjuer med villaägare från områdena Djupadal, Kastanjegården och Riseberga i Malmö identifiera vilka faktorer det är som påverkar deras vilja och möjligheter att sortera ut sitt matavfall. Efter detta har vi undersökt vilka hinder och möjligheter dessa faktorer kan medföra om man genom kommunikation avser att på lång sikt influera Malmös villahushåll till att frivilligt sortera ut sitt matavfall. Ur undersökningens resultat kan man bl.a. utläsa att en miljöstyrande avfallstaxa med en lägre avgift för de villahushåll som sorterar ut sitt matavfall är ett starkt incitament. Hur mycket lägre avgiften blir är oväsentligt utan det är principen som är viktig. Feedback i form av konkreta och reella exempel om vad det insamlade matavfallet används till och vilken nytta det gör för miljön är viktigt att ge frekvent till villahushållen. Kärlen upplevs som fula och något som tar plats. Ett sätt att skapa positiv uppmärksamhet kring kärlen kan vara att erbjuda tryck på dem. Det är väldigt viktigt att kommunen ger så goda förutsättningar som möjligt för villahushållen att sortera ut sitt matavfall. Om systemets tekniska aspekter fungerar bra så signalerar det trovärdighet och seriositet och blir en motivation för hushållen att göra sin del, dvs. sortera ut sitt matavfall. För att omvända negativa attityder hos hushållen bör man hänvisa till erfarenheter från andra kommuner som samlar in matavfall från villahushåll. Genom bilder och reportage kan dessa utgöra förebilder för Malmös villahushåll. / Malmö is one of many municipalities in Sweden that are planning to adopt a system for collecting and handling the food waste generated within it. The goal is that at least 32 percent of the house owners within the municipality will choose to volunteer to sort out their food waste from 2009. To make their participation voluntary demands a high standard on the initial information campaign that VA SYD, the municipal corporation that is responsible for the collection, is planning to carry out with the purpose of getting as many house owners as possible to participate. This study has intended to, based on three focus group interviews with house owners from the districts of Djupadal, Kastanjegården and Riseberga in Malmö, identify what factors are influencing their willingness and opportunity to sort out their food waste. We then studied what barriers and opportunities those factors may involve if you by communicational means intend to influence Malmö’s house owners to voluntarily sort out their food waste long term. From our studies results you can deduce that an environmentally controlled waste tax with a lower fee for those who sort out their food waste is a strong incentive. How much lower is not important since it’s the principle that matters. It is important to give frequent feedback to the house owners in the form of substantial and intrinsic examples about what the collected food waste is used for, and what good it does for the environment. The containers are believed to be ugly and something that seizes up space. One way to create positive attention around the containers is to offer print on them. It is very important that the municipal council gives as good prerequisites as possible for the house owners to sort out their food waste. If the technical aspects of the system work well it signals credibility and seriousity and can motivate the house owners to do their part that is, sorting out their food waste. To convert negative attitudes within the house owners you should refer to experiences from other municipalities that are collecting food waste from house owners. By pictures and coverage’s with their house owners they can act as role models for Malmö’s house owners.